10.01.2022
[Sa lartik la baze lor Tur Dorizon Ram Seegobin ti fer dan premye Komite Santral sa lane la, e osi lor deba ki ti swiv.]
Ena 5 gran defi divan klas travayer kumansman 2022. Nu dan enn moman difisil, inpe partu dan lemond. Alor, anu gete kot klas travayer finn ena enn sertin viktwar inportan. Tulde lexanp rapel nu ki sel veritab sanzman anfaver klas oprime, se sanzman ki vini atraver mobilizasyon par klas oprime li-mem. Dabor, pre ar nu enn gran muvman peyzan avek sutyin klas travayer dan Lind. Zot finn reysi, apre enn mobilizasyon lor sis mwa, fer Guvernman Modi met aryer lor trwa nuvo lalwa ki ti pu fer fermye depandan lor konpayni milti-nasyonal, e ti pu kumans tir sibsid lor prodiksyon alimanter. Dezyem, e li enn pei pli similer ar Moris anterm klas sosyal mem li lwin, dan Chile. Laba finn ena enn mobilizasyon lor plizir lane, ki ti kumanse avek manifestasyon kont ogmantasyon tiket metro, e ki finn travers gran mobilizasyon fam kont institisyon “macho” e kont represyon, e finn kilminn dan enn “konsey konstititif”, ki vedir li enn prosesis elir enn Konsey ki ena enn sel travay, setadir kree enn nuvo Konstitisyon pu ranplas Konstitisyon ki diktatir Pinochet ti inpoze an 1980 apre ki li ti fer kudeta, kot li ti ranvers Guvernman sosyalist eli, avek kuma lider Salvador Allende. Nuvo Prezidan fek eli antretan dan eleksyon Prezidansyel dan Chile, Gabriel Boric, li alatet enn koalisyon degos baze lor enn program degos kler. Li ti ena ar enn gran, gran marz, kont kandida ladrwat. Li pu pran puvwar an mwa Mars. Sa, li inportan, parski sa ku deta an Chile an 1974, avek kudme USA, li finn mark enn moman inportan dan inpozisyon enn reyn kapitalis neo-liberal – enn form kapitalism pli visye ki so form sosyal-demokrat predominan avan – e ki lemond antye finn sibir depi plis ki 40 an asterla. Klas travayer finn reysi re-vinn an-fors.
Dan Moris, ala bann defi divan klas travayer sa kumansman 2022.
1. Kan guvernman kumans fez-awt so sutyin ar klas travayer (peyman saler atraver WAS – Wage Assistance Scheme, ek SEAS – Self-Employed Assistance Scheme) etan done nepli ena ni lokdawn ni frontyer ferme, me avan ki lindistri turist ek lezot lindistri vreman regayn zot lafors, pu anfet ena enn defazaz. Nu kapav predir buku lisansiman. Li difisil pu mazine ki kalite ripost klas travayer kapav monte pu bare kont sa vag lisansiman ki pe menase lor lorizon. Me, bizin kontiyn avek nu demand programatik pu kreasyon anplwa dan diversifikasyon agrikol, dan devlopman lapes dan tu Moris so EEZ a dan lizinn prezervasyon prodwi alimanter – agrikol ek lapes. E sa, amenn nu direkteman lor nu 2yem defi divan klas travayer.
2. Deza ena enn mankman grav dan stratezi ekonomik Guvernman – mem avan li ti agrave ankor par Kovid – setadir labsans enn plan pu kree anplwa dan prodiksyon. Alor, tu sa zanfan ki pandan 2 dernye lane finn pini – avek lekolaz onn-enn-of – pu vinn lor “marse” travay enn sel kut, kan tu pe re-kumans fonksyone dan sistem kapitalist apre pandemi. Defi la pli grav ankor. Pa zis guvernman MSM ki pena enn stratezi ekonomik pu kree prodiksyon ek plas travay, me Lopozisyon Parlmanter, li osi, pena. Lopozisyon pena, anfet, okenn stratezi “deklas”ditu. Opizale, MSM ena enn program pu bann “pli demeni” e Lopozisyon extra-parlmanter ena “lalis shoping” sipa 120 pwin, sipa 200 pwin. Alor, defi pu byin gran.
3. Pri pu kontiyne monte fles. Sa, li pu 2 rezon. Guvernman MSM, par expre, pe depresye Rupi. Sa li fer pri prodwi ki kapitalist Morisyin pe vande pli konpetitif, e li ede pu ogmant rezerv Labank Santral an Rupi. Alor, malgre ki Guvernman MSM finn met sibsid lor enn seri pri debaz, ena inflasyon lor tu lezot zafer esansyel. Li efreyan pu klas travayer ek dimunn mizer, e li arazan pu klas ti-burzwa. Dezyem rezon, se pri prodwi alimanter inporte finn grinpe, alor labsans prodiksyon alimanter onivo Moris-Rodrig li relevennt pu ogmantasyon pri, osi – pa zis pu mank enn stratezi ekonomik baze lor prodiksyon alimanter.
