Galleries more

Videos more

Audio more

Dictionary more

De-trwa Refleksyon lor Linportans organize Politikman ek Demokratikman dan Lepok Zordi

25.02.2025

Dan enn lepok kan tu dimunn pe swiv enn “tracker” dan valiz ki paret pu ansyin Premye Minis Jugnauth, e pe swiv ka o-kriminel kont li, osi byin ki enn lot ka o-kriminel kont ansyin e aktyel Premye Minis Ramgoolam, li vo lapenn get anba sirfas “koripsyon”. Koripsyon, li enn problem inportan, wi. Me, eski ena lakoz profon ki bizin adrese? Ki problem reyel nu sosyete zordi ki prodir sa koripsyon persistan la? E kimanyer adres li? Sa de-trwa refleksyon la sirtu pu zenn ki pe santi zot perdi, e pu nu tu, pu galvaniz nu lespwar pu enn sanzman sosyete, pa zis enn sanzman rezim.


Nu pe viv dan enn lepok kot “demokrasi burzwa” pe koste ar so dat expirasyon. Demokrasi aktyel pe chalennj pozitivman, enn kote, par klas travayer ki ule plis puvwar pran desizyon lor so lavi, e suvan deplor mank kontrol demokratik lor desizyon politik ant de eleksyon zeneral. Anmemtan, demokrasi aktyel pe chalennj par klas kapitalist, lot kote, ki avar plis kontrol lor puvwar politik e prefer riske diktatir ki enn reyn par lamas dimunn. E depi lontan, klas kapitalist li pe gayne dan sa lalit ant klas la. Alor, ena sa konfli la ki finn derule, e pe derule. Nu bizin gard sa antet.


Alor, li ule dir ki sa ansyin slogan inportan, ki Rosa Luxembourg inn popilarize, “Sosyalism ubyin barbari”, li relevennt zordi plis ki zame. Lanze byin ot. 


Muvman internasyonal sutyin pu Palestinn finn galvaniz kuran degos partu dan lemond, inklir dan Moris. Sa ena so linportans.


Me, danze lextrem drwat li pli grav ki zame avan. Nu dan sa moman kle dan listwar kot lanpir Amerikin pe al degringole. Inperyalism Oksidantal dan enn kriz existansyel. Larme Lafrans, kuma nu tande lor radyo RFI tulezur, finn kareman fu deor dan enn seri pei Lafrik Delwes: Burkina Faso, Mali, Chad, Niger, Senegal, Kot Divwar. Dan USA, Prezidan Trump finn ris gran patron andan dan so Ladministrasyon pu fer fas. Puvwar politik santral e puvwar oligarsi teknolozi (4-5 gran patron firm pli gran dan lemond) finn inifye dan enn drol senaryo kot pe fizyonn ansam puvwar politik enn lanpir ek so puvwar ekonomik siprem. Anmemtan, Lamerik pe atak so prop alye dan Lerop ek NATO, ek so prop vwazin de kote. Lide dextrem-drwat ek ONG dextrem-drwat e mem fasist, osi byin ki parti politik, pe fer enn lamonte dan Leta Zini, dan Lerop e osi dan lezot pei kuma Lind ek Larzantinn, e ena reyn militer dan buku pei Lafrik.


Dan Lamerik Trump, telman ena enn konsantrasyon puvwar ki koripsyon finn ariv enn pwin kot li pli ot ki lalwa. Ena oligark ki pe reyne. Trump ek so fami, ansam ar gran-gran patron teknolozi, pe kareman kas-fann – atraver zot kontrol konzwin puvwar ek kapital.


Dan Moris, tigit puvwar ki “Lasanble Nasyonal” eli direkteman ti ena depi Lindepandans vini-mem – e vremem li ti deza tigit – finn kontiyne-mem raptise, konpare ar puvwar Lexekitif. Puvwar Premye Minis finn anmemtan ogmante o-detriman pa zis Lasanble Nasyonal eli, me mem o-detriman Kabine Minis, Zidisyer, servis sivil, sitwayin ordiner. Sa reflet puvwar burzwazi finn akapare, e klas travayer finn perdi, amizir inegalite finn ogmante dan pei.


Pu truv enn zimaz ase exak sa sityasyon la, u ena zis pu al get web-sayt Guvernman www.govmu.org. Ladan, u truv “Mauritius National Assembly” ki sipoze “instans siprem”, ki sipoze asir lefet nu enn “demokrasi” akoz depite zot eli par sifraz iniversel, li klasifye anba enn tit “Departments” ki enn su-tit ki swiv apre enn lot su-tit “Parastatal”, ki asontur vinn apre “Ministries”. Parlman figire kuma enn “departman” san linportans. E se sa grad inferyer net, ki websayt ofisyel guvernman garde pu sel instans dan laparey deta santral kot ena eleksyon, setadir kot ena “demokrasi”! 


