21.12.2009
Lasanble Manb LALIT pu bilan lafen lane ti fer dan Kartye Zeneral gran Rivyer Nord Wes su prezidans Rada Kistnasamy Dimans le 20 Desam a 2er. Lasanble Bilan li enn moman kot manb reyni pu gayn detayman lor tu laspe parti dan enn sel moman. Par exanp, ti ena rapor depi duz Brans, sak rapor enpe diferan, parski sak brans enpe diferan. Ena met plis lanfaz lor lalit sindikal. Ena met plis lanfaz lor analiz politiko-politik. Ena met ase lanfaz lor kriz ekonomik mondyal. Sak rapor ti donn enn apersi lor nonb manb, lor rit reynion, lor ki konteni predomine dan diskisyon ek analiz, aktivite brans, partisipasyon brans dan aktivite santral, ek lide ki ti pran nesans dan zot brans e ki plitar ti vinn pu LALIT.
Lasanble ti osi organiz "distribisyon militan" nuvo liv KLAS, edite par Alain Ah-Vee.
LALIT ti pran desizyon pu sutenir lamars lor Gaza depi Lezip lafen lane, e pu aksantye travay lor Diego Garcia.
Swit a enn kestyon, Ram Seegobin ti dir ki sa linisyativ ki LALIT finn pran pu fer demand pu enn inspeksyon Nasyon Zini lor Diego Garcia pu zarm nikleer, li enn long prosesis. La, nu finn ena rankont ek Minis Zafer Etranzer. Apre sa, li finn zwenn reprezantan UK ek US, e li pa pe dir ki finn diskite an detay. La, nu pe deleg enn manb pu enn gran rasanbleman kont lager ek militarism dan Lend, kot nu pu gayn ankor kontak. Deza dimunn pe avoy Minis Boolell sa demand pu li revandik enn inspeksyon, demand ki nu finn dimann zot avoye, kopi a Premye Minis. Ragini Kistnasamy finn deplor manyer ki lapres swa pa konpran linportans sa linisyativ la, swa konplezan dan enn sans lor kestyon Diego.
Ti osi ena enn rapor sekreter par Alain Ah-Vee, lor rit reynion Komite Santral ek Biro Politik an rotasyon, gran evennman kuma Fet Travay, Kongre Internasyonal an Ziyet ek Komemorasyon 30 an Lagrev Ut 79. Li ti osi donn lalis size ki finn ena dan nu sesyon ledikasyon politik ek reynion program.
E ti ena enn Kudey Kritik lor sityasyon politik aktyel par Lindsey Collen. Li ti kas li an size: eleksyon zeneral, lekonomi ek kriz ek lanpir US dan "over-reach", Palestinn, Diego Garcia, langaz maternel sirtu dan ledikasyon, lalit fam, sityasyon dan klas travayer, pu li lerla revinn lor kestyon eleksyon zeneral.
Eleksyon zeneral bizin fer avan 2011, ubyen dan kumansman 2011 oplitar, li finn dir, alor nu deza dan enn latmosfer pre-elektoral. Li pankor ariv moman pu nu dan parti deside ki nu pu fer dan eleksyon zeneral - sa li tultan enn kestyon taktik pu LALIT - akoz bann lanze ek lalyans pankor kler. Me, tu brans fini diskit kestyon la depi plizir semenn. Lane prosenn nu pu bizin reget bann lanze, kan zot vinn pli sir. Lindsey Collen finn get bann lafors politik mazer, enn par enn. Rapor ki swiv finn rekonstitye depi so nots ek depi Minits, avek permisyon lasanble.
