09.12.2025
Yer aswar dan Lotel Hennessy Park lekip Immedia finn lans 32yem liv dan so seri rekey anyel apel Collection Maurice. Liv la, etan trileng, ena trwa tit: Awakening, Nouvel Envol, Lanprint Lavenir.
Prezidan Repiblik Dharam Gokhool finn lans liv la. Pandan so diskur lansman li finn propoz, ant-ot, enn espes “rezervwar” ki inifye ansam tu literatir Moris. Anfet, enn bidze adisyonel ti kapav akorde pu Arsiv Nasyonal pu ki zot asire ki li existe. Zot deza finn fer enn bon but travay la. Seki osi bizin, se popilariz literatir ki anrasine dan realite pei.
Ansyin Prezidan Repiblik Cassam Uteem finn evalye linportans sa rekey anyel, e finn donn detay lor nuvo ekrivin pibliye an edisyon 2025 pu premye fwa.
Kamini Bubooa ti prezide, e Rama Poonoosamy ti fer diskur introdiksyon, e zot tulde, dayer kuma tu orater, ti koze an trwa langaz. Antu, depi li kumanse, Collection Maurice finn pibliye 947 zistwar ki 186 ekrivin Morisyin finn ekrir. Lansanb sa travay la, lor 32 banane, li enn veritab sedev, kuma enn travay along-alenn. Zoli travay! Travay enn lekip antye!
Mo ti prezan akote lezot ekrivin, akoz nu tu ena nu travay literer dan rekey la. Sa lane la ena Ananda Devi, Ranjeev Auchambit, Anitah Aujayeb, Nirmal Kumar Betchoo, Jocelyne Botsar, Tejaswwinee Burumdoyal, Bettina Cadinouche, Stephan Chinnapen, momem Lindsey Collen, Raj Dansinghani, Désire, Jean Lindsay Dhookit, Flavia Doherty-Bigara, Michel Gautier, Yves Giraud, Sunil Gopal, Aqiil Gopee, Luckshmee Jeawon, Kotiba Kumari Jugnauth, Dini Lallah, Yovan Latour, Cedric Leopold, Melissa Louis, Jiaa Mattan Dausoa, Steve Maudrame, Vèle Petchay, Sailesh Ramchurn, Anita Ramgutty-Wong, Jérome Valin, Loga Virahsawmy, Maita Wagram.
Liv la avann Rs350. Liv la fer enn kado lane extra-ordiner.
Li rar ki enn lekip dimunn, kuma lekip otur Rama Poonoosamy, reysi gard enn travay vivan kumsa, ale-mem pandan 32 an. E, ar sa travay la, zot finn pa zis nercher literatir Morisyin, me petet pli inportan ankor, zot finn demokratiz literatir Morisyin – anterm kisannla ekrir, e kisannla lir. An parti, sa demokratizasyon la li akoz li andeor sa sfer etufan “lafrankofoni” ek “frankofili” lokal, ki kontan-pa-kontan finn tultan, ziska tu-resaman, kareman exklir lamas dimunn ordiner. An parti, sa demokratizasyon li osi akoz Collection Maurice li andeor sa sfer elitist “anglofoni” ek “anglofili” lokal, ki li osi, ziska tu-resaman, ti ase elitist. E, tulde langaz, Franse ek Angle, sarye enn lurder istorik: kolonizasyon. Alor, demokratizasyon li sirtu atraver piblikasyon otan zistwar dan langaz maternel nu pei, Kreol. Omwin 90% dimunn Moris avwe ki zot normalman koz Kreol lakaz. Lerla dezyem pli gran langaz maternel, li Bhojpuri. Laplipar Bhojpurifonn osi koz Kreol byin.
Immedia finn pibliye 178 diferan zistwar an Kreol dan sa 32 an. Li reprezant enn trezor. Enn larises profon. Dimunn finn ekrir pa pu lekter lot pei, me pu so prop koleg travay, pu so vwazin, so kamarad, so sofer taxi, pu dimunn ki pran mem bis ki li, ki al konsilte dan mem dispanser, ki met lake dan mem lapos e pu mem ATM, ki al mem lafwar, ki fer soping dan mem supermarket sipa mem kalite labutik. Sa, li oblize kree enn literatir ki pli anrasine dan later, alor ki vinn pli gran zarb, kot so lagrin tom dan later pei e puse pu kree enn pli zoli lafore literatir. Collection Maurice li enn veritab lanprint lavenir ....
Lindsey Collen