4. Problem furnitir dilo CWA, li enn lot defi. Ena sertin landrwa ki ena enn problem byin grav anterm furnitir dilo. Sa osi, li enn defi pu sa bann landrwa la. E, kan dimunn Banbu Verye finn proteste, lapolis finn aret zot. Li enn represyon atros. Sa problem la, li koze par move zesyon CWA. Finn ena, par exanp, 4 diferan Jeneral Mannejer dan 3 an! Pa finn vreman mank lapli. Alor, defi la se kimanyer klas travayer pu organize pu asire ki tu landrwa gayn dilo dan robine?
5. E kriz kote lasante, kriz saniter Kovid, li tuzur enn defi. Avan-mem ki Delta inn aret fer ravaz Moris, Omikron pe propaze. Omikron li pli kontazye – setadir li repandi avek pli gran vites – mem si li ena mwins ka extreman grav, sirtu si u vaksine, sirtu si u fini fer 3yem doz. So danze se, kan buku dimunn pozitif anmemtan, sa “buku” la, Ii inklir buku infermye, ners, dokter, lezot travayer esansyel pu sistem lasante. Alor, li menas sistem lasante.
Asterla, kifer sa bann defi la poz enn problem zordi dan Moris? Akoz ena labsans enn lavwa for pu klas travayer. Ena enn lavwa sindikal ase timid, ase divize, ase birokratize, e ase su ezemoni ideolozi kapitalist. Kote LALIT, nu ena enn program anfaver klas travayer, me nu gayn buku frin dan lesans ki, dan enn moman kot bizin mobilizasyon ena mezir lokdawn tuzur, e anmemtan nu sibir enn boykotaz byin grav, kote lapres – ki li kote MBC, normal, me osi dikote lezot lapres. Depi enn bon but letan, lapres ek radio prive ponp selman bann popilist.
Kote parti lopozisyon parlmanter, e laplipar extra-parlmanter, pena okenn veritab program politik, sirtu pu klas travayer. Lopozisyon finn met buku so resurs dan enn seri kontestasyon eleksyon zeneral, kontestasyon ase bankal. Ena finn tonbe dan Lakur. Ena finn diskredite net dan Lakur. Ena zot-mem zot finn retire. Ankor ena enn seri reste dan Lakur. Lopozisyon anzeneral, zot oportinist, e zot divize. Travayis tuzur separe depi leres Lopozisyon ki dan L’Entente de L’Espoir. Zot pe rod regle problem kisannla pu “lider”. Zot pe reysi, li paret, ariv kit laranzman dan enn lepok kot lasante Navin Ramgoolam pa tro bon. Paret Bérenger ek Duval pu aksepte 3-an Ramgoolam fer Premye Minis, 2 an Boolell ubyin enn lot Travayis fer Premye Minis. (Pa sir si Bodha ek Bhadain pu aksepte). Me, li enn raprosman ki, kum tuzur, li baze pa lor naryin programatik, me zis lor 3 lider gete kisannla pu ena ki post dan enn fitir guvernman. Antretan, Roshi Bhadain su atak par Leta, dabor atraver Komisyon Danket lor Britam, asterla lor vol dibwa tek ki ti dibyin Guvernman, ki finn dekupe an lam, alor sa vedir Bhadain tuzur enn alye problematik. Tusala pu dir ki Lopozisyon parlmanter inpe an debandad. Kote extra-parlmanter, 3 lider plito populist, finn vinn ansam – Rama Valayden-Bruneau Laurette-Dev Sunasee e zot tuzur pena enn program baze lor enn analiz deklas; zot rod met ansam tu griyef ki dimunn tu klas sosyal ena, fer enn long “lalist rasyon” anplas enn program ankre dan realite. Zot realite reprezant enn Plan B, enn regrupman “stepne” kuma alye pu Parti Travayist, si zame Travayist pa reysi tom dakor ek lezot dan L’Entente. Zot tu ase pro-Travayis.
Kote LALIT, defi pu nu se, dan enn lepok kan mobilizasyon pli difisil, e kan lapres boykot nu preske a 100% akoz li prefer sutenir enn laliyn popilist e pro-kapitalist, kimanyer nu, ki reprezant sa laliyn klas travayer, sa lavwa klas travayer, batir sutyin pu nu program? Li pa enn moman fasil. Pa zis isi, me buku plas dan lemond. Sa-mem li inportan nu aprann depi mobilizasyon dan sa enn-de pei kot finn ena sikse, sirtu Chile.