Parti Travayist ek Lalyans Sosyal
Akoz lopozisyon ofisyel finn telman feb depi 2005, e malgre enn kriz finansye ek ekonomik, Parti Travayist Navin Ramgoolam finn res relativman for ziska ler, amezir eleksyon zeneral koste. Li ena sutyen burzwazi, enn sutyen ki finn ogmante avek lexistans bann "Stimulus Package" ki burzwazi kone lamem si li bizin. Ena zis bann exportater ki pe tente akoz zot ule bes valer rupi. (Zot pe fer zot mye pu met Beenick deor pu sa rezon la). Akoz kriz ekonomik, burzwazi pli depandan lor Leta ki avan, alor li plis kurbe ki dabitid. Ena osi plizir seksyon klas travayer ek muvman sindikal ki kareman pro-Rezim, amezir dezord agrandi dan muvman sindikal. Kote tit-burzwazi osi, ena ti-planter, komersan, intelektyel ki sutenir Travayist. Mem ena lumpen ki sutenir Lalyans Sosyal kan li dan Guvernman, atraver sirtu Rama Valayden. Alor, Ramgoolam gayn sutyen enpe tu klas sosyal, pu li met anviger enn politik pro-burzwa. Manyer li fer sa se anparti atraver enpe demagozi anti-gran-kapital avek enn doz rasism ladan, mem si so politik tultan anfaver enn kus kapitalist zis anba gran posedan.
Travayist fini kumans fer travay sirkonskripsyon an-preparasyon pu eleksyon.
Antretan, PMXD finn reysi amors enn zafer ase difisil, li finn amenn re-inifikasyon PMSD, PMXD ek MR. Sa reinifikasyon donn li enpe plis lafors politik, ki finn agrandi deza akoz Xavier Duval kontrol tu sa larzan otur Minister Turism. Sekter Turism zordizur pe ranplas tablisman kuma seksyon burzwazi pli pwisan anterm politik: so Minister kontrol restoran, disko, lespas piblik (mem plas kot met lafis), Festival Kreol, laplaz pibik, tu sa bann permi pu tu sa biznes tutotur lindistri turist.
PMSD finn benefisye enn sutyen parfwa uver parfwa surnwa, me kontinyel, depi Jocelyn Gregoire ek lezot regrupman kominal otur li. Ena mem sindika ki pro-PMSD. Zordi sindika lepor ki pro-guvernman, e li invit Minis PMSD dan so bann fonksyon.
MMM
An kontras ek Travayis, MMM fini alwe 80% so tiket. Li fek anons ankor 3. Lafors MMM finn byen bese. So lider MMM pandan bann lane 2005-8 ti paret finn perdi so fler politik. Dayer li ti admet avek kuraz, nu bizin dir, lor radyo ki li ti ena enn problem, kote labwason, e li finn dir sa finn rezud asterla. E li paret li finn reysi bare kont enn seri konplo okilt, inklir enn otur L'Estrac ansam ek serten lider dan MMM ek serten ex-MMM, pu ranplas li kuma lider e pu asir enn nuvo lidership MMM ki reprezant dimunn ki L'Estrac ti krwar pa ase reprezante dan pei. Lafors MMM sa dernye 5 an la, se sirtu lagazet Week-End, ki ti kapav met so lantet Le Nouveau Militant, e Le Nouveau Militant ti kapav degrade a enn nyuzleter!
Lapres an zeneral, Lindsey Collen finn azute, li pro-MMM, pa par zot editoryal ubyen zot volonte telman, me par lefet ki lapres kontrole par mem mem klas ki kontrol MMM zordi, setadir enn seksyon burzwazi ek ti-burzwazi ki for dan Rozil ek Bo Basin, alor lapres ek MMM partaz tu bann mem prezize. Zot afekte par mem listeri. Zot partaz mem linformasyon ek mem rimer ek mem palab.
MMM osi gard sutyen bann seksyon klas travayer, sirtu dan aristokrasi uvriye (paraetatik, travayer iskil, kad, travayer avek enn metye).
MSM
MSM finn byen feb asterla. Li res so reveni Sun Trust, ek lefet ki Prezidan Repiblik so lider inofisyel. Viktwar Pravind Jugnauth dan Nimero 8 ti enn viktwar Pirik. Nepli ena okenn klas deryer MSM, alor li pena gran lavenir, kot li ete zordi.
