28.02.2021
An Angle ena enn kategori kapitalist ki apel “war profiteers”. Li ule dir tu sa antrepener ki pran lavantaz mankman pandan lirzans enn lager pu zot fer profi exsesiv par furni lekipman. Li enn kalite kapitalist pli detestab ki lezot parski ena enn eleman santaz ladan. Ena enn personaz dan enn roman kilt Catch-22 (1961) apel Milo Minderbinder ki met dibut enn rezo organize dan rezyon Mediterane pandan 2yem Ger Mondyal pu kontra ek tennder, pu aste-vande seki larme Amerikin bizin dirzans, e ki fer enn profi mirobolan pu limem. Byin vit Milo Minderbinder pe aste-vann tu marsandiz ek servis, mem pu latrup kote Alman osi – bot, rasyon pu solda, konstriksyon pon, rulman bordel – e anpasan li reysi vinn Lemer dan plizir lavil laba pu arondi, kote politik, so ti-mafya.
Dan Moris, ena enn grup dan Sirkonskripsyon No. 8 otur State Trading ek otur azan MSM ek mem Minis MSM ki finn pran lavantaz lirzans aste lekipman akoz lepidemi Kovid-19 pu zot azir exakteman kuma war profiteer fer. Zot manyer travay pe expoze zordi dan enn seri ka Lakur – gras-a travay Rama Valayden ek lezot avoka – ka otur anplwa fiktif Mm. Vev Kistnen par Minis demisyoner Sawminaden ek otur Lanket Zidisyer lor lamor azan MSM, Soopramanien Kistnen, ki polisye ti pe prese pu apel enn swisid, kan li klerman enn asasina.
Pu return ar isi Moris, pandan Covid nu finn gayn seki nu kapav apel “epidemic profiteers”. Zot sezi lokazyon enn kriz otur pandemi, kot lopital bizin tu kalite lekipman an gran kantite avek enn gran lirzans, pu zot fer zot fortinn. Anu analize kimanyer sa arive.
Anu kumans par gete avan kriz lepidemi, andeor kontra dirzans, kimanyer klas kapitalis ete Moris.
Deza dan Moris ena 2 seksyon diferan dan klas kapitalist:
1. Enn premye seksyon klas kapitalist ti gayn so later kado lor ledo sistem kolonyal. Leta Franse ti donn li sa later la kuma enn konsesyon. Answit sa klas la ti ramas so kapital pandan 100 an su lalwa travay esklavaz kot zot pa ti pey travayer ditu. Lerla li finn azut larzan konpansasyon depi Guvernman Britanik pu emansip zot esklav. Lerla pandan prosenn 100 an pandan lepok langazman, kot zot ti pey lamwatye saler, lamwatye rasyon, zot finn kontiyn akimil kapital. Evidaman sa seksyon klas kapitalist la, li apel “burzwazi istorik” tu sinpleman parski li, atraver sa listwar esklavaz, langazman, listwar kolonizasyon, finn akimil tu sa kapital ki zordi li ena. Sa seksyon la tuzur reprezant petet 80% klas kapitalist zordi. U kapav get lalist direkter 100 pli gran konpayni, lane apre lane dan enn gro direktwar anyel. Sa seksyon burzwazi gayn preske tu gran kontra ar lezot firm sekter prive e mem gran kontra Guvernman, akoz zot tusel ki kapav furni an gran kantite – ki li pu masinnri ki Guvernman bizin – pran depi loto ziska laparey dan lopital ubyin lepor ubyin ayropor, pran depi konstriksyon lotorut ubyin rezervwar ziska dray-klining dra ek servyet lopital. Nu pa apel sa “koripsyon”. Nu apel sa “realite”. Burzwazi istorik posed kapital. So drwa sa, sanse. Lavi sa, sanse. Dan sistem kapitalist li anfet kumsa.
2. Enn dezyem seksyon klas kapitalist, li pe tultan sey vinn gran kapitalist atraver servi laparey deta pu kapav akimil kapital: sa seksyon la apel “burzwazi deta”. Li servi so lyin ar laparey deta, sirtu ar Minis, pu li angres li. Etan linzistis istorik ki finn prodir burzwazi istorik kuma enn klas, sertin sa bann ti-kapitalist (komersan, planter avek 100 arpan dizon, proprieter restoran, ti-prodikter ki reysi dan lavi, butikye, farmasyin, enn-de latelye ki vinn enn ase gran lantrepriz, lizinn lapintir, lizinn batri, lot lot) santi zot zistifye moralman pu servi zot kontak dan laparey deta pu zot catch-up. Dan LALIT, sa nu analiz. Alor, seki lezot dimunn apel “koripsyon” e ki zot truv kuma enn defo lor enn sistem parfe, nu truv kuma manyer ki kapitalism opere kuma enn sistem: “burzwazi deta” pe servi laparey deta pu konpanse individyelman pu dominasyon kolonyal ki finn benefisye lot seksyon kapitalis, “burzwazi istorik”. Nu, dan LALIT, nu kont tulde seksyon klas kapitalist. Tulde explwat klas travayer parey. Tulde dominn lamas dimunn, parey.
Kan ena enn kriz saniter kuma lepidemi Kovid-19, burzwazi deta li vinn iper-aktiv. Li vinn kuma Milo Minderbinder dan 2yem Ger Mondyal. Anplas azir dan enn fason abityel, zot devlop rezo ki exakteman kuma enn mafya. Dayer mafya dan Lamerik ti devlope dan enn lot kriz – kan Leta servi represyon pu aret dimunn prodir, vann, konsom lalkol.
Pandan konfinnman, burwazi deta pa zis finn profit kriz pu gayn enn ta kontra vit-vit, me anmemtan lot seksyon burzwazi la, kuma proprieter lotel, zot biznes bloke net akoz frontyer ferme. Zot paralize. Zot kareman blam Guvernman pu zot sor. Zot fer rebelyon. Alor, burzwazi istorik, li osi, li vinn iper-aktiv – li mont enn atak kont plito politik Guvernman, li donn so baking Bruneau Laurette, li fer manifestasyon 29 Ut revandik re-uvertir frontyer par labus Patrick Belcourt, li fer manifestasyon Mahebourg le 12 Septam, li revandik retre tax lor patron, CSG, li met ka lakur kont Guvernman, li finans lopozisyon.
Dan LALIT, nu truv li inportan ki nu truv sa realite deklas deryer “laparans” seki pe arive, sinon, li difisil konpran. Suvan inntelijennsia irbin ek lapres truv lamas dimunn “bet” kan zot pa swiv sa bann nuvo muvman popilis kont frod ek koripsyon, kuma enn ti-trupo. Anfet li plito sazes lamas dimunn ki zot viz sanzman pli profon ki sanz “lom”. Zot kone ki ena lezot kestyon pli inportan met lor azanda: anplwa, somaz, pri. (Dayer, serve StraConsult finn montre sa klerman. Zot serve vreman enn “reality check” pu inntelijennsia irbin ek lapres. Get lartik lor diferan klas sosyal fas-a kriz Kovid-19.) E anfet, kan amenn lalit pu ranvers sistem kapitalis limem, lerla ki frod ek koripsyon diminye.
Konklizyon
Koripsyon, li form parti dan sistem kapitalis. Tu kapitalis kontan servi laparey deta pu gayn bann bel bel kontra. Pa zis Moris. Finn ena skandal kontra Kovid dan preske tu pei Lerop, dan preske tu Leta dan USA. Li dan natir sa gurmandiz ki sistem kapitalis anzandre.
Si nu lite pu enn sosyete san klas, egaliter, lib e zis, koripsyon pa pu ena so plas.