Galleries more

Videos more

Audio more

Dictionary more

Vizit Prezidan Lafrans Macron – Kestyon Ki Poze

23.04.2025

[Epdeyt dernye ler:  Prezidan Macron finn anil so vizit dan Moris, me pe zwenn premye minis Navin Ramgoolam dime, anmarz some Commission Ocean Indien (COI), dan Madagascar]


Lafrans ankor tuzur pe trenn enn lur pase kuma enn puvwar kolonyal.


An 2025, Lafrans pe ankor tuzur ilegalman okip Tromelin, teritwar Repiblik Moris. Li pe osi tuzur ilegalman okip Iles Eparses, teritwar Madagaskar. Lafrans finn demantel Mayot depi Komor otur Lindepandans, parey kuma puvwar kolonyal Britanik ti fer otur Lindepandans Moris kan li ti demantel Chagos depi Moris pu permet USA instal enn baz militer lor Diego Garcia (ICJ ek UNGA finn kondann UK ek finn ordonn li pu return Chagos a Moris).


Alor Repiblik Moris, Madagaskar ek Komor pe dimann Lafrans respekte lalwa internasyonal pu kapav reinifye teritwar nu pei respektif e konplet prosesis dekolonizasyon. 


Zordi, an 2025, Larenyon ankor tuzur enn “Departman Utremer”, setadir enn “depandans” Lafrans. Lafrans kapav maske so bann koloni kuma “departman utremer” uswa “teritwar utremer” uswa “teritwar lwintenn”, me divan lalwa internasyonal apel sa “kolonizasyon”. Li kolonizasyon mem. Tusala pu dir ki lalit pu dekolonizasyon dan Losean Indyin li ankor tuzur lor azanda.


Nu remarke ki tantakil inperyalist Franse pe mem rod ogmant zonn inflians Lafrans dan Losean Indyin: Ena menas a solidarite Lafrik dan lalit dekolonizasyon e ena ranforsisman sa lokipasyon militer, sa prezans militer Lafrans, dan Losean Indyin. Alor, pandan vizit Macron ek so delegasyon, Guvernman Moris bizin rapel zot ki ena kontradiksyon dan pozisyon Lafrans. Lafrans, li prezant li kuma defanser lalwa internasyonal kan li koz Ikrenn, me pena respe suverennte ek integrite teritoryal dan Losean Indyin pu ni Moris, ni Komor, ni Madagaskar. E li kareman koloniz Reynion, osi. 


Ankor Nuvo Tantativ Lafrans pu fer Mayotte zwenn dan Commission Ocean Indien (COI)


Dan mwa Mars, Minis Utremer Manuel Valls inn konfirme dan so Lasanble Nasyonal komkwa Lafrans pe instal enn baz naval militer dan Mayot. Me, Komor pe tuzur revandik suverennte lor Mayot. Reprezantan Komite Maore (an Komoryin dir “Maore” pu dimunn ki res Mayot), ki pe milite pu retur Mayot dan Linyon Komor, soke e etone ki Lafrans anons enn tel desizyon kan Mayot ankor tuzur dan enn sityasyon katastrofik apre siklonn devastater Chido, kot finn ena buku-buku mor, e buku destriksyon lakaz ek lezot infrastriktir esansyel.


Deza Lafrans ti pe fer forsing pu partisipasyon Mayot, reprezante su drapo Franse ek avek “Lamarseyez” dan Ze-de-Zil Losean Indien (JIOI), e sa finn kree buku problem a sak fwa kan ena JIOI.


Pei Moris enn Repiblik Indepandan


Minis Utremer dan delegasyon Prezidan Macron pu zwenn Minis Zafer Etranzer Moris. Kifer Lafrans pa amenn so Minis Zafer Etranzer? Eski Prezidan Lafrans, kan li al vizit USA uswa Lalmayn, li amenn so Minis Zafer Etranzer uswa so Minis Koloni?


Repiblik Moris pa enn DOM-TOM. Repiblik Moris napa enn koloni Lafrans. Kifer se pa Minis Zafer Etranzer Lafrans ki okip relasyon Lafrans ek Moris? Eski li pa enn mank respe a nu Repiblik indepandan?


MEDEF (Mouvement des Entreprises de France) – organizasyon Patron Franse dan Lafrans - so rol pu anpes al ver rezolisyon suverennte lor Tromelin


Nu tann dir MEDEF pe akonpayn plis ki 80 potansyel investiser kapitalist Franse ansam dan delegasyon Prezidan Macron. 


Samem MEDEF, an Zanvye 2017 ti fors Parlman Lafrans met aryer kan ti pe diskit lor kozesyon avek Repiblik Moris lor Tromelin ki Lafrans pe okipe ilegalman. 