Nu ena osi pu swiv seki pe arive dan Rodrig kot pu ena eleksyon pu Lasanble Rezyonal byinto. OPR, ki finn opuvwar depi 1982, pe konteste par plizir grup, e PMSD pe sey fer enn perse laba atraver enn lalyans.
Kote Guvernman MSM-ML
Alor, Guvernman li, li lor defansiv depi zur li eli an Novam 2019. Li finn ena tandans reponn tu atak par represyon, e par rod re-ser so kontrol lor laparey deta. Li finn fer fas 2-zan chalennj lor lezitimite so eleksyon. Li reponn par re-ser so kontrol lor institisyon etatik. Li gayn problem kritik ek debordman lor rezo sosyal, li met represyon atraver nuvo lalwa ICTA. Li gayn konfli ar Radyo Prive, li amand lalwa IBA. MSM, kan kritik li pu koripsyon, li reponn par rod expoz koripsyon so adverser. E kan ekut mesaz Pravind Jugnauth lafin lane, u realize ki li pena okenn konpreansyon lor gravite sityasyon ekonomik dan pei.
Alor, li enn guvernman exakteman kuma nu finn truv MSM tultan finn ete, e li pe anpire. Nu finn gayn skandal kontra pu aste medikaman ek zafer Pack & Blister pandan pandemi an 2020, e sa finn vinn repete an 2021 avek skandal lor Molnupiravir, kot Guvernman aste 1 million konprime pu Rs 8, e landime li aste 1 million mem konprime pu Rs 80. Minis met blam lor o-fonksyoner. O-fonksyoner kapav ena so tor ladan, me Guvernman ki responsab.
Nu bizin realize ki represyon dan stil-MSM, li travay lor 2 nivo: enn kote, lalwa represif li-mem, lot kote, manyer lapolis pran lavantaz sa volonte represyon la, pu li fer arselman polisyer, vyolans polisyer – e kot buku ka kapav-et zame pa pu vinn Lakur. Me, pinisyon fini fer. Par exanp, kan MSM gayn lager ar Radyo Prive, e amand IBA, lapolis deswit servi sa sinyal la pu aret 2 manb LALIT, Roland ek Rajni, e kumans menas met sarz su IBA. Anfet zot anons Roland zot pe purswiv li su IBA. Lerla zot retir sa sarz la, met enn lot sarz (obstriksyon); zot met sarz orizinal kont Rajni su “obstriksyon”, lerla met enn lot sarz, Rogue and Vagabond, lerla larg li san okenn sarz. Mem zafer, kan aret bann madam ki manifeste kan pa gayn dilo, ena sa sinnyal “represyon” fini anonse, alor u gayn vyolans polisyer kont bann madam, ki kapav-et zame pa pu vinn Lakur. Me, pinisyon fini fer.
Pa zis lafors polisyer ki servi sinnyal represyon ki MSM done pu zot fer zot prop represyon, me MBC, li osi parey. Osito ki Guvernman MSM finn amand ICTA ek IBA pu met plis represyon, MBC krwar li kapav sansir enn mesaz depi sef Legliz Katolik, mesaz ki MBC emet sak Lanwel. Wi, MBC krwar li kapav sansir enn gro but dan mesaz Mgr. Piat, lerla kan ena protestasyon, MBC inn bizin difiz li integralman. Me, pinisyon ti fini fer.
Antretan, burzwazi, antan ki klas, li finn vinn lapin. Lapin, net. Li depandan net lor Rezim MSM. Li gayn par milyar Rupi, par santenn milye Rupi, pu re-flot so lantrepriz, akoz pandemi. E li gayn sa kapital depi Leta dan enn fason totalman opak, sekre, deryer tu kalite Non-Disclosure Agreement.
Alor, burzwazi nepli kritik Guvernman. Li fini fors guvernman uver frontyer, lerla li zis ena pu “pas lakes”, korek.
