Galleries more

Videos more

Audio more

Dictionary more

Apre 58 an, ki Lindepandans Reyel, ki Suvrennte Reyel?

21.03.2026

58 an Lindepandans Repiblik Moris pe selebre anplin enn lager deklanse par agresyon militer US-Israel kont Liran. Sa lager deklanse par Trump-Netanyahu al kont tu lalwa Internasyonal e osi  kont lalwa dan Leta Zini mem. Apar Lespayn, lezot pei Eropeen pe azir kuma  payason e pe sutenir sa lager Trump-Netanyahu lor diferan nivo. 


Amezir lanpir Amerikin an-deklin, so prezidan Donald Trump pe azir kuma enn otokrat debride. Li finn organiz  kidnaping  Prezidan Venezuela, e ansam avek Netanyahu asasinn dirizan Ayatollah Khamenei, asasinn  par milye sivil inosan dan Palestinn, Liban ek Liran. Trump ek so alye Netanyahu azir kuma 2 vwayu or-lalwa.  Kan lanpir US pe grene, amizir so lekonomi pe al bankrut, Trump pe azir kumsidire enn Lerwa, kot li reyne par dekre. Ar sa kalite reyn la nu pe truv emerzans  enn form feodalism dan manyer Trump pe dirize dan enn kontex kot sistem kapitalist mondyal an-kriz dan sa peryod lager la.


Fas a enn tel sityasyon, Guvernman  Ramgoolam-MMM-Duval-Subron finn, e pe kontiyne, sumet divan inperyalis US-Israel-UK e pe vinn kuma enn Leta payason.  Guvernman pe fer nu pei vinn enn Leta ki vinn enn tutu US-Israel-UK,  ki refiz  kondann sa agresyon barbar US-Israel kont Liran, ki refiz kondann zenosid Israel kont lepep Palestinn.  


Alor apre 58 an Lindepandans guvernman Ramgoolam-MMM-Duval-Subron e guvernman Jugnauth avan finn responsab pu met an-kestyon  suvrennte Repiblik Moris. San Bérenger dan Guvernman, sa danze pu nu lindepandans, nu suvrennte, li pu kontiyne parey.


Anu get li lor 5 nivo.


1. Suvrennte lor nu teritwar


Trete ki guvernman Ramgoolam-Bérenger-Duval-Subron finn siyne avek UK kot akord enn bay 99 an lor Diego Garcia, e donn drwa exersis suvrennte ar UK, li reprezant enn rekil istorik apre viktwar onivo ICJ ek Nasyon Zini.   Asterla, Guvernman  Moris inn res apandan ar desizyon lotorite Britanik ek prezidan Trump, ki kalifye sa trete 'stupid', e ki kalifye Diego Garcia enn 'stupid island', li dir. 


Guvernman Ramgoolam-MMM-Duval-Subron pe atann ar labuzi ruz pu gayn lamone disan 10 milyar Rupi depi UK pu lokasyon Diego Garcia, enn lamone ki finn fini rant dan bidze 2025-2026 ki fini vote, enn larzan ki pa finn mem gayne.


Antretan Prezidan Trump merd ar sipaki trete, e pe servi Diego pu agresyon kont Liran. 


Apre 58an lindepandans prosesis dekolonizasyon pankor konplete, ena enn but teritwar Repiblik Moris ankor su lokipasyon ilegal UK-USA. Moris pankor ena suvrennte total lor so teritwar.


Lalit pu ferm baz Diego Garcia e pu retrosesyon Chagos ankor lor azanda plis ki zame.


2. Suvrennte Alimanter


Depi lane 1984, kan lavenir disik ti ankestyon, parti LALIT finn amenn kanpayn sistematik, lane apre lane, pu ki servi nu resurs later pu prodiksyon ki pu asir suvrennte alimanter, ki pu anmemtan kree lanplwa e benefisye deviz depi exportasyon prodwi alimanter. Guvernman apre guvernman finn swazir pu al sutenir plan tablisman ek gro propriyeter fonsye pu kareman dilapid later agrikol pu devlop Real Estate, Smart City, Shopping Mall. Guvernman usi Ramgoolam-MMM-Duval-Subron parey. Minis Lagrikiltir, Arvin Boolell dir ki pena traka pu furnitir manze akoz nu inportasyon vinn depi Lind, Lasinn, Sid Afrik, ondire zot lwin depi lager. Kestyon se eski, dan sa peryod lager la,  sa bann pei la pa pu plito protez zot popilasyon,  asire ki zot ena manze avan export sirplis ki ena. Guvernman avan e guvernman finn Ramgoolam-MMM-Duval-Subron refiz met presyon lor patron dan lindistri sikriyer pu liber later agrikol pu prodwir manze lor gran lesel. Zot pena mem enn plan kuma Sesel pu devlop lapes indistriyel. Zot kurbe divan seki burzwazi deside pu lekonomi, e aplati divan inperyalis Amerikin pu benefisye lavantaz tax depi AGOA pu exportasyon. Minis Ramful mem dir Moris pena mineral rar tusa, me ki Chagos enn “atu” pu negosye lavantaz AGOA! Aplati a sa pwin la!                


