31.07.2021
Repiblik Moris ena enn relasyon lwin ek pros ar Haiti. Li lwin akoz li lot kote lemond net. Li pros, akoz Kreol Morisyin ek Kreol Haiti telman similer ki li inkrwayab.
Sa lartik la, li donn enn epdeyt lor Haiti apre asasinasyon so Prezidan, Jovenel Moïse sa mwa la.
Kimanyer Jovenel Moïse, Prezidan Haiti, finn asasine? Nef gro 4x4 mark Nissan flanban nef, ranpli avek mersener, finn zis rule, rant dan Lakur Prezidan,e tu sa bann zom la finn sote depi zot 4x4, galupe rant dan lakaz Prezidan, sitye zis andeor Port-au-Prince, pretann zot sanse zom US Drug Enforcement Agency, tire lor Prezidan avek fizi mitrayet a-bu-portan, tuy li. So madam usi finn blese. Sa ti le 7 Ziyet.
Kat parmi mersener finn mor e enn-de duzenn finn arete. Laplipar ti Kolonbyin, enn-de ti Haityin avek nasyonalite Amerikin. Lapolis finn apre aret enn paster Amerikin, Christian Sanon, ki kapav-et nu pu aprann plitar ti enn “buk emiser” pre-instale.
Kestyon res poze, “Abe kisannla finn pey sa band mersener?” E aster, ki pu arive? Eski li parey kuma lepok otur 1975 a 1995, kot bann band mersener otur Bob Denard uswa Britanik-Sid Afrikin Mike Hoare debark Komor ubyin Sesel, e apre, “bayer defon” sa bann mersener la zame finn expoze, ubyin plito zame personn pa finn vremem rod zot, mem si tu dimunn ti kone li ti bizin swa Lafrans uswa Sid Afrik Aparteid uswa tulede?
Li paret burzwazi Haiti, kitfwa dirize par Reginald Boulos, enn parmi bann oligark Haiti ti deza an konfli avek fe Prezidan Moïse. Anfet ti deza enn warant pu aret sa lider dan klas burzwa la. Reginald Bolous ti ena motivasyon pli profon pu rod eliminn Moïse, anmemtan pu zis tir limem depi sa petrin imedya dan lekel li ete. Motivasyon pli profon se burzwazi antye ti araze ki Prezidan Moïse pa finn resi reprim sa muvman revolisyoner ki ti pe leve dan plizyer bidonwil Haiti e ki pe menas oligarsi ekonomik ki rul Haiti, e anmemtan li refize kit Prezidans. Burzwazi laba ti pe per. Revolt parmi lamas dimunn deposede anfet pe exprim li kuma enn revolisyon kont sistem la antye, e ti pe gayn sutyin pa selman depi enn seksyon burzwazi ki opoz Moïse, me depi gran lamas dimunn Haiti ki pe literalman fer fas a faminn, sirtu apre ki neo-liberalism finn provok larwinn totalite Haiti so lekonomi agrikol.
Anmemtan, Lanbasad Lamerik paret finn uvertman res lebra krwaze e an-retre pu ki li permet ena sa asasina ek tantativ kudeta la. Lanbasad Lamerik ti pu definitivman ena dan so lame tu linformasyon servis sekre pu kone ki sa pe vini. Li ti pu okuran e sirman ti pe monitor larive sa 30-enn Kolombyin dan Haiti par avyon. Li ti oblize okuran ki zot ti pe trenn-trene dan Haiti pandan plizyer semenn, e lerla ti pe prepar sa atak an-band kont Prezidan, e lerla exekit li. Zot ti devet okuran net, usi, tu sa larzan ki finn deplase e depanse dan enn tel imans loperasyon mersener internasyonal. Enn tel atak ti pu kapav donn enn pretex, sandut sa ti pe rant dan “kalkil” Lanbasad Lamerik, pu ki Lamerik intervenir avek so larme, so bann marinn, ankor enn fwa, si neseser, pu anpes kit revolisyon deklanse.
