25.09.2020
Les nu zet enn kudey lor diferan realite diferan klas pe konfronte zordi dan sa peryod kriz Kovid 19. Mem si pandan sink mwa pa finn ena nuvo ka lokal Kovid, sa pa ule dir ki pena kriz. Moris izole, anplwa pe diminye, lindistri turism pe stagne e pena enn sime fasil pu uver frontyer pu turist kan pandemi pe fer ravaz dan laplipar pei kot turist sorti. Li riskan pu ena enn demand zis pu “relans lekonomi” ek “uver frontyer” kuma enn dirizan manifestasyon Port Louis le 29 Ut ti met divan.
Konpran diferan realite ki diferan klas sosyal pe fer fas kapav ed nu pu konpran gran laful manifestasyon otur revandikasyon telman opak, demand pa kler ubyin demand sanz-sanze, ek otur enn kordilo inkoni, Bruneau Laurette. Ena enn lakorite preske total ki enn bon parti laful manifestasyon ek sirtu lidership manifestasyon ti sorti klas mwayenn, e kapav mem dir gran patron. Kumsa ki dimunn inn rasanble otur demand vid, ubyin demand pli pir, tu sinpleman “B.. li deor!” E sa, san mem kone exakteman ki sa “li” la ule dir. Kan nu konpran realite diferan klas pe ena pu fer fas zordi, sa pu ed nu pu batir kiksoz pozitif depi sa volonte dimunn pu azir. Me, pu resi fer sa, nu bizin konpran ki bann lintere deklas anze.(1). Nu pe partaz sa analiz ki finn devlope atraver enn seri renyon parti LALIT, inklir bann renyon brans dan kartye inpe partu.
Klas Kapitalist
Klas kapitalist, dirize par patron lotel ki plis vokal, so demand formel se “uver frontyer”. (Definisyon nu servi pu klas kapitalist se investiser ki ena kontrol lor gro kantite kapital.) Anplis, li santi ki Guvernman pa pe pran li kont. Patron Beachcomber, Gilbert Esptalier Noel formil li kumsa: “Je pense, effectivement, qu’il y a un manque de réunions structurées et régulières gouvernement-secteur privé.” (2)
Mem avek set mwa antye kot zot ti pe devet kumans diversifye zot investisman andeor turism, patron lotel kuma enn klas, pa finn fer abosliman naryin, dapre seki nu okuran, pu kumans plant manze, pu sorti al investi dan enn veritab lindistri lapes lor 2.4 milyon kilomet kare lamer Zonn Ekonomik Exklisiv, uswa met dibut lizinn transformasyon pu lagrikiltir ek lapes. Zot finn res kranponn ar sa lindistri lotel frazilize.
Patron lotel pe ankes imilyasyon kan zot pe bizin depann lor Guvernman pu fer lapey zot travayer e mem lor Guvernman pu gro larzan kan Guvernman servi zot lotel kuma sant karantenn pu Morisyin ki pe returne depi lot pei. E asterla zot pe depann lor fon deburse depi Guvernman so Mauritius Investment Corporation, kuma Espitalier Noel dir li, “Il faut donc qu’une institution de l’État, donc la MIC, intervienne...”. E sa klas la sutenir sa bann manifestasyon.
Antretan, preske tu kapitalist finansye, sirtu kote labank, pe debat dan tu kalite skandal intern. Sekter ofshor lor “hold”, li nepli enn ofshore akseptab (si enn tel zafer kapav existe) akoz Linyon Eropein inn met li lor blaklist. Apre kolaps enn seri Ponnzi ki finn swiv par skandal Super Cash Back Gold, asterla ena lanket lor trwa labank (SCB, MCB ek AfrAsia) lor fayit NMC Health ki asontur inplik trwa lezot labank (ABC, BANK One ek BCP) (4), kapital finansye inn perdi buku kredibilite. Ena labank inn pret tro buku larzan a plizyer sekter kanar bwate, sekter san okenn lavenir.