3. Suvrennte Lenerzi


Apre 58an lindepandans nu ena enn gran retar lor prodiksyon lenerzi renuvlab atraver soley, divan, ek mare motris. Nu ankor depandan lor lenerzi fosil a 80% malgre plan CEB ti viz pu atenn 60% lenerzi renuvlab an 2030.


Atraver IPP, tablisman finn rant dan prodiksyon elektrisite ar bagas, me kan pena bagaz, ar sarbon-deter inporte. Avek kriz dan lindistri sikriyer, asterla rezon kifer tablisman pe plant kann li finn vinn plis pu so bagas, ki pu so disik e kan pena bagas pe servi sarbon-deter inporte direkteman.  


Anfet guvernman gayn gro reveni pu finans bidze atraver reset tax lor karbiran ek tablisman gayn profi garanti kan pe vann kuran ki zot pe prodwir. 


4. Suvrennte later dan pei


Avek politik guvernman avan, ki finn swiv par Guvernman  Ramgoolam-Bérenger-Duval-Subron nu truve gran siperfisi later alinteryer Moris pe morsele, bayante ar milyarder ek ar tu kalite oligark etranze. Sa klas nuvo propriyeter etranze la pe benefisye permi rezidans, mem sitwayennte, e pe okip lespas dan “gated communities”, kuma ti-koloni, kot sertenn landrwa akse a laplaz piblik bloke, anplis.  


Sa dilapidasyon later Moris ki tablisman ek gro propriyeter later pe perpetre li reprezant enn form atak direk lor suvrennte pei Repiblik Moris. Li reprezant enn form kapitalist rantye ki pe domine dan Moris e onivo lemond. Li kuma sistem feodal de-retur, setadir, asize bez kas. Dan sa kategori kapitalist rantye la kapav usi regrup kapitalist ki dan domenn informatik ki propriyeter 'Cloud' kot zot eberz aplikasyon, fim, lamizik ki prodwir pa par zot, me par inzenyer, artis ek mizisyin. Sa klas kapitalist rantye la li gayn enn rant lor sa stok konesans la atraver abonnman ki dimunn oblize peye tu le mwa, tule lane.  Parey kapitalist dan sekter imobilye zot reprezant sa kapitalist rantye la.


5. Suvrennte nu lepor


Kan nu koz suvrennte nu truve ki Paul Bérenger dan so dernye vole konferans depres avan so demisyon kuma Vis Premye Minis, pe insiste pu privatizasyon 40% lepor. E li finn deza fini swazir MAERSK (ki pe bure depi Haifa dan Israel zordi) ek MSC, de pli gran konpayni Oksidantal dan sa domenn la.  Paul Bérenger ti pe rod uver lepor pu miltinasyonal rantre e li finn dir sa pu enn gran devlopman. Pa kone ki Guvernman pu fer asterla. Me, antuka, sindika dan lepor kont privatizasyon lepor e kont konpetiter direk ar Cargo Handling Corporation akoz pena ase volim konntener pu plizyer operater.  Nuvo operater prive, dapre Bérenger kan li ti Vis Premye Minis, pu baze lor enn lot terminal, enn Island Terminal.


Sa reprezant enn lot form atak a nu suvrennte lor kontrol Leta dan Lepor.


Konklizyon


Pu 58 an lindepandans,  Guvernman  Ramgoolam-Bérenger-Duval-Subron finn, e Guvernman sa lalyans la pu kontiyne, aplati zotmem divan inperyalis US-UK-Israel. Anmemtan, LALIT, ansam ar enn gran, gran platform sindikal dan Moris finn inifye, pu pran enn pozisyon ferm pu ferm baz USA-UK lor Diego Garcia, e kont sa zenosid ki Israel ek USA pe kontiyne fer kont lepep Palestinyin.  


Partu dan lemond ena lavwa pe leve kont lager inperyalis US-Israel. Dan Repiblik Moris osi.