Ki Zar Lalyans?
1 Kapav zot al a-trwa.
2 Kapav zot rod fer Ble-Blan-Ruz ankor, setadir Lalyans Sosyal plis MSM ansam.
3 Repet seki ti ena an 2005, setadir MMM+MSM v. Lalyans Sosyal.
4 Ubyen gayn Travayist-MMM fer enn lalyans. Ena buku presyon pe monte pu sa zar lalyans la, mem li paret inposib. Ena burzwazi limem, ti pu prefer ena enn interlokiter dan enn Guvernman Ramgoolam, kuma Berenger finn suvan ofer pu azir. Me, ena osi bann lambasad, sirtu USA ek UK, ki ena pu rezud enn bel bel problem pandan prosenn manda: sey gard zot baz Diego Garcia. Lezot lambasad inportan, kuma Lafrans, Lend, Lasinn, zot osi pe met presyon pu kit lalyans.
Alor, kan LALIT pran desizyon lor form nu partisipasyon dan eleksyon, li depann lor kimanyer sa bann posibilite dekante.
Me, li osi depann lor lezot lafors.
Premyerman, ena WIN ek so sukomite WIP, ki ena enn Plan A, anonse par Jane Valls, setadir pu ralye 50,000 sinyatir pu revandik enn syez lor 3 pu fam pu prosenn eleksyon. Zot ena enn Plan B, me li sekre. Anmemtan, ena enn parti inn met dibut par M. Valls. Lapres pa finn pran lapenn dimande si ena lyen ant demars Jane Valls, ki alatet demars WIN pu eleksyon zeneral, ek so misye, ki fek met enn parti politik dibut pu eleksyon zeneral. Kapav pena okenn lyen. Me, personn pa finn dimande.
Dezyeman, ena Muvman Premye Me ek Rezistans ek Alternativ ki pe fer enn fron larz (parfwa apel Forum du Peuple) kot zot osi ena enn Plan A ek enn Plan B. Zot Plan A se pu aliyn 62 kandida, refiz met zot kominote lor zot Nomination Paper, lerla bann ofisye pu oblize refiz pran zot Nomination Paper. Sa, li mars de-per avek ka ki Rezistans finn mete Komite Drwa Imen Nasyon Zini, kan zot finn perdi lapel apre Zizman Balancy. Zizman Balancy ti anfet kree enn espes "5yem kominote" pu kandida ki pa ule pran par dan exersis Best Loser kominal. (Li pa finn met Best Loser ankestyon.) Me, etan done Lakur Siprem so zizman, zot Nomination Paper pu rezete. Sa zot Plan A. Zot Plan B se pu gayn "par milye" dimunn met kandidatir dan mem fason.
E seki kirye, sirman enn kwensidans, se MBC finn fer enn montaz pu pase pandan Konferans de Pres WIN-WIP, kot truv Ashok Subron ek Georges Legallant, de manb Rezistans.
Trwazyeman, ena anmemtan enn gran bulversman dan 2 gran lanpir lapres. Jean Claude de L'Estrac pe retir li depi Le Sentinel, ek Gilbert Ahnee finn demisyone kuma Redakter Le Mauricien (li pe al Le Sentinel, me li pankor kler dan ki pos), ek Jean Clement Cangy finn pran retret. Amizir ki politik elektoral finn vinn parey kuma "vann enn prodwi", setadir enn "stratezi kominikasyon" ubyen an Angle dir "spin", rol lapres finn vinn ase inportant dan eleksyon. E depi ki ena radyo prive, nu finn truv expansyon bann lanpir lapres existan dan domenn odyo-vizyel, ek enn tandans banaliz eleksyon: dernye eleksyon parsyel, par exanp, kot pa ti mem ena 2 pli gran parti dan eleksyon, bann radyo ek lapres finn reysi redwir eleksyon a enn batay ant "neve ek tonton", kuma enn feyton pu nuri odyomat ek lavant.