Kapav get Websayt MEDEF so Post date le 13 Zanvye 2017 a Minwi:


“IIe de Tromelin : attention à ne pas priver la France d’une ressource potentielle


“Le 18 Janvier prochain, l’Assemblée nationale examinera le projet de loi déposé en 2012 ratifiant un accord-cadre entre la France et l’île Maurice concernant la cogestion de l’île de Tromelin.


“Cette île située à 535 km de l’île de La Réunion, présente avant tout un intérêt scientifique et météorologique. Cependant, avec plus de 280.000 km2 de Zone Economique Exclusive (ZEE), elle participe au rayonnement de notre pays, deuxième ZEE du monde derrière celle des Etats Unis. Elle peut contribuer au développement de l’économie, notamment autour du secteur de la pêche.


“Le MEDEF attire l’attention des parlementaires et leur demande de veiller, par toutes les expertises et les concertations avec les acteurs économiques nécessaires, à ce que la France ne se prive pas d’un potentiel économique et de créations d’emplois avant de ratifier cet accord.


“De plus, si ce texte venait à être voté, le MEDEF craint que l’application de cet accord ne créé un précédent et n’entraîne la remise en cause de la souveraineté de la France sur d’autres îles, menaçant ainsi sa Zone Economique Exclusive, véritable atout de notre pays dans la compétition mondiale. …”


https://www.medef.com/fr/communique-de-presse/article/iie-de-tromelin-attention-a-ne-pas-priver-la-france-d-une-ressource-potentielle


Ep, le 17 Zanvye 2017, Lakor Kozesyon Tromelin disparet depi lor azanda Lasanble Nasyonal Lafrans. Sa forsing MEDEF ti presede par enn kanpayn intans Fron Nasyonal kont sa proze kozesyon la. Ziska zordi, kan Moris sulev kestyon Tromelin, Lafrans ankor mansyonn koze kozesyon me san okenn swivi.


An Zanvye 2020, apre viktwar Repiblik Moris-Lafrik dan ICJ ek Lasanble Zeneral Nasyon Zini kont Gran Bretayn lor suverennte lor Chagos, Moris pas lor lofansiv pu met kestyon suverennte Moris lor Tromelin dan Komisyon Ton Losean Indyin. Tromelin ena enn zonn ekonomik lamer 280,000 km2 byin ris ki zordi Lafrans okipe ilegalman. Moris ti konteste inklir Lil Tromlin dan lalis “Terres australes et antarctiques françaises”. Eski Tromelin pu lor azanda pandan vizit Macron? Eski pu dimann MEDEF eski li pu kontinye kokin larises lamer otur Tromelin?


https://defimedia.info/apres-les-chagos-tromelin-maurice-lance-les-hostilites-contre-la-france


‘ll est important de noter que le Front National s’est violemment opposé au projet de souveraineté partagée avec Maurice sur Tromelin. Les opposants au projet de co-gestion dénoncent ce qu’ils appellent “une braderie d’une partie de la France d’outre-mer”. Cet argument est aussi soutenu par la puissante fédération patronale française, le MEDEF.’


Nu fer apel a tu politisyin, zurnalist MBC-TV ek zurnalist media pu apel Repiblik Moris kan pe fer referans a pei la. Pena okenn pei dan lemond ki apel “Lil Moris”. Erer apelasyon nu pei pa inosan. Li azir dan lintere kolonizasyon kontinye, ki li lor Chagos, ki li lor Tromelin.


Konklizyon


Guvernman Moris, kan zwenn Prezidan Macron, bizin apel li a-lord lor persistans so prezans militer, e so lokipasyon ilegal dan Losean Indyin. Telman politisyin Franse ena lespri kolonyal, zot pa mem remarke kan zot insilte lepep dan lezot pei. Nu dirizan bizin fer zot rapel. 


Dayer, finn ena nesesite opoz politik kolonyal ek inperyalist Lafrans dan lezot plas andeor Losean Indyin. Par exanp, Larme Franse finn kareman expilse akoz so natir kolonyal depi buku pei Lafrik, kuma Burkina Faso, Chad, Mali, Niger, Senegal, ek Côte d'Ivoire. Larme Franse pa pe res lame balanse. Li pe prepare pu azir kont Larisi dan Ikrenn, amizir Trump pe sey sorti dan sa lager pu agrandi L’OTAN ki Leta Zini finn deklanse su Clinton e aprofondi su Biden, e kot Linyon Lerop finn swiv kuma tutu. Anplis, Guvernman Lafrans finn sutir Guvernman Israel dan so zenosid kont lepep Palestinn. 


Guvernman Moris bizin dan enn pozisyon pu poz kestyon lor vize kolonyal ek vize inperyalist Lafrans lor tu sa fron la.


Ragini Kistnasamy


Pu LALIT


22 Avril 2025