Mersener inplike dan sa Kudeta la finn swa truv lamor, swa arete ubyin zot wannted. Antuka Prezidan inn mor. E ti ena enn sort vakim dan puvwar. Apre de Premye Minis potansyel ti pe konvwat pu sa post la, enn parmi, Ariel Henri, finn nome le 20 Ziyet, e lot la, Claude Joseph ki ti Premye Minis finn mite kuma Minis Zafer Etranze.
Dan sa lartik la, nu sey dekrir seki kapav-et inn arive, e met li dan enn kontex istorik lor letan. Nu finn baz nu, pu bann evennman resan, lor analiz zurnalist depi lagazet Haiti Liberté.
Antretan, bayer defon risar ki supsone finn finans sa kudeta la, sa bug nome Reginald Boulos la paret finn sove, kit pei depi lerla. Me, so prop fami, mem si li enn parmi fami pli ris dan Haiti, par li tusel, pa ti pu kapav mont enn osi gran loperasyon. Li ti pu bizin kontribisyon finansye depi lezot oligark pu resi mont enn chalennj arme avek enn 30-enn mersener depi Kolombi, sakenn estime gayn enn peyman otur enn milyon Rupi Moris par mwa ek azute lor la zot biye avyon, veikil pu sirkile dan Haiti, lotel, labwason ek zarm, tu furni. Parmi lezot inplike dan finansman sa loperasyon la ena posibleman enn bizinesmen Dimitry Vorbe, ki ti deza fini sove, al Lamerik, mwins ki enn an desela, lepok kan relasyon avek Moïse inn anvenime.
Alor asasinasyon ek kudeta manke ti sirman enn konplo konserte ant enn-de fami ris, avek sutyin tasit Lamerik, ek avek mersener Kolombyin lor lapey pu tir lor gaset mitrayez.
Sa li dan mem patern kuma bann kudeta presedan, kuma kudeta kont Aristide an 2004, kan sa fwa la, Lamerik ti met Prezidan ranverse dan avyon, amenn li Lamerik. Enn lot tantativ fware pu kokin $80 milyon depi Labank Santral de-trwa lane desela, usi pa ti resi. Mersener dan sa tantativ la ti enn band Amerikin, alor zot ti eskorte depi Haiti pu kit pei –san zame mem zize ni bizin mem rann kont divan okenn lakur apre.
Sa fwa la, li kler ki mersener Kolombyin, zot pa gayn mem tretman ki mersener USA. Zot pe bizin pey konsekans. Zot ferme, zot pu pas divan Lakur omwin. Me, kimanyer Kolombyin? Dapre The Guardian le 9 Ziyet, band mersener Kolombyin “depi enn bon but-tan finn formant zonn konfli arme inpe partu dan lemond, inklir dan Yemen, Irak, Israel, Afghanistan”. Kolombi paret inn rant dan biznes “exportasyon mersener”. Zot ti sirtu antrene par militer Amerikin pu lager kont sulevman dan Kolombi, e zot finn disbann kan finn ena lakor Guvernman Kolombi avek rebel FARC. Kumsa zot finn al fini travay pu kontrakter militer prive Amerikin, ki avoy zot inpe partu lor kontra. Tu finn privatize dan lemond aster su reyn neo-liberalism, mem lager.
Tayming kudeta 7 Ziyet dan Haiti sa fwa la, kuma nu finn truve, ti otur lafreyer burzwazi Haiti ki enn sulevman lamas dimunn kont reyn oligarsi ekonomik ti iminan. Sulevman ti kumans pran form revolisyoner, e guvernman Moïse ti tro feb pu fer kiksoz pu protez burzwazi. Anmemtan Moïse refiz demisyone, ale.
E memwar imin pa tultan “kurt”. Suvan li dire lor letan. Partu dan lemond ena enn memwar indelib lor Haiti: li ti plas kot ti finn ena sel gran, gran revolt esklav ki finn reysi. Ninport kisannla avek enn ti konesans listwar kone kimanyer sa ti arive dan Haiti. Li ti kumans an 1791, inspire par Revolisyon Fransez, e dirize par Toussaint Louverture, li finn efektivman pran puvwar an 1804. Alor, burzwazi dan Haiti pa selman rapel sa, me pu zot, li enn “kosmar”.