Patron kann pe kontinye monopoliz totalite later dan enn lindistri kanar bwate, kontiyne depann lor moblizasyon ti planter kuma enn baz sosyal pu mintenir sibsid depi guvernman. Ankor en fwa, kapitalist kann pe tarde pu fer muv kuraze ver prodiksyon manze debaz, ni ver kreasyon anplwa. Zot zis plant zot lor later, e, si nu al dapre video klip Pierre Noel, ankuraz zot anplwaye letamazor pu monk lezot avek mepri kolonyal, kan pe prepare pu manifestasyon le 29, manifestasyon ki anonse alafin klip la ki enn so fann finn sirkile. Kuma u kapav atann, dirizan Voice of Hindu finn al lapolis. M. Noel, dan so faver, finn prezant exkiz a piblik.
Kan komann pe diminye akoz Kovid, lizinn textil pe ferme enn apre lot, mem ansyin gran lizinn “Textile” pe met travayer deor.
Kapitalist ki finn delokalize, inn vinn inperyalist ti-forma kan zot al investi dan lezot pei dan kann ek textil, asterla pe ena pu fer fas avek frontyer ferme. Sa rann zot travay manejmennt pli difisil. Alor, patron non-lotel pe usi bizin akiz ku.
Kapitalist individyel, ansam avek zot fami, abitye al fer shoping Dubai pandan wikenn, pe bizin kiafer al rabat ver lotel lokal uver Vandredi-Samdi-Dimans, e laba zot fer depans efrene. Olye pas enn semenn Lond, zot buk enn lotel antye pu zot fami elarzi. San exazere. Me, pu zot, sa depans lokal demezire la li pa osi bon ki al lot peyi. Alor, zot usi pe akiz ku.
Avek tusala, klas kapitalist pe gayn difikilte pu gayn enn konsansis otur enn sel laliyn politik kler, apart “uver frontyer”. Sak ideolog ena enn lapros diferan, parey kuma sak diferan lasosyasyon patron, depi so Business Mauritius ziska so AHRIM. Enn pwin an komin: zot firye avek Guvernman. Lepidemi finn donn Leta puvwar lor zot, klas dirizan aktyel. Sa li rar. Sa, li selman arive dan lepok sanzman brital dan rapor defors kuma: lafin esklavaz; introdiksyon sifraz iniversel; kan gayn lindepandans; asterla avek sanzman puvwar ki Leta ena dan pei kan pe fer fas enn pandemi.
Me, malgre tusala, kuma nu tu kone, klas kapitalist, li ena enn “projet de société”, li.
So “projet de sociéte” li kler pu tu dimunn: enn minorite dan sosyete, setadir detanter kapital zot-mem, zot azir, zot dir, dan “dan lintere tu dimunn”, e se zot ki kontrol e desid lor ki pu fer avek totalite later defresi ek kapital prodir par tu zenerasyon travayer dan lepase. Alor, zot investi sa kapital. Zot pran risk avek li. Zot donn travay. Zot buf profi ek zintere. E zot kit zot stok dibyin pu zot zeritye. E, akoz sistem la “marse” (dapre zot, omwin) e zot deza rul li, zot dir, “nu gard kapitalism”, e fot-espere inpe plis myet tonbe depi zot latab pu nu, zot rasir nu. Kapitalism finn enn reyn kreatif-ek-destriktif pandan sa dernye 200-250 an. E li pe kontinye persiste reyne onivo mondyal, mem si dan mod kriz.
Se dan enn tel kriz ki nu truv individi depi diferan sekter burzwazi anfet partisip dan manifestasyon le 29 Ut. Pere Labour dir presizeman sa. Li mem koz lor zot nom (3). Me plis inportan, burzwazi gayn enn portparol parmi bann organizater: kumsa ki Patrick Belcourt gayn gran laful kriye zot lakorite kan li kriye lor mikro, “Bizin uver frontyer!” apre “Relans lekonomi!” kumsidire u kapav return kuma li ti ete avan. Li dimann pu tutswit rann piblik kondisyon pu re-uver frontyer. Sa li efektivman demand patron lotel.
E Premye Minis Jugnauth risponn tutswit, dan so diskur a-la-nasyon apre lamars. Alor, pu burzwazi, manifestasyon 29 ti enn sikse.