LALIT
Parey kuma pu sak eleksyon, LALIT pu get bann lanze, kuma zot prezante avan ki nu tu ansam pran desizyon lor natir nu partisipasyon. Seki nu kapav dir deza, se finn ena deplizanpli buku "koripsyon" elektora dan bann eleksyon siksesiv. Amizir ki sistem kapitalist perdi so lezitimite, ena enn tandans pu eleksyon dan bann instans Leta burzwa, perdi zot lezitimite, zot osi. Nu gard sa antet.
An 2005, ki ti arive? LALIT ti'nn amenn kanpayn kont Guvernman MMM ki ti pe aplik enn politik iltra-liberal pandan 5 an. Alor, kan eleksyon vini, sel manyer ki Travayist ti truve pu deloz MMM, se pu apiy serten revandikasyon ki LALIT ti'nn devlope pandan 5 an pu so kanpayn. Alor, drolman 2-3 pwen dan platform LALIT, finn form platform elektoral Travayist, e li finn drolman oblize met zot anviger kan li eli. An-okirans, li finn re-instor eleksyon vilaz (sa ti enn gran kanpayn LALIT, e nu tusel), e li finn re-met pansyon vyeyes kuma enn drwa (sa osi ti enn gran kanpayn LALIT e nu tusel).
Me, osi inportan, an 2005 LALIT ti reysi met kriz ekonomik Morisyen avek demantelman bann proteksyon depi Lerop lor azanda dan eleksyon.
Alor, enn pwen nu bizin gard antet. Eski nu pu kapav met lekonomi lor azanda ankor enn fwa dan prosenn eleksyon zeneral? Ubyen eski li pu difisil sann fwa la? Burzwazi pu sey anpes eleksyon turn lor lekonomi, e lapres tuzur sey anpes lekonomi vinn santral. Zis kan ena gran kriz, lerla oblize mansyone - sa osi preferableman pa dan politik.
Lekonomi
LALIT so kanpayn mazer depi 2003, finn Program pu enn Lekonomi Alternativ. Sa program la viz pu sanz seki prodir dan pei, e sanz osi manyer pran desizyon lor ki pu prodir.
Avan, disik ti egal a lekonomi Moris e blok istorik ki ti o-puvwar ti otur ti-planter, avek sutyen tablisman ek enn franz travayer. Samem blok istorik ki sirtu Travayist finn gard opuvwar. Alor, LALIT ti amenn kanpayn pu ki Moris diversifye pu ki kree travay. Nu ti osi ule diversifikasyon agrikol ek agro-indistriyel ver prodiksyon seki esansyel, pa bann prodwi marzinal (kuma anteryom) pu exportasyon. E nu ti anvi diminye depandans lor inportasyon, sirtu lor inportasyon surs lenerzi. Nu anvi lenerzi renuvlab.
Nu kanpayn finn byen pran, e finn aprofondi e sanz so natir pu adapte a kriz alimanter, kan li ti vini, enn kriz mondyal ki finn vinn kol lor kriz restriktirasyon ki ti deza ena Moris. Apre sa, nu finn travers kolaps sistem finansye internasyonal (ki tuzur kolaps, e li dan ICU), ki asontur finn deklans enn kriz ekonomik, ki ti deza lor lorizon. Tutolong tu sa bann sanzman la, LALIT finn re-oryant so kanpayn, e nu finn fer li ase byen, e avek rezilta ase bon.