Me, sa sikse revolisyoner depi lepok 200 banane desela finn vini avek enn pri. Kolonizater, setadir Leta Franse, finn obliz Lepep Haiti pey enn pri byin for. Haiti inn oblize, inn forse, pu pey enn “det” ar Lafrans. Kifer? Akoz, u pa pu kwar lozik Franse, Haiti inn met fin a esklavaz. Esklavaz, bann Franse finn avanse kuma argiman, li ti enn institisyon profitab pu Lafrans, alor Haiti dwa sa mank-a-gayne akoz Haiti finn aret esklavaz. Som dwa, Lafrans dir, apre enn marsandaz pu bes montan, ti US$ 22 milyar (venn-de milyar dolar) dan lamone zordi, e Lafrans finn extork sa lamone depi pov Haiti, si u kapav krwar enn tel kiksoz, pran depi lane 1825 ziska lane 1947. Pa sitan lontan desela, Haiti ankor ti pe repey sa “det” inyob la ar enn Lafrans kriyel.
Memwar enn tel det odye li telman vivan, ki, an 2004, kan ti ena tranbleman-deter Haiti, ti ena enn “Lapel” internasyonal vizavi Lafrans pu pran ledevan, pran so responsabilite istorik, return sa larzan la a Haiti, parski li ti enn det imoral. Argiman met divan par bann sinyater sa Lapel la se a sa lepok sulevman presi la dan Haiti esklavaz ti anfet ilegal dan Lafrans. Li ti arive omilye Revolisyon Fransez 1791. Li enn verite. Selman plitar, esklavaz ti al re-introdir par Napoleon Bonaparte an 1802, enn bon dizenn lane apre. Me, dat exak fransman pa inportan. Imazinn Lafrans adopte enn pozisyon bazes moral pu reklam domaz depi Haiti akoz li finn aboli esklavaz, e extork li avek menas lafaminn pandan enn syek edmi.
Tut fason, Lafrans inn fer sa. E Lafrans pe kontinye refiz de-fer sa.
Avek mwins ki 100-an pase pandan ranbursman-det, Haiti ti al tom su sipervizyon Marinn Amerikin, plizumwin re-kolonize par USA. Sa ti arive apartir 1915. Sa lepok la, pei ti literalman rule par Marinn Amerikin pandan 20 banane, ankor nu sulinye “si u kapav kwar enn tel soz”, ziska 1934. Anfet, Lamerik finn, pandan san banane, nonn-stop intervenir, mel li dan politik Haiti, e sa finn kontribiye pu afebli pei la ki ti deza enn leta disfonksyonel.
Apre sa, nu finn gayn reyn maryonet Lafrans-Lamerik, bann Duvalier ek zot reyn sanglan. “Papa Doc” Francois Duvalier finn rul Haiti kuma enn diktatir depi 1957 ziska 1971. Li ti eli lor enn platform popilist, nasyonalist nwar, e dan enn banane depi so eleksyon e apre li finn dezwe enn tantativ kudeta, li met dibut so reyn terer avek sistem Tonton Makout. Lamerik ti ador so pozisyon fronsyerman anti-kominist, alor li ti kontinye res reyne kuma enn diktater, avek baking anterm imans som larzan, pandan 30 banane depi Lamerik sirtu, me osi Lafrans. Li ti enn reyn terer avek so tortir, kot finn ena plis ki 50,000 asasina, tu anvlope dan enn vwal siperstisyon ek relizyon, anti-kominist ek pir britalite.
Kan “Papa Doc” mor an 1971, so garson “Baby Doc” Jean-Claude Duvalier kontinye so reyn ziska li sove al kasyet dan Lafrans an 1986, avek kudme Lamerik, kan li ti fer fas enn sulevman popiler kont so prolongasyon reyn terer bann Duvalier.