Li inportan pu remarke ki gran lamas dimunn prezan dan manifestasyon pa ti konsyaman kone ki zot dan manifestasyon lor baz enn tel demand. Zot ti prezan sirtu akoz zot ti relman bulverse ar spil karbiran, bulverse par sufrans dofin, trakase lor lavenir, plin viv dan inserstitid, trakase avek posib lamonte somaz, separe depi manb lafami bloke lot pei, e ar lezot surs angwas. E li sirtu klas ti-burzwa ki ti prezan kuma enn klas dan manifestasyon la. Rezistans le 18 Septam, ubyin 3 semenn apre lamars, disosye li depi demand pu uver frontyer.
Apre dezyem manifestasyon, Bruneau Laurette inn piblikman remersi “le sekter prive” pu zot sutyin.
Alor, tusala pu dir klas kapitalist pe lite pu mintenir so ansyin privilez. Li pa satisfe ar manyer Leta burzwa aktyel pe ed li debruye dan kriz.
Dan enn tel kriz, felir al paret dan tu kalite drol plas. Par exanp, ant burzwazi ek so bann top anplwaye dan lindistri turist. Zot abitye alye pros. Sa bann manejer konsider zot-mem kuma “bos”, e laplipar dant nu apel zot “patron” – e enn sel kut, zot al aprann par fors ki anfet zot pa patron. Veritab patron kapav (e finn efektivman) inpoz enn bes 33% ubyin mem ziska 50% lor zot gro lapey mansyel. Ubyin, si zot rezinbe, fu zot deor. Alor, kapitalist pe izole san so alye plis pros, sa bann manejer ki pa tom dan klas posedan la. Sa li byin destabiliz burzwazi, sirtu dan enn lepok kot li pe atak Leta. Li pe forse pu al ziska sutenir manifestasyon e ankuraz zot kus manejer pu vinn aktif ladan.
Burzwazi santi li pena okenn parti politik pu dibut pu li okler e pu defann li uvertman. Alor, mem si li kont MSM opuvwar zordi, li usi pa kapav siporte pu sutenir enn Parti Travayis, enn PMSD ubyin enn MMM. Zot pe pran risk al lor mod “later brile”, dan sutenir kikenn kuma Bruneau Laurette ki zot pa mem kone.
Klas Travayer
Klas travayer dan Moris, klas larzman mazoriter, finn ena pu fer fas plizyer mitasyon masif dan dernye 10 banane u plis. (Definisyon klas travayer nu pe servi: dimunn ki viv lor reveni depi so travay zordi uswa, depi so pansyon, setadir rant depi so travay lepase.)
Problem prinsipal pu klas travayer se pena sekirite anplwa lor letan. Sa li sirtu akoz pena prodiksyon dan pei, ki ti pu kree plas travay.
Parski Guvernman inn ferm CHA, kan pri later inn monte kuma fles, ena osi enn imans problem lozman.
Kreasyon anplwa dan servis sivil ek para-etatik, kot lapey plis ot pu travayer anba dan lesel saler, finn diminye. Sa li sirtu su presyon politik atitre burzwazi ek presyon ekonomik FMI-Labank Mondyal.
Patron tablisman finn lisansye preske totalite travayer permanan atraver donn enn ti but later ek enn linpsem. Travay dan karo inn mekanize, mulin finn santralize otur trwa lizinn. Patron tablisman pe viv lor sir-explwatasyon travayer dan pei pli mizer ubyin lor sibsid depi Guvernman. Li pe investi dan imobilye, pli pir sekter ki ena. Aster li pe repey so det atraver bayant later lepep Moris, avek permisyon e ankurazman Guvernman, avek milyoner ek milyarder lemond antye pu met vila ek terin golf – tulede pena gran itilite pu ninport kisannla. Li konsider later kuma so propriete totalman prive – kot kapav konverti li depi terin agrikol, morsle, vande.
Travayer dan metye dan ti werkshop (elektrisyin, sarpantye, kordonye, travayer linprimri, tayer, modis) ti deza kumans disparet avek globalizasyon, e tiginn ki ti reste ti konverti an tit ek mwayenn antrepriz ki zordi dan gran difikilite. Buku ena det lor masinn/lekipman lor ki zot finn investi, ubyin lor enn ti komyonet esansyel pu zot travay.