Sa seri kriz finn amorti enpe dan ka Moris, par enn seri fakter: Lasinn pe vini ar gro investisman enn milyar dolar atraver konpayni Jin Fei. Lenn pe tuzur permet Ofshor Moris azir kuma enn fason pa pey tax dan Lend; kumsa ki pei ki pli gro investiser dan Lend, se sanse Moris (akoz kapitalist Ameriken ek Indyen travers zot larzan par Ofshor Moris pu evit pey tax). Moris pe benefisye osi depi investisman Britanik ek Eropyen ek osi Ameriken, kan zot rod stabiliz pei ar investisman (kuma zot ti fer dan Hong Kong ek Singapore) dan moman kot zot pe sey gard enn but pei su lokipasyon (an-okirans pu isi, Diego Garcia). Sa depresyasyon drastik dan valer rupi ki ti fer dan premye 2-3 an Lalyans Sosyal, finn osi ed bann exportater ekonomikman, par enn 26% ogmantasyon dan zot rant. Larzan Lerop, seki zot apel larzan akonpaynman, pe osi amorti kriz orizinal lokal-la.
Lanpir Ameriken ek kriz
Inperyalism oksidantal an kriz. Leta Zini pe sufer tu problem ki gayne lafen enn reyn enn lanpir. Li nepli ena lezitimite. Li pe "over-reach" dan so bann lager. E so sistem finansye pe bankrut so sekter prodiktif. Sistem finansye pe tir imans kantite larzan, san prodir naryen. Sannkut la gembling pir pe atak sistem prodiktif dan sosyete dan tu pei kapitalist, enn apre lot. Dolar, ki buku Labank Santral dan lemond osi byen ki partikilye, finn garde kuma zot "lor", pe kumans perdi so valer. Sistem gard dolar kuma rezerv li marse zis osi lontan ki dimunn krwar ladan. Li marse tanki Leta Zini ti ena lezitimite. Kan li nepli lezitim, kan dimunn dut li, abe, dolar pe kumans bese, dusman dusman. Lerla, kapav pli vit. (Sa fim ki plizir kamarad ti gete dan Fim Klib Vandredi dernye, Lindsey Collen dir, montre sa "fen de reyn" byen. Fim la apel "The Wire". Li montre lavil Baltimore dan Leta Zini, kot prodiksyon inn fini, e res enn sosyete an deklen.)
Alor, reyn Leta Zini, li zis enn kestyon letan. Nu bizin prepar nu pu gran sanzman, e kan zot vini zot vinn vit. Enn lanpir pran plizir syek pu li grandi, lerla, kan li rant an deklen, li kapav byen vit. Ena bann pwen feb dan larmir sa lanpir Ameriken la. E nu bizin viz zot: ena 2 ki LALIT pe vize: Izrael-Palestinn ek baz lor Diego Garcia.
Izrael/Palestinn
Kuma dan enn zwe esek, parfwa enn kare vinn byen inportan. Izrael/Palestinn li enn sa bann kare la. Depi 1948, buku lintere konsantre laba. Lamerik gard Izrael kuma so zarndarm pu Mwayen Oryan pu okip sir-sir so surs petrol. Me, laba, manyer ki Lamerik ek Izrael pe dominn lepep Palestinyen, domine ziska li finn vinn enn zenosid, li pe fer enn pwen feb dan armir lanpir Ameriken. Pu sa rezon la, nu manb finn swazir pu al Palestinn a 3 repriz pu sutenir lalit Palestinyen, pu amenn konesans dan Moris lor lavi su lokipasyon, pu ed nu fer manifestasyon isi, pu fors Guvernman sanz so politik anver Israel. Anfet nu ti kumans lane avek enn lamars kont bombardman Gaza. Nu pe terminn lane par sutenir lamars lor Gaza depi Lezip. Nu politik integ lor zafer Palestinn finn amenn LALIT buku sutyen depi lepep Moris. MMM lontan ti edik dimunn lor Palestinn. Me, li finn abandonn sa lalit la, li. LALIT finn repran flanbo la.