Dan lane 1990, Jean-Bertrand Aristide, enn pret Katolik, ti gayn eleksyon prezidansyel par enn vot masif seki laplipar komantater ti konsidere kuma premye eleksyon lib dan listwar Haiti. Li ti ranverse par enn premye kudeta mem lane li eli, e plitar returne kuma Prezidan ziska enn dezyem kudeta kont li an 2004. Apre sa, enn swadizan “lafors stabilizater” Nasyon Zini dirize par Lamerik ti opuvwar. An 2006, Rene Preval ti eli, li finn konplet term so manda, e li finn sed puvwar a so sikseser, Moïse resaman asasine.
Antretan, lor apepre 30-an, neo-liberalism finn infliz enn destriksyon total lor Haiti atraver lafors extern ansam avek enn oligarsi san pitye dan pei. Dan, dizon bann lane 1970, Haiti ti enn sosyete agrikol, ti pe prodwir ase pu nuri limem ase byin. Me depi Lamerik inn kumans fer demping so prodiksyon an-sirplis kuma diri, lafarinn, dilwil ek lezot marsandiz, e, depi politik neo-liberal zeneralize anviger, Haiti so lekonomi peizannri finn detrir. Par milyon peyzan ti forse pu abandonn zot later, vinn viv dan lavil. Parmi popilasyon peyzan derasine, forse pu viv dan lavil san okenn travay e pe tu-zis debruye pu sirviv, gayn emerzans enn seri gang ki suvan ti pe viv atraver rulman kuma fer kidnaping. Tranbleman-deter devastater an 2010 finn anpir sityasyon. E sa finn swiv par enn lepidemi kolera devastater.
Washington, ant 2010 ek 2011, ti pe swete pu instal enn grup stil neo-Duvalier opuvwar. Kumsa Hilary Clinton transpoz Michel Martelly, enn politisyin-mizisyin, ki pu swiv 4-an plitar par Jovenel Moïse. Zot finn dilapid premye fon tranbleman-deter lerla answit tu reveni 2 milyar dolar depi petrol Venezuela. Kumsa, lamas dimunn Haiti deposede nepli ti ena okenn mwayin sirviv. Nepli ti pe prodir. E, enn fwa inn bangol tu fon, nepli ti pe ena konsomasyon. Lamas dimunn avek rezon ti nepli toler enn tel sityasyon.
“Lavi ti enn lanfer,” redakter lang Angle lagazet Haiti Liberté, Kim Ives dir, kuma rezon prinsipal deryer sa sulevman la.
Anfet, bann geng ti finn regrupe ansam pu organiz dimunn “kont kriminalite”, e finn devlop enn lavwa politik pu amenn, zot dir, “enn revolisyon”, e zot finn fer sa kuma zot kapav. Parey kuma revolisyon esklav inn res inik dan listwar lemond, revolisyon dirize par Louverture, sa ku la, usi, enn revolisyon pu premye fwa su direksyon klas lumpenn-proletarya ti pe kumans derule. E se sa ki finn terifye burzwazi. Pur lemoman sa muvman la dirize par enn nome “Barbeque” Cherizier, enn ansyin polisye, konverti an enn lider geng, konverti an lider alabaz. Ena tu sans li pa pu resi. Me, burzwazi pa ti pare pu “teste” sa tantativ la. Lanbasad Amerikin nonpli.
Dan enn komanter pu introdir intervyu Kim Ives, redakter Liberté, paret lor sayt www.jacobinmag.com, nu lir,“Asasinasyon Moïse li arive dan enn moman ferver revolisyoner dan Haiti. Manifestasyon popiler kont koripsyon ti ena sutyin lopozisyon burzwa a ansyin Prezidan Moïse, me resaman muvman la finn uvertman gayn sutyin bann lafors radikal, par exanp lafors otur Jimmy ‘Barbecue’ Cherizier. Li ti enn ansyin polisye konverti an enn lider vizilannte. Cherizier ti pe ule inifye tu sa diferan grup-defans arme, inklir mem geng kriminel, anba enn banyer ‘Revolutionary Forces of the G-9 Family and Allies’ [Lafors Revolisyoner Fami G-9 ek so bann Alye] pu ranvers Leta net. So baz li dan bidonvil Haiti, kot ena par milyon ansyin peyzan ki azordi form parti ‘lumpenn proletarya’ e parmi travayer somer. Enn semenn avan kudeta, Cherizier ti menase: ‘Nu pe vini ek rant dan u labank, u lazans loto, u demi-gro, pran seki pu nu.’”