Travay dan lizinn finn raptise depi 100,000 pu ariv mwins ki 50,000. E pandan lokdawn, lisansiman inn kontinye e pe ankor kontinye asterla.
Travayer lotel pe resevwar zot lapey depi Guvernman pandan lepidemi, e zot pe viv dan langwas pena travay dan lavenir. Seki ti pe travay dan periferi lindistri turist usi pena okenn reveni. Seki dan Sid-Es kot lamer finn byin afekte par spil karburan bato Wakashio ankor dan plis buku stres. Par milye travayer lor bato krwazyer e dan travay klas travayer dan lezot pei finn rapatriye.
Peser finn truv zot priz diminye, lot kote Guvernman pa finn fer nanyin pu devlop enn tip lindistri lapes ki koresponn a demand enn lespas Zonn Ekonomik Exklizik 2.4 milyon kilomet kare lamer. Later ek travay pre ar lakot inn vinn mizer, fami travayer kwinse ant kominote klwazone dan IRS par deryer ek laferm lelvaz pwason par divan.
Ti planter dan sekter alimantasyon gayn byin tigit sutyin depi leta, fas-a kapris letan ek sanzman klima, pest, nwizans, maladi plantasyon, vol ek lasesres, san kudme sa arsenal par duzenn organism paraetatik ki finn ek ankor pe sutenir kann. Planter finn bizin abandonn pomdamur dan karo akoz sirabondans pomdamur lor marse.
Lamwatye klas travayer zordi pe travay dan kit zar tit antrepriz, san veritab kondisyon travay. Lezot travayer, zot self-employ. Zot travay pu zot mem dan kondisyon preker, san naryin preske apar zot BRN, Business Registration Number.
Organizasyon dan klas travayer byin difisil lepok aktyel. Ena represyon atitre kont delege sindika. Alor, zordi klas travayer dan enn febles relativ. Anmemtan, robo pe menas pu ranplas dimunn dan plizanpli plas travay ziska nivo post ase lao dan klas travayer.
Klas travayer ti kanmem ase for pu fors rezim Jugnauth pu adopte enn lapros file proteksyon ar welfersteyt, baz lor lekel li finn eli 10 mwa desela. Sa file proteksyon finn kontinye azir kuma enn amortiser sertin grav sekus pu klas travayer. Pu rezime: Zordi ena enn lapey minimem. Travayer rakonte ot-vwa kuma sa finn transform zot lavi. Nu sit depi enn travayer fam ki enn manb brans, me nu usi tann li dan koze kuran, “Mo ti pe tus Rs 6,500, ti bizin fer overtaym ziska tar pu gayn ase larzan pu manze mo zanfan. Asterla, mo gayn Rs10,200 san overtaym. Mo tuzur sey gard mo bidze lor Rs Rs6,500 par mwa.” Ena pansyon vyeyes iniversel, pansyon vev, pansyon andikape, duble par MSM e sa finn amorti sok kriz ekonomik pu buku fami dan klas travayer. Rezis Sosyal (SRM), enn zar aranzman paternalist kuma purlor (poor law), finn inpe protez dimunn byin mizer dan enn sertenn fason. E byin sir, ledikasyon gratis ek lasante gratis osi byin ki transpor gratis pu tu seki gayn pansyon iniversel, sa osi amorti ku sa kriz la. Travayer, depi vilaz ziska lavil, depi landrwa lakot ziska rezyon irbin, zot byin konsyan tusala. Li zis bann elit ki pa paret konsyan, u si zot rekonet li, zot kont sa file proteksyon la.
Efektivman, kapitalist ek klas mwayenn pa dakor avek sa file proteksyon ki Jugnauth inn met anplas. Zot firye avek sa, e zot move kalite kont. Zot dir zot ki pe pey pu sa, pa Jugnauth. Nu sit depi manb LALIT so bann sef dan travay dan sekter prive, me li osi li enn koze byin kuran, “Nu zanfan pa servi ledikasyon gratis, nu. Nu pey pu ledikasyon prive. Nu pa servi sistem lopital gratis. Nu al pey pu klinik prive, fer lezot depans lasante, e nu pey lasirans. Nu pa servi transpor bis ubyin metro gratis. Nu ena nu prop loto. E asterla, u pu taxe seki parmi nu tus lao Rs50,000 par mwa pu Contribution Sociale Generalisée?” Kapitalist ek klas mwayenn araze ki sa tax la pu pey sa ogmantasyon pansyon ki ti enn promes eleksyon zeneral Novam.
