22.11.2023
Kuma laplipar dimunn andeor Palestinn, lavi bizin kontinye, mem pandan enn zenosid. Kuma lezot dimunn avek problem lasante, mo ti ena pu al Dispanser Bambous de semenn desela pu dokter chek de groser drol lor mo lame gos brile avek soley – expoze pandan dezane a soley kan lor motosiklet, e dezane navig andeor brizan, zis Ram ek mwa, dan enn ti pirog peser anba gro soley dife. Dispanser ti relax, enn plas salere. Kisna ti akonpayn mwa, li ti kumans koz-koze avek enn zenn fam ki ti akonpayn so gramer. Li dir so gramer finn dir lor Bambous Health Project, kitfwa sel “servis lasante primer” otozere, demokratik ek oto-finanse dan lemond, rule par abitan Bambous pu 25-an. Ala al dekuver so gramer ti lor karne Kisna. Sa li ti enn “idantite” esansyel pu buku abitan Bambous pandan 25-an – lor kisannla so karne u ete, pu pey u kotite pu sosyete korperativ lasante tule mwa. Mo usi ti enn kolekter. Mo ti kuma zanfan lakaz pu sa 30 fami lor mo karne par lefet mo al vizite regilyerman. Enn fwa enn abitan Bambous zwenn kikenn dan enn maryaz dan Pamplemousses ek introdwir limem kuma “lor karne Amyot”.
Antuka, kot dispanser, dan lespas 45 minit, finn fer enn test pik-pus pu chek dyabet, finn pran mo tanperatir avek termomet pistole, finn donn mwa enn lakrem antretan, e plis inportan finn donn mwa enn let referans pu al Helf Sennter Lokal Ti Rivyer, pu klas enn randevu pu get spesyalist lapo. Alor, kumsa mo pu truv desantralizasyon servis spesyalize an aksyon. Mo finn al laba e gayn enn randevu pu Zedi. Byin efisyan. Ram, zis avan pandemi Kovid, ti fer enn loperasyon lagorz pu anlev enn ti groser, swiv par terapi sofe Candos. Tu so tretman ek mo tretman gratis. Li ti efisyan ek sinpatik. Kisna, li usi, ena so tretman rutinn kot Lopital Lizye Moka. Sa usi enn servis gratis ek exselan. Dan enn fason, nu pran li kumsiryinete. Sa vre pu nu tu. Mem kan konpayni lasirans ek klinik prive fer kanpayn kont sistem lasante rule par leta, byin suvan atraver lapres komersyal ek radio, e depite lopozisyon rant ladan akoz zot pena enn veritab program politik.
Me, dan Gaza, atak lor sistem lasante li form parti Israel so stratezi zenosid.
Depite Israelyin ek portparol larme fer sa kler. Zot target, antrot, lopital. Wi, lopital. E dispanser ek helf-sennter lokal. Zot fer sa avek bi pu depriv Gaza de so mwayin sirvi. Li form parti lager fizik. Li usi form parti enn lager sikolozik. Leta Israel ena lintansyon fors abitan Gaza pu abandone, renonse, dezert zot Gaza adore. Leta Israel pu lerla kapav akapar li.
Enn mwayin IDF servi pu detrir lopital se pu bonbard zot. Alor, zot bonbard lopital. Lerla zot niye. Zot dir “Pa nu sa, Hamas sa”. Uswa “Wi, nu finn bonbarde parski li nepli enn lopital. Li finn vinn enn kartye zeneral pu Hamas”. Lerla zot bonbard ankor lopital e bonbard zot stok medsinn, zot prodiksyon loxizenn, zot sime, zot lantre, zot lanbilans dan parking. Kifer? Pu detrir zot, samem kifer. Samem rezon kifer IDF bonbard lopital. Pu sa rezon la zot target tu lopital dan Gaza. Pu rann Gaza invivab, inabitab. Pu sa rezon la pena prev lor sa akizasyon IDF komkwa Hamas pe oper so prop Penntagonn depi anba lopital Al-Shifa. Akoz li enn mansonz. Akoz li ti tultan enn mansonz. IDF target enn lopital akoz li enn lopital. E akoz lopital pran swin Palestinyin. E akoz lopital li enn parmi seki permet Palestinyin viv laba. Leta Israel finn sanses target lopital Al Ahli, lopital Indonezyin, lopital Lizye (kuma nu lopital Moka), lopital Tirk, lopital Al-Quds, e finalman lopital Al Shifa, anfet tu lopital dan Gaza – usi azute lor la IDF inn kup furnitir dilo, elektrisite ek manze a bann lopital. Alor seki sirviv bonbardman zot lakaz, e mem sirviv bonbardman lopital kot zot ete, lerla ena pu fer fas mor san manze uswa mor de swaf uswa mor akoz infeksyon lor blesir depi bom. Dis zur desela, WHO inn dir, 46 lor 72 dispanser dan Gaza finn oblize ferme akoz bonbardman. Ankor plis pu devet fini bonbarde dis zur apre.
