11.04.2021
Moris truv parmi pei ki finn resi kontenir lepidemi Kovid avek sikse tutlong premye vag. Ki u dakor avek Guvernman Jugnauth ubyin, kuma nu, pa dakor, sa li enn fe. E antretan lezot pei pe rant dan zot katriyem vag, Moris nu nek dan enn dezyem vag. Anmemtan koloni Franse Larenyon, avek tu so resurs depi “metropol” pwisan ena enn popilasyon 2/3 Moris, laba finn ena 10 fwa plis lamor Kovid. Moris lao parmi pei kuma Lostrali, Nuvel Zeland, Lasinn ek Sid Kore. Kifer? Nu finn diskit lor rezon prinsipal dan plizyer blog avan: dimunn dan Moris ena enn kiltir pu konpran lasante piblik. Nu kone gras a nu konportman nu finn resi eradik malarya, par exanp. Nu usi kone nu ena enn sel sistem swin lasante gratis pu tu dimunn, mem san enn su dan nu pos.
Me, asterla, dan dezyem vag, Moris pa fer otan byin. Kifer?
Malgre tu difikilte, malgre presyon depi sekter prive pu “uver frontyer”, e malgre li finn refiz investir dan sekter alternatif pu ranplas turism, nu tu finn resi sorti depi premye vag. Me, si nu finn resi telman byin lerla li akoz enn lot rezon: nu ti ena enn “trio” syantist ki finn gid nu tutlong premye vag. Zot ti trwa dokter, nu ti ena konfyans dan zot, nu fer zot konfyans ek nu finn korpere avek zot. Trwa dokter la se Dr Gujadhur, Dr Musango ek Dr Gaud. Ant premye vag ek asterla, diferan form protestasyon erone finn resi kaziman blok kudme depi zot tule trwa. Guvernman Jugnauth pa finn resi sutenir zot.
Premye, finn ena enn ta pannchayt depi klas mwayenn akoz kifer Dr Gujadhur inn apel dimunn ki fud mezir lasante prevantiv pu kontenir premye vag bann “kokovid” (kokovid ena enn zwe sofistike lor mo Kovid). Depi lerla, li finn sibir enn linsaz lor sosyalmedia e mem dan lapres ek lor radyo. Depi sa li finn disparet net depi National Committee lor enn teknikalite konsernan so retret. Kimanyer klas mwayenn finn enn sel kut kumsa vinn siper siseptib? Si u pe met lavi tu dimunn an danze par fud mezir lasante piblik, eski “kokovid” li pa anverite enn komanter an proporsyon? Me, dimunn regrupe anband ek fer enn atak frontal kont Dokter la. Asterla, Minis Lasante Jagutpal piblikman insilte Dr Gujadhur kan li pe ena pu reponn kit kritik rezonab.
Dezyem, Dr Musango ti fer enn remark apropriye, mem si teknikman pa diplomatik, an piblik. Li ti dir Jugnauth pa bizin pran kont dimunn lopozisyon ki pe kritik li akoz li pa pe vinn delavan ek fer vaksin anpremye, parski si li ti fer sa, zot ti pu truv pu kritik li lor sa usi, enn koze laverite, si zame ti ena enn. Enn seri dimunn fer band ansam dan lapres ek onnlayn sey atak li sanses alemem.Paul Bérenger, li pa mem Lider Lopozisyon, zordizur telman “siseptib”li al ziska kareman dimann WHO pu rapel Dr Musango akoz li finn interfer dan politik lokal, ek ranplas li. Inn fors Dr. Musango pu dimann exkiz, ki li finn fer. Alor, dezyem Dokter finn komsidire met alekar, mem si li ankor tuzur dan Komite Nasyonal.
Trwazyem, Dr. Gaud, sel lavwa larezon nu tande (mem si pena tradiksyon depi Franse) kritik staf medikal ki pa pe swiv gaydlayn lasante piblik kuma met mask byin. Lerla, mem divan lefet ki infeksyon Kovid pe asterla propaze a pasyan dyaliz, parmi inn ena plizyer mor, ek pasyan Radyoterapi Government Medical and Dental Association servi enn miz-an-demer a Dr. Gaud lor baz li finn fer “alegasyon san fondman” kont zot. Aster dokter telman siseptib a kritik, mem kan enn-de staf met lavi pasyan an danze pandan enn pandemi mortel – ki enn dokter lasante piblik pa kapav kritik seki li finn truve avek so prop lizye, san ki zot lige ansam pu atak li. Li ti deza pe sibir linsaz lor sosyalmedia – sirtu dan enn langaz kareman zenofob ek anti-fam. Asterla, li finn, li usi, met alekar, piblik nepli truv li.
Eski sa trwa lexanp la pa enn siyn dan kit fason sa “volonte” pu oto-destriksyon kolektiv?
Les nu get sa trwa lexpresyon la ki finn existe depi byin lontan, pu montre zot itilite.
Kan enn trupo antye pe buz telman vit, ek sakenn telman koste-koste ansam, oka si premye ladan truv danze dan form enn falez divan li, li pa kapav ni arete ni returne, ek lerla trupo antye depi par deryer pus li latet avan depi rebor ziska dan lamer, ek lerla tu leres trupo, inkapab pu truv par divan ubyin arete atan, zot tu swiv ziska lor rebor falez tonb dan lamer, parey, Kumsa, nu gayn sa lexpresyon“enn konportman kuma koson Gadarinn”. Li sorti depi enn zistwar Labib rankonte avek tu so detay dan Mark, seki vedir li enn zistwar date depi omwin 2000 banane desela.