Klas travayer sertenman pa ti dan lidership sa bann manifestasyon demas – laplipar sindika finn res lwin, e tu travayer avek enn konsyans deklas inn demontre buku mefyans, mem enn sertenn sobriete, vizavi bann manifestasyon – e sa li pa par aksidan. “U konn li?” zot dimann lezot, kan zot fer referans a manifestasyon Bruneau Laurette le 29 Ut, “U konn li?”
Klas travayer, kuma nu kone, kapav ena e anfet finn ena, dan lepase, enn vizyon kler ki kalite sosyete li ule. E sa bann manifestasyon pa finn resi met divan sa vizyon la. Organizasyon klas travayer ek travayer avek buku lexperyans rekonet sa, e zot truv danze sa kalite muvman san ena enn veritab program ki konsyaman adopte.
Nu kone klas travayer finn tultan gard so proze sosyete vivan, mem dan sa lepok difisil. Sa vizyon kot tu dimunn kapav egal e kot kapital ki prodir par klas travayer zenerasyon avan su diferan kad travay drakonyin pu extrer travay (esklavaz, langazman, esklavaz lapey) kapav e bizin enn zur vinn su kontrol kolektif. Sa kalite vizyon la pu nesesit demokrasi devlope a enn ot-nivo dan fer politik.
Ala enn lalis kalite demand klas travayer ki bizin enn lavwa:
- Kestyon later: Servi later ek lamer pu prodir manze, pu dimunn manze ek pu exportasyon, sirtu dan larezyon. Sa pu kree travay par milye. Kapav striktir li, an parti, otur vilaz integre avek lagrikiltir sutenab. Sa asontur pu amenn deviz ki pei byin bizin. Enn parti later bizin servi pu mont lakaz pu ki tu dimunn ena lozman. Bizin protez lafore. Lagrikiltir bizin varye e gradyelman aret servi pestisid ek erbisid. Bizin al ver eliminn monopol kann lor later agrikol, pas lalwa si patron kann refiz diversifye.
- Travay: Tu dimunn bizin ena enn travay, uswa enn reveni mansyel regilye.
- Lakaz pu tu dimunn! Bizin ena swa pu lwe pu lavi! Sa diminye konfli “lakaz zeritye” ki fer buku ditor dan larmoni fami klas travayer. Bizin tutswit ranplas lakaz lamyant! Sa li enn problem lozman ek lanvironnman. Guvernman bizin uver enn Rezis pu tu aplikasyon pu enn lozman!
- Devlop biro saniter pu permet konntak-tresing lor gran lesel, e pu ranforsi lezot program medsinn prevantiv, e bizin expann lopital ek dispanser, amezir nu buz ver lasante iniversel pu tu, kot inklir elit.
- Met fin a lokipasyon militer lor enn but nu Repiblik, ferm baz Amerkin lor Diego Garcia, fer netwayaz ekolozik – samem pli gro ek pli pir polisyon dan pei. Anvironnmantalist bizin inklir sa polisyon la dan lalit anfaver lanvironnman.
- Lang maternel kuma medyon dan ledikasyon, pu enn devlopman kognitif ot-nivo e pu respe pu kiltir Morisyin, inklir kiltir klas travayer; introdir Kreol Repiblik Moris dan Parlman.
- Ledikasyon tertyer pu tu!
- Refont lalwa lor asolt sexyel alinye avek propozisyon dan program MLF “Sexual Assault is Assault: Consent is All! Excessive Punishment is Bad Strategy!” [Asolt Sexyel li Asolt: Konsantman lakle! Pinisyon Exesiv enn Move Stratezi!]
- Lapolis arete interfer dan reprodiksyon fam!