Natirelman ena abi kan ena sa degre inegalite ki nu pe truve zordi, plis sa degre mank demokrasi ki nu pe truve zordi.


Lerla, nu truv sinptom la: koripsyon. Tu latansyon brake lor frod, koripsyon, blansiman larzan, abi puvwar. Nu pa pe adres lakoz. 


Akoz sa konsantrasyon puvwar dan lame Premye Minis natirelman ena koripsyon. Ena buku koripsyon. Degre koripsyon li reflete dan enn seri zimaz video ki dan latet tu dimunn Repiblik Moris sa dernye enn-de semenn. Exakteman 10-an desela, mwa pu mwa, ansyin ek aktyel Premye Minis Navin Ramgoolam ti arete par lapolis avek enn kaskad biye, inklir dolar Amerikin an-ord nimerik, pe sorti kofor dan so lakaz. E pankor gayn 10 zur depi ansyin Premye Minis Jugnauth ti arete par lapolis apre alegasyon ki li finn defalke larzan ek obze de-valer, kuma tu kalite mont de-lix, depi dan so lakaz dan valiz tel kuler, tel kuler.  Tulde Premye Minis ena sarz o-kriminel pe pez lor zot zordi. E politik, sa ket nob pu demokrasi, li redwir a enn seri lanket polisye banal, e teknik lor koripsyon.


Explikasyon


Amizir puvwar akimile dan lame enn sel dimunn – an-okirans enn Premye Minis – ansam ar enn sel institisyon, an-okirans so Kabine – natirelman pu ena plis koripsyon. 


Dezyem, amizir sosyete de-klas vinn pli inegal, ris vinn pli ris, natirelman sa bann risar la pu ena rekur a koripsyon pu ki zot reysi gayn desizyon politik, desizyon diskresyoner, dan faver zot prop rulman kapitalist. 


Alor kimanyer konbat koripsyon alor? Sel manyer konbat li dan enn fason serye se atraver 2 zafer debaz: amenn lalit pu plis egalite ant tu dimunn dan sosyete, setadir ranvers sa ogmantasyon inegalite deklas ki nu finn viv dan dernye 30 an, e osi amenn lalit pu gayn plis demokrasi ki permet lamas dimunn kontrol zot eli, mem kan zot fini nome kuma Minis. 


E, sa-mem anfet program LALIT.


Pu sa program la vinn vre, li depann, kuma nu finn dir, lor nu kapasite pu mobiliz dimunn dan sa lepok la – klas travayer sirtu, me osi lezot klas oprime – lor enn baz de-klas. Sa inplik travay politik. Li inplik travay baze lor refleksyon ek aksyon, liye enn ar lot. Li pran pasyans revolisyoner. 


Sa kalite mobilizasyon ki neseser la, li bizin baze lor enn program ki adres sa inegalite deklas ki nu finn koze lao, e li bizin batir lor baz sutyin masif e aktiv depi enn gran lamas dimunn dan zot lorganizasyon – kuma sindika, lasosyasyon, koperativ ek komite kartye. Fode nu donn kudme konstrir sa nuvo realite la. Lorganizasyon demokratik alabaz, samem lakle. Remarke ki nu pa pe koz ONG – ki suvan finanse par, alor obeisan anver, Lanbasad inperyalist, rezim ki kontrol Guvernman, yerarsi Legliz, e alor pa indepandan – ni nu pa pe koz sa kalite “sosyete sivil” ki oto-proklame san ki zot organize kuma enn lasosyasyon baze lor prinsip demokratik ek egaliter. 


E natirelman, tusala pu selman kapav chalennj puvwar klas kapitalist, osi byin ki leta burzwa, kan ena osi lorganizasyon politik, setadir diferan parti politik degos ki dedye pu sa kalite sanzman la. Pena sime gayn viktwar kont tandans ver diktatir san lorganizasyon politik. Alor, nu ena pu servi sa tigit lespas demokratik ki leta burzwa donn nu pu nu amenn mobilizasyon enn gran nomb lamas dimunn pu enn sanzman politik


Par kont, dan dernye 40-an finn ena enn ofansiv ideolozik “anti-parti-politik” amene par burzwazi. Li finn amenn enn kanpayn ideolozik dabor pu diminye servis sosyal ki Leta okipe, e anmemtan diminye tax lor li-mem tantan ki burzwazi, e anmemtan burzwazi limem finn met dibut tu kalite lazans finansman – atraver so CSR (Corporate Social Resonsibility), think tank, fondasyon, tusa – ki finans lorganizasyon ki okip selman “single issue”. 