Parey, me pa idantik, ena “muton Panurge”. Panurge, ti enn personaz dan enn zistwar François Rabelais ekrir 500 banane desela, e li ti vinn tit enn sante George Brassens. Panurge ti telman ankoler lor pri enn muton li ti pe aste kan li ti abor enn bato anmer ki li finn lans muton la depi pon bato direk dan lamer. Sa aksyon la provok trupo antye, enn par enn, pu fransi apre li, tu fransi depi pon direk dan lamer, expresyon la sinifye swiv kikenn avegleman kuma muton, pa neseserman latet-bese, fonse,me selman tu pe swiv dan seki kapav-et enn erer non-intansyone.
Mem parey, ti ena mit “leming”, enn tipti mamal dan Norvez,krwayans (an-erer) komkwa leming galup an-trupo ek lerla fransi depi bor falez dan enn swisid anmas. Mit la ti popilarize dan fim Disney White Wilderness sorti an1958. Sa expresyon “konportman kuma bann leming” ankor reste 60-an pli tar. Li ule dir enn laful fons drwat ver so oto-destriksyon ubyin ver enn swisid anmas.
Alor?
Alor, dan Moris, nu bizin travay lor enn program lor seki pu ranplas guvernman Jugnauth. Pena sime kupe. Nu pa kapav zis swiv an trupo enn “lider” ki pe gayn ponpaz par-pa-kone-kisannla, ki li ex-azan MSM Bruneau Laurette, The Avengers pe rod travay legal pandan enn lepidemi (Rama Valayden pu enn dezyem fwa inn devwal sa Vandredi an layv kan li pe invit optisyin ek dantis, ki pa finn gayn WAP, pu met dibut zot prop grup “Avengers” ubyin tu kalite lezot form arselman kont profesyonel lasante piblik pandan enn lepidemi. Atak kont Dr Gujadhur, Dr Musango ek Dr Gaud li exakteman mem fason seporterz Trump dan Lamerik ti atak Dr Fauci ek Dr Birx.
Pu return dan Moris, nu bizin rapel fode pa vinn ansam dan fason ki riske amenn pli pir ki guvernman Jugnauth. Sel fason nu kapav fer sir ena enn sanzman pu meyer, li si nu baz nu lor enn program rasyonel, enn konpreansyon ankomin, lor kimanyer nu ule sanz sosyete, limem.
Danze, parkont, pu al ver nu prop destriksyon li pa zis dan Moris. Limanite antye, usi, riske azir kuma koson Gadarinn, muton Panurge ek leming.
Premye, ena zarm nikleer, ase pu detrir limanite, tu an-stok. E si li an-stok, sa li prezime kapav servi li. Get lalis nef pei ki posed zarm nikleer:
USA(1,750 deplwaye lor apepre 6,000 bonb)
Larisi(1,572 lor apepre 6,000)
UK(120 lor 200)
Lafrans (280 lor 290)
Lasinn(Pena sif komye deplwaye lor 300)
Pakistann (Pena sif komye deplwaye lor 160)
Lind(Pena sif komye deplwaye lor150)
Israel(Sekre, sirtu Lamerik deklar li sanse pa kone Israel ena zarm nikleer)
Nor Korea (0 deplwaye lor 30).
Etan nu, lepep mondyal, nu pankor fors zot pu demantel zot arsenal, ninport ki but ladan kapav aneanti nu tu. Leta ki posed bonb nikleer selman pa ule okenn lezot pei fabrik bonb nikleer – “non-proliferasyon”. Erezman, pa tu dimunn konport zot kuma trupo. Dimunn regrupe otur program kuma ferm baz militer, ferm lindistri fabrikasyon zarm, met fin a konfli arme, ek Koalisyon Internasyonal pu Aboli Zarm Nikleer [ICAN - International Coalition to Abolish Nuclear Weapons], enn so manb dirizan, Wilbert van der Zeijden, ti orater dan LALIT so Konferans Internasyonal Aksyon lor Diego Garcia, finn lite anfaver Trete lor Interdiksyon Zarm Nikleer (2017) [Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons (2017)]. Ena 86 pei fini sinye ek 54 pei ladan fini ratifye ek li finn rant anviger le 22 Zanvye 2021. Trete pa finn sinye par nef leta ki posed bonb nikleer. Seki kapav sok lekter se Moris pankor ratifye, ubyin mem siyn sa trete la. Moris bizin siyn sa tutswit. Sa li ankor enn demars pu vinn ranforsi demand pu ferm baz militer Amerikin lor Diego Garcia
Dezyem, sistem kapitalist permet piyaz, dilapidasyon, polisyon planet, tusala pe menas disparisyon plizyer spichiyz ek bulversman klima, parmi seri apokalips danzere.
Tusala pu dir lepok la pa fasil. Nu ule tir sa Guvernman ki nu ena la. Me nu bizin tultan rapel Guvernman Weimar dan Lalmayn, ti vo lapenn tire, li usi – me sertennman pa pu ranplas li par reyn Nazi. Sa ti senaryo pli pir. Me, li ekler nu lor linportans enn program, e pa zis swiv san reflesi ninport ki lapel pu desann dan lari. Kestyon la li: Pu ranplas MSM avek kwa?
Lindsey Collen
Tradiksyon: BK avek kudme AA