22.09.2025
Korl 21 Lorganizasyon pe dimann Moris azir pu fer Lasanble Zeneral Nasyon Zini servi mezir dirzans “Uniting for Peace Resolution”(Rezolisyon Ini pu Lape) pu protez Palestinyin depi agresyon militer Israelyin, depi so lafaminn orkestre ek zenosid ki pe kontinye. [Let orizinal an Angle ti adrese a Premye Minis, Merkredi le 17 Septam. Me, Premye Minis finn anonse Samdi dan konferans depres ki li pa pe al Lasanble Zeneral Nasyon Zini, Minis Zafer Etranzer Ritish Ramful pe reprezant Moris. Alor nu espere Korl la pu transmet a minis Ritish Ramful].
Lapel pu Ramgoolam [Moris] Azir dan Lasanble Zeneral Nasyon Zini
Moris antan ki Leta, finn servi kuraz ek gayn laviktwar dan ICJ par prezant sumisyon oral pu sutenir Palestinn kont Israel. Zizman ICJ an Ziyet 2024 deklare ki Israel so lokipasyon ilegal. Israel finn gayn instriksyon pu ale, lev syez, permet refizye returne, e pey reparasyon. ICJ finn statye ki Israel pena so plas dan Teritwar Palestinyin okipe. Lasanble Zeneral Nasyon Zini lerla finn pran enn Rezolisyon, Moris finn vot anfaver, ki Israel bizin kit Palestinn ziska 18 Septam setadir dan inpe semenn. Ka ICJ finn depann buku lor viktwar Moris dan ICJ kont UK-USA zot lokipasyon enn parti Moris kot zot ena zot baz militer ilegal lor Diego Garcia. Sa liye Moris avek Palestinn. Sa ede pu explike kifer, dan Moris, tu parti politik kondann Israel so lokipasyon Palestinn.
An Novam 2024, enn nuvo Guvernman Morisyin finn eli. Li finn imedyatman retir so depozisyon “sumisyon oral” dan folo-ep ka ICJ pu fors Israel aret infliz lafaminn dan Gaza. Sa ti enn trayizon. Bizin rektifye. Olye Ramgoolam [Moris] sutenir pyez exploziv finn plase dan Nasyon Zini par Prezidan Macron ek eritye Prins Mohamed Bin Salman ki finn fer lapel pu enn “lafors stabilizater”. So bi se pu stabiliz lokipasyon Israel.
Ki Premye Minis Morisyin kapav fer aster pu sov so repitasyon?
Nu, ki siyne anba, formelman propoz seki swiv:
Etan done ki USA finn abiz so veto dan Konsey Sekirite Nasyon Zini pu sabot aksyon UN pu aret lokipasyon ek zenosid ki Israel pe komet, mem apre ki Fayndings Preliminer ICJ finn truve ki ena “zenosid plozib”, Ramgoolam [Moris] bizin fer apel a Lasanble Zeneral Nasyon Zini pu servi mezir irzans pu ranvers veto Konsey Sekirite.
Mezir la li “Uniting For Peace Resolution”. Ramgoolam [Moris] bizin propoz sa ubyin sutenir grup peyi ki propoz li, e amenn kanpayn pu gayn mazorite 2/3 pu:
Mandat enn “lafors proteksyon” u “prezans proteksyon” arme, miltinasyonal Nasyon Zini pu deplwaye dan Gaza (ek lerla dan Wes Benk inklir Zerizalem Es), azir par rapor a reket ki finn deza fer par Leta Palestinn pu protez sivil, uver pwin dantre dan lamer e lor later, fasilit led imaniter, prezerv prev krim Israel, e ede pu restorasyon ek rekonstriksyon;
E anmemtan dimann tu Leta pu aplik sanksyon ek anbargo militer total kont rezim Israelyin, sispann Israel depi Lasanble Zeneral parey kuma ti fer kont Sid Afrik aparteid.
ICJ finn fini statye ki Israel pena okenn drwa legal pu refiz, blok, ubyin infliyans enn tel misyon “lafors proteksyon”. Israel pena lotorite, ni suvrennte, e okenn drwa dan Gaza uswa Wes Benk.
Prosesis la li sinp:
(1) Premye, propozisyon pu lafors proteksyon bizin vinn divan Konsey Sekirite kot USA pu veto li;
(2) Leta Manb lerla fer lapel pu sesyon spesyal Lasanble Zeneral dapre Mekanism Inifye pu Lape;
(3) Moris, avek lezot Leta e an konsiltasyon avek Leta Palestinn, propoz Rezolisyon la;
(4) Rezolisyon adopte avek 2/3 mazorite;
(5) Sekreter Zeneral gayn instriksyon pu fer lapel pu tu Leta furni Trup UN, an konsiltasyon avek Leta Palestinn, pu enn misyon. Moris bizin ankuraz nu aliye Lind, Lasinn ek Sid Afrik pu pran mem pozisyon.
(6) Met misyon la anplas e fer deplwayman.
Ena enn presedan: 1956 Lafors Proteksyon Irzans UN dan Sinai pu ranvers veto UK ek Lafrans ek obzeksyon Israel.
Ramgoolam bizin atann ki U.S ek Israel pu servi tu kalite koripsyon ek santaz pu diminye progresivman mazorite 2/3 parmi peyi ki finn abstenir ubyin finn absan- etan done ki USA finn diskredit limem par aplik sanksyon pa lor Israel me lor Lakur Kriminel Internasyonal Lazistis e kont Raporter Spesyal Nasyon Zini M. Francesca Albanese!
Enn fwa ki’nn mandate, sa “lafors proteksyon” pu deplwaye par avyon, later ek lamer. Sakenn nu lorganizasyon respektiv, ek nu Leta, pu sutenir li. Sa pu marse. Li tar, me zame tro tar pu aret enn zenosid.
Tu seki Ramgoolam bizin se volonte azir. Dimunn Moris pu avek li.
Mauritius Labour Congress, Haniff Peerun
Federation of Parastatal Bodies & other unions, Deepak Benydin
Conf. des Travailleurs Secteurs Publique et Privé, Reeaz Chuttoo
National Trade union Confederation, Narendranath Gopee
General Workers Federation, Clency Bibi
Federation des Travailleurs Unis, Atma Shanto
Rodrigues Private Ind & Allied Workers union, Jocelin Louis
Rodrigues Government Employees Assoc, Julienne Meunier
Rodrigues Workers Federation, Marie Antoinette Casimir
Nursing Association, Ram Nowzadick
Senior & Other Nursing Staff Association, Russhid Golamaully
union of Private Secondary Education Employees, D. Jahajeeah
Telecommunications Workers union, Avinash Bundhun
Ledikasyon pu Travayer, Lindsey Collen
Dr Idrice Goomany Treatment Centre, Norman Tambanivoul
Leve Fam! Danielle Turner
Muvman Liberasyon Fam, Rajni Lallah
ABAIM, Marousia Bouvery
Never Again-Olive Resistance, Tania Haberland
Lalit, Alain Ah Vee
e an asosyasyon ar Student for Palestine, Salaahud Dii Bhollah
[ 2 referans kle: YouTube: Prof Ralph Wilde at Gaza Tribunal 6 Sep 2025, Google: Craig Mokhiber at Mondoweiss 27 Aug 2025]