Ekrivin ek militan Arundhati Roy inn apel sa tandans la, ki enn tandans mondyal, “ONG-izasyon lalit politik”. Li finn truv li danzere, e li danzere mem. Li anprizonn refleksyon dimunn oprime dan enn kad fragmante – enn kote “fam bati”, enn kote “lanvironnman”, enn kote “bann pov”, enn kote “promovwar lar”, enn kote “ed dimunn otreman kapab”, enn kote “akonpaynman skoler”, enn kote “koripsyon” – san get problem debaz anba sa “single issue” la: kuma patriarsi, polisyon par kapitalist ek baz militer, inegalite prodir par sistem kapitalist, kestyon kimanyer sosyete finans artis dan enn sosyete inegal, kimanyer guvernman bizin ed tu dimunn indistinkteman, kimanyer bizin sanz sistem ledikasyon li-mem, pa akonpayn zanfan dan enn sistem orib, e kimanyer diminye koripsyon dan enn sosyete ki nuri koripsyon par so inegalite e mank demokrasi.


Travay ki pu marse kont tu sa “single issue”, li enn travay ki exziz enn lalit politik, ki mars avek enn pasyans, buku refleksyon, e sirtu respe pu lamas travayer dan pei ek dan lemond. Lexanp enn travay politik ki viz sa kalite mobilizasyon se petisyon ki Parti LALIT finn kordine pu fer ferm baz Diego. Akoz finn ena enn travay suteni pandan 40 an, e akselere depi sa tantativ UK-USA pu kontiyn kontrol Chagos pu ankor 100 banane, renuvlab, li ti posib truv preske totalite kuran sindikal dan Repiblik Moris dibut ansam kont baz UK-USA lor Diego Garcia. Plis enn sertin nomb diferan kalite lasosyasyon demokratik ki finn, zot osi, finn dibut ansam. Antu li fer par dizenn mil, mem ziska 100,000 dimunn ki reprezante. Sa vedir ena enn lavwa imans KONT baz militer Amerikin. Degre konsyantizasyon anti-lager li ot dan Repiblik Moris, e ladireksyon tu sa lorganizasyon ki finn siyne zot kone ki enn baz militer ena enn sel itilite: li menas lager, li prepare pu lager.


Sa prosesis petisyon la finn inplik deba dan tu lorganizasyon ki finn siyne. Li buku lasosyasyon, sindika ek parti politik. Mem parmi 4-5 lorganizasyon ki pa finn siyne, finn ena deba interesan intern, dapre rapor ki nu pe gayne dan LALIT. Sa deba la, li form prosesis dekuver demokrasi, dekuver drwa ena lopinyon politik, drwa liberte dexpresyon, drwa liberte lasosyasyon alor li deza enn progre ver sa mobilizasyon ki neseser. Buku ONG pa futi siyne, mem zot ule. Zot santi presyon? Zot santi santaz seki finans zot? Zot tro per pu dibut pu zot prop lopinyon? Me, deba permet dimunn fer progre lor la.


Ala lalist lorganizasyon – enn lalist inkrwawyab – ki finn koste ansam e apre li, konteni petisyon:


Nom siynater                                                       


Federason Sindika ek Sindika


Haniff Peerun, President Mauritius Labour Congress (MLC)
Deepak Benydin, President Federation of Parastatal Bodies and Other union (FPBOU)
Reeaz Chuttoo, President Confederation des Travailleurs des Secteurs Publique et Privé (CTSPP)
Narendranath Gopee, President National Trade union Confederation (NTUC)
Vinesh Sewsurn, President Federation of Civil Service and Other unions (FCSOU)
Clency Bibi, President General Workers Federation (GWF)
Atma Shanto, President Federation des Travailleurs Unis (FTU)
Jocelin Louis, for Rodrigues Private Industries and Allied Workers union (RPIAWU)
Julienne Meunier, for Rodrigues Government Employees Association (RGEA)
Marie Antoinette Casimir for Rodrigues Workers Federation (RWF)
Vidhata Jeewuth, Secretary Nurses’ union
Ram Nowzadick, President Nursing Association
Dain Jahajeeah, Secretary union of Private Secondary Education Employees (UPSEE)
Lasosyasyon