Diego Garcia
Avek nuvo Trete Pelindaba, enn Trete Nasyon Zini pu enn Zonn Afriken kot Pena Okenn Zarm Nikleer, fek vinn anviger, Diego Garcia pe vinn enn isyu santral. Diego Garcia li dan Lafrik, akoz li form parti Repiblik Moris. Dapre nu Konstitisyon li dan Repiblik Moris. Alor, ena enn gran problem pu Lamerik ek Grand Bretayn. Enn nuvo problem. Zot ena zarm nikleer dan enn plas kot pa gayn drwa ena zarm nikleer. E Trete-la li baynding. LALIT finn, kuma zot kone, deklans enn kanpayn pu gayn "inspeksyon" Nasyon Zini lor Diego Garcia. Li pu enn long kanpayn. Li viz enn febles dan sa lanpir kapitalist la.
Sa lane la, pu osi ena ka lakur Lakur Eropyen Drwa Imen ki Bann Olivier Bancoult finn mete apre ki zot finn finalman perdi zot ka dan Lakur Dapel dan Grand Bretayn. (Rapel dan Zizman a plizir repriz mansyonn LALIT pu nu kanpayn otur FLOTILLA LAPE pu al Diego Garcia.)
E 2014 li lane kot Britanik bizin inform Ameriken si ena kit sanzman lor zot "drwa" servi Diego Garcia pu zot baz militer. Li lane kot guvernman Moris bizin azir par met enn item lor Azanda Nasyon Zini pu fer Lasanble Zeneral met enn ka La Hay.
Semenn dernye 60 depite Britanik finn met enn ka kont CIA dan lakur dan Lamerik, pu kone lor tortir prizonye ilegal lor Diego Garcia.
Tusa pu dir Diego Garcia enn pwen santral.
Dan kad linportans sa travay politik lor kestyon Diego Garcia, dan sa nuvo lepok la, LALIT pe deleg enn manb pu al dan enn Konferans dan Lend kont militarism, kot pu ena lezot manb No Bases osi prezan, e kot LALIT kapav ranforsi so lalit kont baz militer an zeneral.
Lindsey Collen finn azute ki pa zis tem lor lekel nu finn amenn lalit zeo-politik ki finn vinn santral zordi, me osi tem plito onivo lokal. Li finn mansyonn sirtu lalit pu langaz maternel. Lefe sa Hearing LPT, se li finn afebli bann "kont" net. Nepli ena argiman kont. Me, li a LALIT pu fors Guvernman pu azir. Bunwaree a 2 repriz inn dir langaz Kreol pe vinn medyom, me li paret enn viktwar selman ideolozik. Anpratik, li pe pretann ki depi tultan medyom inn langaz Kreol!
Kote liberasyon fam, LALIT so politik pu legalizasyon lavortman finn fer buku sime. E anzeneral, lalit fam pe avanse. Nu bizin sirkil diskisyon ki MLF finn provoke ver enn nuvo program pu liberasyon fam, enn nuvo manifesto. Seki inportan ladan, se pu gete kimanyer finn ena rekiperasyon lalit pu emansipasyon par statiko: demand pu egalite finn interprete par medya ek stati -ko kuma enn demand pu fam monte dan yerarsi patriarkal! Demand pu sosyaliz luvraz lakaz ki kapav sosyalize (setadir ar lakantinn, lakres, etc) finn vinn sanse demand pu zom fer plis luvraz (sa li pa demand muvman fam!). Demand pu Leta donn pansyon zanfan finn kabose pu vinn Leta galup deryer papa byolozik (sa osi pa dan program liberasyon fam).
Kote reparasyon pu ditor ki lesklavaz finn fer, la osi, nu ti kritik manyer ki Truth and Justice Commission pa ti pe fonksyone kuma bizin, me ti plito pe azir kuma enn zafer politik partizann.
Febles Klas Travayer
Kan klas travayer feb, e onivo mondyal li feb sirtu akoz masinn elektronik finn ranplas li (enn fe obzektiv), lerla bann parti kuma LALIT zot osi zot feb. Enn parti pa kapav pli for ki klas ki li reprezante. Kan klas travayer so lafors repran, lerla bann parti kuma LALIT zot pu vinn pli for. Pur lemoman, lefe sa revolisyon elektronik, se gran mazorite travayer finn redwir a travay preker - lor kontra, sezyonye, mwens lertan. Ena buku somaz. Ena emigrasyon panik. Ena swisid. Ena 2 nuvo lalwa travay bayon, ki finn traverse sanki klas travayer risponn an proporsyon avek gravite. Ena dezord sosyal.
