22.11.2021
Kan mo konfine dan kazern, kuma solda lontan abitye dir, mwa, parey kuma zot, mo ena buku letan lib. Parkont, bann solda ti ena buku lezot dimunn otur mem si zot ti konfine dan kazern, nu, pandan Kovid li pa parey. Alor, nu rod lezot zafer pu fer. Ram fer enn mayonez delisye turne alamin. E avek blan-def ki reste, mo fer mereng. Uswa so lot fason, mo fer mereng ek Ram servi zonn-def ki reste pu fer mayonez. E mo kwi lasup matzo-ball– ki Evelyn Bibi finn montre mwa kuma fer plizyer dizenn lane desela – ki delisye manze ansam avek enn satini kotomili. Si kikenn ule reset nek ena pu fer mwa kone. Mo finn lir, uswa re-lir enn liv 800-paz – pli li long pli li bon mem. Mo usi bizin letan lib akoz mo de zenn tutu femel, Lok ek Dawn pe kontinye detanzantan detrir dra ki zot desann depi lor lakord linz.Mo finn devlop enn konpetans dan rapyeste linz. Mo tann dir, kan zot gayn 2-an zot pu aret detrir linz ek aret rwinn travay plonbri ki Ram inn fer dan zardin – pu aroz plant. Mo ena enn Eco-egg pu lav linz dan masinn – li ranplas deterzan – seki fer dilo depi nu masinn-lave drene dan enn ti tuk plastik ki Ram finn adapte avek enn pyes plastik ek lerla enn long but lans pu buz-buze kumsa kapav servi dilo resikle pu aroz bann plant dan zardin. Bon pu kumanse, li ti enn long but lans avan. Tulezur Lok ek Dawn ronz li ziska li finn vinn plizyer tipti but-but. Nu finn bizin zwenn-zwenn bann but avek enn-de tib depi enn vye lantenn TV kupe lor dimansyon – pu repar uswa ranplas bann pyes mase dan tuk.
Me lerla yer nu finn gayn enn loder terib.
Loder ti partu. Li kitfwa bann tutu enn tuy nu vwazin so sat enn-de zur desela – me zame zot pa finn fer sa avan. Alor, dan nu letan lib, nu finn al rode kot lasurs enn tel loder. Mo tya prefer dir “enn move loder”. Finalman nu finn dekuver li. Surann depi lane pase – sa gran kanbar pre-istorik avek lekel fer zasar fantastik – finn “fleri”. Li ti la avek enn kantite gro mus ver pe anvole otur li. Pandan tu sa bann lane nu finn rekolte zoli ek gro surann, ek zame nu pa finn truv sa kalite fler la. Mo rapel, kan mo ti gayn enn but kanbar pu plante, ti warn mwa kont loder terib so fler, e mo finn panse li drol akoz fler ki ti pe gayne sak lane pa ti ena preske okenn loder. Alor, aster mo kapav inform lekter ki ena de kalite “fler” dan nu surann. Lot fler la li kuler blan, inpe kuma enn zoli fler lis ek pena okenn loder dezagreab. Tutfason, sa gro “fler” – pa zis li paret kuma dyab re-inkarne avek tu sa bann kuler fonse ki rod fer zot sime depi enn gro butir inpe resanble enn sanpinyon pwazon – pus direk depi later omilye enn gro butir 8-pus dyamet ek li ena enn loder epuvantab. E sa atir mus ki lerla poliniz li. Alalila, pu seki pa ti kone.
Mo finn al rode lor google, avek lasenn-mo “smelly suran flowers” ek mo finn dekuver ki, zis avan li donn sa loder for la, kapav kwi li kuma enn meni rafine exki. Bon, nu kone pu lot kut. Nu pa fini aprann dan lavi kan nu ena letan lib.
Buku kamarad okipe zordi. Depi inpe partu dan Moris, zot pe donn rapor komkwa zot dan long lake pu fer buster doz Kovid. Alor, sa li enn bon zafer – ki dimunn pe al fer zot buster doz.
E mo ena, dan lintere laverite, tut laverite ek inikman laverite, pu dir u ki, apre mo ti anonse mo“pena lefe segonder” depi buster doz, malgre mo tultan prepare pu lefe segonder depi ninport ki vaksinasyon, e nu kone bann ti-baba fer zot movesan apre vaksin – lefe segonder miner li form parti kontra kan numem nu al fer vaksin uswa nu zanfan – yer, 30-ertan apre mo finn met vaksin, pu aprepre 4-ertan parla, mo ti santi move kalite pa byin. Alor, sa vedir mo sistem iminiter ti pe pratike kont ti “atak” la ki vaksin anfet ete. Li finn donn mwa enn lide seki li pu devet ete kan gayn enn vre “atak” Kovid. E kan mo finn leve zordi gramatin, mo finn santi byin. Li finn zis pase kuma enn kudvan. (Avek enn-de parasetamol pu ede.) Ram, dan sa mem ler la, ti fer enn ti lafyev me li pa santi osi pa byin ki mwa. So tanperatir inn return alanormal. E nu finn re-ena letan lib.
Dan tu sa letan lib, mo finn kumans etidye Bil Amandman IBA. Li drakonyin. Anplis propoz pu fer lisans konpayni radio prive sorti depi 3-an pu vinn 1-an, li usi inklir de lezot seksyon drakonyin:
Avan, avek IBA Act anviger zordi, IBA ena puvwar “pu donn direktiv an-ekri a MBC-TV ubyin a seki ena laysenns ek zot bizin swiv sa bann direktiv la”[“give written directions to the Corporation or any licensee and they shall comply with those directions”], asterla li pu vinn enn ofans si pa respekte. Formilasyon tro vast pu kiksoz kot ena lamann. Ek bann deli pu, si Bill la pase komtel, ena lamann pli for. Lor la, “Lotorite kapav, dan so fonksyon kuma regilater, inpoz lamann administrative kot li truv li neseser” (zis kumsa) ek sa kapav al ziska Rs500,000. Alor, sa pu vedir IBA pu vinn siper-pwisan.
Inn ariv ler pu radio prive ek totalite lapres met dibut zot prop sistem oto-regilasyon. Profesyon zurnalist ena puvwar imans e li neseser ena enn oto-regilasyon. Nu rapel zenosid dan Rwanda – asterla ki finn tann tu bann ka lakur ek panel exper finn sumet zot rapor – finn etablir rol radio (RTLM) avek sutyin lagazet extremist, Kangura. Li orib. Alor, puvwar lapres ek radyo bizin ena enn oto-reglaz, ek fason plis demokratik li evidaman enn oto-reglaz par profesyon la dan so antye. Amezir pe etablir enn oto-reglaz, lerla kapav redwir konpletman puvwar IBA, olye li al ver plis puvwar. Piblik bizin lib pu kritik media – radio, TV ek lapres – san gayn akizasyon zot pe atak liberte dexpresyon. Sa ule dir nu bizin – li irzan- enn“freedom of information act” pu donn nu tu drwa a linformasyon. Lapres pu suvan sa linstitisyon ki rann piblik linformasyon ki nu tu lib pu gayn akse.
Lindsey Collen Pu LALIT
22 Novam 2021
Tradiksyon: BK avek kudme AA