Lindsey Collen, Ledikasyon pu Travayer (LPT)
Norman Tambanivoul, for Dr. Idrice Goomany Treatment Centre
Danielle Turner, for Leve Fam!
Rajni Lallah, for Muvman Liberasyon Fam (MLF)
Marousia Bouvery, for ABAIM
Tania Haberland, for Never Again-Olive Resistance
Parti Politik 


Alain Ah Vee, for LALIT


PETISYON PU FERM BAZ (Orizinal ti an Angle, kopi kole anba)


Dan kontex 23 Fevriye “Lazurne Aksyon Internasyonal pu Ferm Baz” partu dan Lemond,


Nu, ki reprezant lorganizasyon ki finn siyn petisyon, fer apel a ou, antan ki Premye Minis pu sezi sa moman la, kan Repiblik Moris finn pruv suvrennte lor tu so teritwar, pu insiste pu ferm baz militer lor Diego Garcia, e pu amand Konstitisyon pu aboli tu baz militer etranze depi nu pei, antretan institye enn demand anver ex-kolonizater Britanik ek okipater Amerikin pu aryeraz lokasyon depi moman Lindepandans an 1968 ziska zur fermtir baz, usi byen ki reparasyon pu Sagosyen pu ditor zot finn sufer kan finn derasinn zot par lafors, e reparasyon a Leta Moris pu lokipasyon militer prolonze ilegal lor tu later ek lamer Moris.


- Sa pu asir inplemantasyon efektif suvrennte Morisyen lor Sagos antye.


- Sa pu asire ki baz militer nepli reprezant enn menas lager permanan, e ki lager ek zenosid pa komet zame ankor depi later pu lekel nu responsab.


- Sa pu asire ki later nu responsab zame ankor pa servi pu anprizonnman ilegal ni pu tortir. 


- Sa pu asire ki Sagosyen ena drwa de-retur lor Lil ki laplipar dimunn sorti, Diego Garcia, usi bien ki tu lezot Lil Sagos, e tu Morisyen ena drwa liberte muvman, lor tu teritwar Morisyen.


-  Sa pu asire ki Leta Moris pa an vyolasyon Trete Pelindaba pu enn Lafrik San Zarm Nikleer ki nu sinyater. 


-  Sa pu asir lafin “polisyon baz militer”– enn surs mazer dan lemond degradasyon ler, later ek lamer – e rann li posib pu enn Teritwar Marin Proteze laba. 


- Sa pu asir ki nu pei pa vinn sib vanzans danzere si lager deklanse depi nu teritwar kont enn pei avek ki nu pa anger.


- Sa pu ranforsi nu, lepep sa peyi, pu zwir lefet ki nu enn “Leta suvrin demokratik”, kuma inskrir dan Seksyon 1 Konstitisyon Moris.


- Sa pu kontribiye pu asir lape lor baz lalwa internasyonal ek lazistis. 


Versyon Orizinal Angle


On the occasion of the 23 February “Global Day of Action to Close Bases”all over the world,


We, who represent the undersigned organizations, call on you, as Prime Minister to seize the moment, when the Republic of Mauritius has proven its sovereignty over all its territory, to insist upon the closure of the military base on Diego Garcia, and to amend the Constitution to abolish foreign military bases from our country, while instituting a demand from the British ex-colonizers and American occupiers for rental arrears from the moment of Independence in 1968 to the date of base closure, as well as reparations for Chagossians for the harm they have suffered by their forcible removal, and reparations to the State of Mauritius for prolonged illegal military occupation of so much of Mauritius’ land and sea.


- This will ensure effective exercise of Mauritian sovereignty over the whole of Chagos.
- This will ensure that the military base no longer represents a permanent threat of war, and that war and genocide are not ever again perpetrated from the land we are responsible for.
- This will ensure the land for which we are responsible is not ever again used for illegal imprisonment or torture, either.
- This will ensure that Chagossians have the right to return to the Island most of them came from, Diego Garcia, as well as all the other Chagos Islands, and all Mauritians have the right of free movement, over the whole of Mauritian territory.
- This will ensure that the state of Mauritius is not in violation of the Pelindaba Treaty for a Nuclear Arms Free Africa to which we are a signatory.
- This will ensure an end to the “military base pollution”– a major source world-wide of degradation of air, land and sea – and make possible a proper Marine Protected Area there. 
- This will ensure that our country does not become the target for dangerous retaliation if war is ever waged from our territory against a country with which we are not at war. 
- This will empower us, the people of the country, to enjoy our “sovereign democratic state”, as enshrined in Section 1 of the Constitution of Mauritius.
- This will help ensure peace on the basis of international law and justice.