- Moderniz lalwa matrimonyal; maryaz ant de adilt lao 18 an; par defo asim separasyon dibyin, amwins ena enn kontra separe; divors lor baz enn reket formel san bizin pey fre avoka.
- Reform elektoral pu diminye puvwar relatif lexekitif a Parlman eli, e drwa pu revoke a tu nivo: enn depite pu Agalega ek Chagos; pu permet fini avek klasifikasyon kominal atraver ena 4 depite par sirkonskripsyon pu tu le 21 sirkonskripsyon plis 20 depite PR. (Reprezantasyon Proposyonel)
- Non a represyon kuma enn repons a problem sosyal.
- Non a vyolans lapolis ek ofisye prizon. Introdwir protokol pu aret maske vyolans lapolis ek prizon.
- Liberte Linformasyon pu tu dimunn dan pei, inklir lapres ek media atraver enn Freedom of Information Act.
- Guvernman bizin tutswit pas lalwa pu separ labank an de kategori: labank lepep ek labank investisman, kot pa kapav ena okenn lyin ant lede.(5)
LALIT sel parti politik ki, dan enn fason kler, met divan enn program anfaver klas travayer, e anfaver batir ver enn sosyete sanklas, seki evidaman pu alalong dan lintere tu dimunn.
Tu lezot parti – Parti Travayis, MMM, PMSD, Bhadain, Rezistans, 100% Citoyens – zot ti kontant zot pu al dan manifestasyon san enn program ditu, les dekote enn program klerman dan lintere klas travayer.
Efektivman, klas travayer, kuma enn klas, ena so prop “proze sosyete” parey kuma klas kapitalist ena seki pu li.
Klas Mwayenn
Me, klas mwayenn, pov diab, uswa pli presi, an term Marxist, “ti-burzwazi” – tu seki tom ant klas kapitalist ek klas travayer – kuma enn klas, pena okenn “projet de société”. Zot pa kapav parski zot zintere vasiye e sanze, pe tultan rant an konfli e konverze. Individi kapav zwenn enn parti e partaz enn projet de société, me zot klas pa kapav imazinn enn projet de société dan so limaz.
Kan klas kapitalist for, zot apandan ar so lake. Me kan li sakuye, kuma li ete asterla avek lepidemi Kovid, zot tom dan dezespwar.
Zot dan enn sityasyon linpas. Zot dan lapenn. Kuma Kardinal Piat dir, “pe sufer”. Manejer lotel, seki alatet klas mwayenn, kapav paret dan byin avek enn lapey Rs300,000 par mwa, ubyin 30 fwa lapey minimum, mem si so patron bes so lapey a “zis” Rs200,000 ubyin 20 fwa lapey minimum. Sa li kapav e li pe provok problem reel pu sa kus klas mwayenn. Zot depans par mwa (lor lakaz ek repeman lor loto, lasirans, anplwademezon ek lekol prive pu de uswa trwa zanfan) kapav ariv Rs200,000 par mwa, seki fer, apre bes dan lapey, zot pa res “enn su”. Kimanyer sa sityasyon difisil, kanmem komye “sufrans” sibzektiv li vremem amene, kapav prodir enn “projet de société” avek enn sutyin popiler zeneralize?
Anfet, apre kolaps enn seri Ponnzi dan bann dernye lane, buku dimunn ki truv dan sa braket la finn deza perdi buku larzan rezerv. Zot ti pe rod to lintere for, e zot finn rant dan pyez. Lezot finn perdi zot lekonomi kan zot finn al met gro depo dan Super Cash Back Gold. Ena, pe ena pu fer fas ar enn to lintere preske zero alor zot nepli kapav depann lor lintere labank pu amelyor zot rant. Pri later inn telman ogmante ki zot nepli kapav pey pu sa kalite lakaz ki zot ti-a swete. E asterla, ena SCB ena enn det Rs800 milyon swit a fayit NMC Health, MCB finn perdi mem som lor seki paret larzan investiser prive – setadir sa larzan sa tit-burzwazi la.