Ipotez avanse par Haiti Liberté otur asasina Moïse se bann mersener, probableman, finn angaze par enn fami gran burzwazi dan Haiti ubyin enn konsortyom fami dan burzwazi ki ti kont Moïse. Reginald Boulos ti enn. Dimitry Vorbe ti enn lot. Ena plizyer lezot ki ti mekontan avek Moïse.
Kan sa sulevman pe menase, burzwazi ti nepli ena okenn sutyin depi Moïse. Li ti izole, Leta ti feb pu fer fas enn tel sulevman, e li, Moïse, ti refiz demisyone. Alor, burzwazi ti bizin tir li par fors. E Lanbasad USA finn donn so fever.
“Zordi nu pe truv Prezidan Iván Duque depi Kolonbi – kapav dir prezidan plis reaksyoner lor kontinan Lamerik Latinn – pe propoz Organization of American States (OAS) pu intervenir dan Haiti, mem parey kuma li ti intervenir dan Repiblik Dominikin, pei vwazin Haiti, an 1965. OAS kapav gayn prezidan reaksyoner, kuma Jair Bolsonaro depi Brazil ek Duque ek enn-de lezot pei kuma Honduras, pu avoy inpe solda. Me, parey kuma dan ka Repiblik Dominikin an 1965, kolonn vertebral enn larme OAS li pu Marinn Amerikin,” Kim Ives deklare dan Haiti Liberté.
Anmemtan Prezidan Kolonbyin lans so lapel, Premye Minis Haiti (ziska 20 Ziyet 2021), Claude Joseph ti fer enn lapel direk pu dimann Larme Lamerik intervenir. Kan poz Kim Ives kestyon ki li panse lor lapel Premye Minis sa moman la pu dimann Larme Amerikin intervenir, li reponn dan enn intervyu video onnlayn: “Sa bug la enn kreatir National Endowment for Democracy, ki nu kone enn ket-enn-peys enn but CIA ki, kuma nu kone, alepok an 1983, [Prezidan] Reagan ti kree pu fer travay politik okler seki CIA ti fer suterin. Alor, li ti rekrite e finanse antrot, depi bann lane 2000 pandan kudeta kont Aristide. Li ti enn parmi bann “lider etidyan” e li ti dan enn grup drwa imin, tusala. Alor, li pa enn sirpriz kan maryonet pe apel maryonetist pu vinn sov so pei.” Laverite.
Asterla, sipoze dapre lord organiz enn nuvo eleksyon. Nuvo Premye Minis, Ariel Henri, nome dan enn partaz puvwar avek presedan Premye Minis Claude Joseph ziska 20 Ziyet 2021, ki asterla Minis Zafer Etranzer, bizin, dapre LALIT, organiz sa eleksyon la.
Dan LALIT, nu kwar pa bizin okenn de intervansyon militer Amerikin. Parey kuma Liberté, ek parey kuma Black Alliance for Peace ek Code Pink dan Lamerik, nu kont tu intervansyon Lamerik dan Haiti. So interferans atitre li enn parmi lakoz problem dan Haiti, li napa solisyon. Intervansyon apenn vwale su kuvertir Nasyon Zini u su kuvertir OAS, sa usi napa pu bon. Suvan Lafrans, ek ziska enn sertin pwin Kanada, konplis avek Lamerik. LALIT, nu dir “Non a intervansyon Lamerik ek OAS dan Haiti!” Lafrans bizin rann larzan li finn extorke depi Haiti. Nu, leres lemond, nu bizin donn Lepep Haiti enn sans.
Surs: Versyon Orizinal an Angle pibliye lor websayt LALIT le 21 Ziyet 2021. Linnk: https://www.lalitmauritius.org/en/newsarticle/2906/lalit-looks-at-the-situation-in-haiti/