Kote burzwazi, nu finn vreman temwayn, pandan sa 2 dernye lane la, enn akselerasyon extrem seki dan LALIT nu finn apel “formasyon enn burzwazi deta”. Telman, li finn fer sa vit, li finn al rant dan ilegalite total. Me, li enn expozisyon sa konsep “burzwazi deta” ki buku dan tit-burzwazi, sirtu zurnalist, gayn difikilte konpran. Me kriz saniter finn expoz li kri-kri. Guvernman finn gayn plis marz-manev pu favoriz tel ubyin tel konpayni – akoz kriz saniter – e li finn fer li a-lextrem. Enn kote, u kapav truv li sinp koripsyon, li vre. Me, dan enn moman post-kolonyal, li osi vedir kreasyon enn nuvo seksyon burzwazi pu met konpetisyon ar burzwazi ki sorti dan kolonizasyon, ki finn angrese par esklavaz ek langazman. Sa “leta” post-kolonyal la, li ena puvwar vizavi klas burzwa pu li inpoz sertin zafer lor burzwazi, mem kan pena pandemi. E sa li kiksoz ki lezot “leta burzwa” pena. Klas kapitalist normalman pli for ki so prop “Leta”. Me, dan ex-koloni, sa laparey deta la, li sirdevlope, e li permet sa bann “faver” la. Sa explik sa formasyon enn nuvo seksyon burzwazi atraver sa bann faver akorde ar sertin seksyon tit-burzwazi – anterm kontra, tennder, etc. Li inportan konpran sa, parski sa-mem kifer dimunn truv sa koripsyon “lezitim”. Li pa “lezitim”, me burzwazi istorik, li osi, li pa lezitim. Sa diferans ant LALIT ek lezot parti: nu pe chalennj sa osi. Burzwazi istorik, li finn angrese, apre tu, pa par faver Leta, pa par enpe koripsyon, me par sistem esklavaz, par sistem langazman, ki finn permet li servi imin kuma masinn, kuma zanimo, san okenn pinisyon. Apre sa lepok la, Leta post-kolonyal li ed enn burzwazi ki pe pran nesans devlop enn baz ekonomik konsekan, enn som kapital ase gran – atraver faver ki li akord zot – pu mat burzwazi kolonyal. (Dan Sid Afrik, guvernman kapitalist post-Apartheid apel sa “BEE” – Black Economic Empowerment) – e li vedir kree enn nuvo seksyon burzwazi, ki par definisyon “koronpi”. Anfet, lepok kriz saniter, Leta finn gayn plis puvwar vizavi burzwazi, e sa nuvo puvwar finn permet li, a enn sertin mezir, degrad burzwazi istorik, fer li vinn kuma enn burzwazi deta -- depandan. Li pu vinn enn kalite koripsyon ki nu pa finn truve avan – akselere, debride, grosye, flagran. Li pu tultan frol ilegalite, ubyin vinn kareman ilegal.
Antretan, pandan pandemi, tit-burzwazi finn travers gran kriz, parfwa mem existansyel.
Pu buku avoka, par exanp, zot pe bat lamok. Si zot ena travay, li byin mwins. Zot pe bizin al bat-bate dan lezot sekter. Sa enn fakter reyel ki donn propilsyon grup kuma “Avengers” – zot pe anmemtan rod “lazistis” dan tu kalite ka, anmemtan rod dimunn ki kapav purswiv pu domaz, kot avoka pu gayn enn par.
Profeser finn viv enn kriz konstan pandan 2 an. Zot finn bizin alterne depi anseyne an-personn – ki difisil avek mask ek distans sosyal – e sey travay par innternet ek TV. Sa, asontur, finn aksantye sa diferans de-klas ant zanfan ki so paran kapav aford e organiz tu hardwer ek sofwer pu sa kalite kur la, e zanfan ki so paran pa kapav. Li enn inegalite terib. Alor, profeser finn byin sufer.
Dokter, ners, infermye finn viv enn lepok dir, dir, dir. Nomb ertan finn ogmante, e stres dan travay finn ogmante.
Tu tit-antreprener finn truv zot ti-biznes vreman sufer.
Tusala pu dir tit-burzwazi dan enn kriz grav. E, kuma nu kone, kan tit-burzwazi fristre, sa suvan riske nuri popilism, kote politik. Li enn form politik danzere, ki ena tandans al ver rod enn “zom for” pu reyne, al ver “law and order”, al ver tu kalite fondamantalism tu-bor, al ver fasism.
Alor, pu konklir, kote internasyonal, nu bizin pran leson lor kimanyer USA pe servi so lalwa AGOA – ki LALIT ek All Workers Conference ti telman opoze a lepok – pu fors pei Lafrik swiv so politik etranze. Si pa fer sa, enn sel ku, USA kup lavantaz ladwann pu patron dan u pei. Li fek fer sa pu Etiopi, Mali, Gine. Kumsa USA fer patron lev kont Guvernman enn pei Lafrik.
E, nu bizin pran lafors depi klas travayer – e aprann depi klas travayer dan Chile e fermye dan Lind – ki anmemtan ena lafors, vizyon ek kapasite pu mat sistem kapitalist.