Dan enn moman kumsa, moralite ki ti ezemonik su reyn klas kapitalist, li perdi so lezitimite. Li sede, ar sa fen-de-reyn la. E anmemtan, enn nuvo moralite pu enn lot klas pankor ne. Klas travayer abitye kree enn nuvo moralite amezir li ranforsi, mem li enn klas domine, me kan li pe afebli osi vit ki li pe afebli dan dernye 20 an, li pa reysi kree sa nuvo moralite la. Sa, asontur, amenn plis dezord sosyal.
Dan enn moman kumsa, nu bizin oryant nu parti pu li sirviv byen, e sirviv antan ki enn lorganizasyon ki reprezant lavwa travayer, lintere travayer - dan enn fason integ. Lafors li vinn par integrite a klas ki u reprezante. Klas travayer pu regayn so lafors. Parski li sel klas ki prodir. E se prodiksyon ki permet sosyete sirviv ek reprodir limem.
Kan klas travayer feb, serten lider gayn tantasyon fer popilism. Zot ranplas klas travayer: apel sa "sibstitisyonism". Li enn kuran for dan bann tel moman. Nu kapav atann mem gayn kuran fasist dan buku pei.
Me zordi, ena kuran politik dan klas travayer ki pwiz zot lafors depi febles klas travayer. Klas travayer pa ase mobilize, organize, for pu kapav ramenn zot alord. Mem birokrasi sindikal tro feb pu kontrol zot. Alor zot fer seki zot ule. Pena okenn kontrol demokratik. Se sa ki permet enn espes skleroz birokratik, ki permet 2-3 dirizan koz pu travayer, sanki travayer mem kone. Sa bann dirizan la kapav mem deklar zot mem "degos", mem si zot apiy lor argiman burzwa anfaver "propriete prive", mem si zot mars ar parti burzwa kuma MMM ek MSM, mem si zot anonse ki zanfan pa fel CPE akoz politik langaz, mem si zot dir avan legaliz lavortman bizin fer enn referenndum, mem si zot provok split lor split dan sindika ek federasyon.
Kan nu dir klas travayer feb, nu pe dir kiksoz byen spesifik. Ena enn ti-pursantaz travayer dan travay stab. Mwens ki lamwatye. Ena byen tigit travayer sindike. Seki sindike pe truv zot lider lager sat-lisyen, fer erer lor erer. Nuvo lalwa indistriyel pe e pu pli afebli sindika plis ankor, akurterm.
Alor, seki inportan se enn parti travayer kuma LALIT bizin organiz li pu gard so travay politik lor enn program dan lintere travayer - ki li lepok eleksyon zeneral, ki li pa - ek anmemtan devlop bann fwaye avanse dan klas travayer. Kumsa nu prepar nu pu enn repriz, ubyen seki apel "upturn" an Angle. Anmemtan, li enn lepok pu gard ek ranforsi nu bann lyen internasyonal.
Kumsa, ki klas travayer pu kapav tuzur pe prepar li pu pran puvwar, e apre sa, fini avek diferan klas sosyal. Kan burzwazi internasyonal obor enn nuvo gran kriz, li inportan pu prepare pu ki kapav azir vit, kan tu pu buskile. Fode pa permet enn reyn barbar rant dan sa vid ki pu ena kan kapitalism kolaps.
Lindsey Collen ti konklir par dir ki se ver sa ki nu pe travay ansam. E se avek sa antet, ki nu bizin pran desizyon lor tu aksyon politik, inklir lor desizyon lor ki form nu partisipasyon pu pran dan eleksyon zeneral.
Deba uver finn swiv.
Lerla ti ena fet lafen lane.