Lerla, mo pe reflesi si enn Larme vini ek bonbard Jeetoo, Rosebelle, Candos, Lopital Queen Elizabeth Port Mathurin (IDF finn anserkle lopital Sina dan West Bank kat zur desela), Lopital Lenor ek Lopital Lizye Moka, e plis ki lamwatye dispanser ek helf-sennter lokalize dan Repiblik. Kuma sa pu ete? Pu nu tu? Mo pu nepli ena Dispanser Bambous uswa Helf-Sennter Lokal dan Ti Rivyer pu ale – si nu lakaz enn dan sa 6 parmi 10 lakaz bonbarde, nu al res dan lekol, dizon, lekol primer “Bambous A”. E lerla IDF kapav bonbard Lekol “Bambous A”, usi, kan nu pe kanpe laba, san lakaz. E san mem ena enn dispanser.
E enn-de sikopat ek sosyopat pe tuzur res trankil tandiki lemond antye pe kriye “SESE-LEFE TUTSWIT”.
Kimanyer dimunn kapav ferm lizye lor enn metod lager sikolozik kot bonbard lopital? Ki kalite sipoze “sivilizasyon” ena dan “Loksidan”? Kimanyer dimunn kapav kont enn sese-lefe kan inn fini tuy 6,000 zanfan, e ena enn mil, de mil ankor antere anba dekonb bonbardman?
Nu, lepep dan lemond, pe kriye anfaver enn sese-lefe – nu manifeste lor sime, dan match futborl, andan batiman Kongre Amerikin, dan aksyon sindika pu blok lepor ki transbord zarm pu Israel, e pu ferm lizinn armaman, pu ferm baz militer Amerikin lasurs lozistik militer pu permet zenosid Israel, e nu pe azir partu dan lemond. Al lor You Tube e tap “MC Abdul, Shouting At the Wall”. Ekut sa zanfan raper dan Gaza pandan bonbardman IDF an 2021. U leker kase.
Parol konte.
Apartir Mardi gramatin Al Jazeera finn fer enn sanzman inportan dan so gro-tit depi “War on Gaza” [Lager lor Gaza] a “GAZA GENOCIDE” [ZENOSID GAZA]. Parol konte.
Byinto, espere, personn dan media pa pu ule kwinse lor move kote sa zenosid la. Mem kan zurnal de-drwat Wall Street Journal pe konplis dan sutenir zenosid atraver lapel, pa pu enn SESE-LEFE, non, me lapel par Netanyahu so bann partner fasist dan so Guvernman pu bann pei oksidantal pran refizye Palestinyin. Alor, Israel so plan se pu pus tu Palestinyin depi dan Gaza, tu, setadir seki sirviv bom, sirviv malgre mank swin lasante, plis o-sid, andeor ziska latant dan dezer Sinay dan Lezip e an similtane usi buldoz Palestinyin dan West Bank ek Est Zerizalem depi zot lakaz, lerla fann-fann zot partu lor bul later exsepte Palestinn. E, fors deplasman popilasyon, li enn karakteristik zenosid. Lagazet Wall Street Journal sutenir sa?
Parol konte. Zot amenn aksyon. Aksyon konte. Aksyon, kan ena bom ek leta-de-syez, li enn kestyon lavi lamor. Seki pa fer enn lapel for ek kler pu tu tande anfaver enn sese-lefe tutswit ena disan lor zot lame. Nu bizin fer nu Guvernman sispann tu relasyon diplomatik avek perpetrater sa zenosid la. Lamerik bizin aret finans sa zenosid la, aret donn kuvertir diplomatik pu sa zenosid la, e plis ki tu, aret furni zarm a sa zenosid la. Aret zenosid tutswit!
Mardi, mem Sef-Redakter lagazet L’Express, Nad Sivaramen, ki finn evit pibliye tu lartik lokal ki expoz zenosid uswa mem chalennj mansonz IDF uswa expoz sa argiman legal malonet Israel “self-difenns”, finn finalman pibliye let demisyon Anne Boyer depi osi lwin ki New York Times Magazine dan so prop editoryal. Mm Boyer dan so let demisyon dir li refiz pran sarz pibliye poezi akote seki li denonse, avek enn fransiz bulversan, “efemism makab” ek “mansonz belikez” lapres. Avan Nad Sivaramen, le 13 Novam, Patrick Michel dan enn editoryal dan lagazet Le Mauricien sit poet ek parolye pran depi Prevert ziska John Lennon pas par Moustaki, kuma enn fason pu pran pozisyon kont patron lizinn armaman oksidantal ki pe akimil profi dan zot pos “palto”. Eski sa de misye la pe fer nu kone ki zot patron finn pratikman mizle zot?
Antuka, Dimans, “Together For Palestine”, enn kolektif lorganizasyon finn invit mwa ek trwa lezot pu pran laparol dan enn Forum lor Palestine Bel Village dan Horl SNIT ki truv dan batiman sant World Islamic Mission, akote Rajiv Gandhi Science Centre. Tem presi pu Forum inn byin swazire: “Penalizing the Genocide in Palestine” uswa “Sanctionner le génocide en Palestine” uswa “Kondann e Sanksyonn Zenosid dan Palestinn”. Forum limem pu kumanse 11.00 am ziska midi e pu usi ena letal pu lev fon ek enn lavant lankan enn 50-enn kreasyon artistik gayne kuma donasyon pu lev fon – fon rekolte pu anvoy lepep Gaza.
Lindsey Collen
Pu LALIT, Mardi 21 Novam 2023
Tradiksyon: BK avek kudme AA