13.09.2025
Nuvo Guvernman Ramgoolam-Bérenger-Duval-Subron finn kumans so reyn mal. Apre ki li finn kennsel pansyon vyeyes tu dimunn ant 60 ek 65 an, apre ki li finn retir Repiblik Moris depi depozisyon oral li ti promet pu fer dan ka ICJ kont Israel lor kestyon fer Palestinyin mor-defin, apre ki li finn vann Diego Garcia, asterla li finn servi lapolis dan enn fason brital kont enn zurnalis, an-okirans Narain Jasodanand. Nu denons Guvernman pu sa kalite represyon lor zurnalist, e pu sa kalite britalite polisyer kont nerport ki dimunn. Li donn enn indikasyon ki nu bizin atann.
Nuvo Guvernman finn mal-kumans so reyn. Li finn atak welfer-steyt. Li finn ras pansyon vyeyes iniversel depi tu dimunn 60 an ziska 65 an. Sa finn provok enn imans lakoler, ki finn exprime li atraver linite ladireksyon sindika, enn manifestasyon an-form enn lamars sindikal imans dan Port Louis, e enn program kler: “Non a mont laz pansyon vyeyes iniversel ziska 65 an! Non a siblaz!”
Lerla Guvernman Ramgoolam finn kareman retir Repiblik Moris ki ti deza prepare pu al depoze kont Israel lor kestyon anpes UN fer led imaniter rantre. Lerla, li finn al ader ar enn plan-vander ki pe tripote par Macron ek Mohamed bin Salman dan Nasyon Zini pu re-kumans turn-an-ron, vir lemond an burik, koz enn “two-state solution” anplas azir pu aret Lokipasyon Israel e aret so zenosid barbar.
Sa mem nuvo Guvernman la finn vann Diego Garcia. Si dimunn tuzur dut seki LALIT pe dir, nu atir latansyon kloz dan nuvo lalwa Britanik fek vote, ki spesifye exsepsyon pu Diego Garcia lor kestyon ki lalwa pu aplike lor Diego Garcia: “saving existing laws applying to the BIOT and applying them to Diego Garcia, except for British nationality law”. Lalwa kolonyal stil-BIOT pu tuzur aplike lor Diego Garcia. Lalwa Diego dan lavenir pu osi aplike pu enn espes “Diego Garcia Overseas Territory”, ki pu ranplas BIOT. Ki li ule dir ki pe sanse "terminating the UK’s sovereignty over the BIOT" si lalwa BIOT pu tuzur aplike, e pu amande par Lerwa. Ala ki li dir:
“(1) The law of the British Indian Ocean Territory immediately before commencement continues as the law of Diego Garcia.
“(2) Any legislation or rule of law of any of His Majesty’s dominions that related to the British Indian Ocean Territory immediately before commencement relates in the same way to Diego Garcia.
“(3) It follows, in particular, that His Majesty has under his prerogative the like powers to make laws for Diego Garcia as His Majesty had before commencement for the British Indian Ocean Territory.”
Anex azute ki nerport ki devlopman later dan totalite Chagos bizin “approval” UK, pangar li "risks undermining, prejudicing or otherwise interfering with the long-term, secure and effective operation of the Base". E kan ena pu statye lor la, ep! USA, li osi ladan. Li pu zize, USA setadir, ki sa vedir “undermining, prejudicing or otherwise interfering with the long-term, secure and effective operation of the Base".
E asterla, Guvernman Ramgoolam dan moman kot Bérenger Premye Minis Akting, nu gayn enn ka britalite polisyer kumsa? E finalman, lotorite pe anonse ki Mr. Jasodanand pa ti mem su arestasyon. Alor, kifer finn britaliz li? Eski li enn temwin?
Nu rapel ki an 2006 lapolis ti tuy Ramesh Ramlogun dan kaso. Li osi, lapolis ti anonse, zot ti amenn li kazern antan ki temwin, pa mem enn akize dan enn ka. Sa lepok la osi, nu remarke, Ramgoolam ti opuvwar. Li pa ti futi anpes reyn vyolans kriyel polisye feu Prem Raddhoa.
Konklizyon Politik
Seki inportan, se kan dimunn mobilize kont sa Guvernman la, li bizin lor baz enn program ki adres sa bann isyu la, e pa lor baz enn ramasi dimunn ki ule zis “BLD”. Li pa amenn lwin. Anplis, li ena enn lot danze. Li suvan zwe dan faver USA, kot so servis sekre CIA, li ena enn politik pu finans e promuvwar sa kalite “ramasi” san program ki baze lor enn lalit deklas. Lamerik apel li “colour revolutions”, kot fer dimunn desann dan lari san enn veritab program pu sanzman, zet enn Guvernman anplas, kuma enn warning ki sa pei la bizin swiv politik USA. Zot pu kontiyn servi sa partu kote ki zot ena baz militer, kot zot ule anserkle Larisi ubyin Lasinn dan zot politik “full-spectrum dominance”. Lamerik pli danzere, pa zis anba Trump, me akoz li enn lanpir ki pe grene. Kan lanpir grene, li vyolan net.
Alor, dan sa 9 mwa la, Guvernman aktyel finn kree enn kumansman baz programatik pu ranplas li:
1. Bizin gard e elarzi welfer steyt, remet pansyon iniversel 60 an. Non a siblaz! Wi a taxe seki ris!
2. Bizin aret lokipasyon ilegal Israel e so zenosid kont Palestinin!
3. Bizin ferm baz militer lor Diego Garcia, pu Chagos an antye form parti integral Repiblik Moris.
4. Bizin aret britalite polisyer.
Kumsa, nu kone kisannla nu alye. Eski Bruneau Laurette dakor? Eski Roshi Badhain dakor? Zame tann zot dir ferm baz Diego. Zame tann zot dir mem kiksoz minimalist kuma sispann Israel depi Nasyon Zini.
LALIT