Zenn dan klas mwayenn, ti pe panse zot pu al etidye lot pei e lerla al res laba, nepli kapav kont lor la asterla. Frontyer ferme. Enn sel kut, zot bizin kumans panse ki pu fer. Enn sel kut, zot realize pa finn ena investisman dan kreasyon anplwa. Zame zot pa finn pans lor la avan.
Zot tu, kuma enn klas, klas ti-burzwa, santi delese, abandone, trahi par Guvernman. Zot dezespere. Me li pa fasil pu zot etal zot sufrans lor enn mikro oparler. Ki sinpati lamas dimunn pu ena pu dimunn ki pe plinye akoz asterla zot pe tus nek 20 fwa plis seki zot tuse? Zot pu ena pu reponn kifer lekol guvernman bon pu tu lezot, me pa bon pu zot. Ki zot pu reponn? Ki ena de spesyal ar zot? Zot pu ena pu reponn kifer lopital guvernman bon pu tu lezot dimunn, me pa bon pu zot. Zot pozisyon de klas li penib, me zot lapenn pa kapav explike. E, ena enn lot problem. Ena 2 fraksyon – seki travay dan Guvernman dan gran pos abitye tus mwins ki seki travay pu gran pos dan sekter prive. Me, avek nuvo sityasyon, seki dan Guvernman so lapey pa finn bese.
An zeneral, kuma enn klas, zot pa get tro par divan. Zot zis kapav truv ziska “B... li deor!” – san pran kont vyolans sexyel ki sa inplike.
Alor li pa enn sirpriz ki slogan prinsipal tulede manifestasyon, le 29 Ut ek 12 Septam, ti dirize, kapav dir, par klas kapitalist ek klas mwayenn, li ti sirtu sa “B ... li deor!”. Osi vid. Osi anbruye. Osi vyolan sexyelman.
Zot santi MSM pa pe pran zot kont. Zot panse MSM get dimunn pov, tandi ki klas kapitalist ena ase pu okip li-mem. Tandi ki zot, klas ti-burzwa, zot pe sufer. Zot pena okenn lezot kritik kont MSM apart so corruption galopante. Zot preokipasyon se zot, individyelman, pa finn gayn enn nominsayon, pa finn gayn enn kontra, ni enn tennder, pa finn gayn enn gran promosyon, akoz kikenn lot ena kit baking. Parti Travayis, MMM, PMSD ziska ler pa finn resi kapitaliz lor sa kalite doleans la – akoz zot, osi, zot tu parey, parey an term programatik ar MSM, e osi anseki konsern nepotism.
Alor, ala kuma balans defors ant klas mazer pe prezant li.
Konklizyon
Amezir kriz agrave, e li pu kontinye agrave, nesesite pu sekirite alimanter (dan lagrikiltir ek lindistri lapes e prezervasyon ek transformasyon manze) pu vinn kler. Demand klas travayer pu kree anplwa, pu ogmant prodiksyon, exporte dan larezyon pu amenn deviz, tusala pu vinn kler. Nesesite pu ranz lakaz pu tu dimunn dan problem lozman pu vinn kler pu tu dimunn, kuma deza li pe vinn kler. E, amezir sufrans ogmante, demand pu egalite pu usi vinn pli kler ek pli irzan. Ankor enn fwa, egalite, li enn demand klas travayer.
Nu fer apel a tu dimunn anfaver enn lavenir dan enn sosyete avek plis egalite, egalite deklas, pu zwenn nu dan LALIT dan sa travay pasyans, travay furmi, ki nu pe deza fer, pu organiz dimunn dan tu vilaz ek tu site. Pu ki zot ena enn lavwa e kapav azir lor baz enn tel program. Li pa sifi pu et manb dan sindika ubyin dan lasosyasyon. Nu bizin batir sa volonte politik deryer enn program politik ki kapav tir sosyete depi sa kriz grav ki ena pli divan.
LALIT
(1) Dan enn lartik avan, nu ti get enn-de vested-innterest inperyalist, sirtu lakoler lalyans UK-USA kont leta Moris, apre guvernman Ramgoolam so viktwar zizman UNCLOS kont zot, kab Wikileaks ki expoz zot manev otur Park Marin, e apre ankor plis apre ka ICJ ek imilyasyon dan Lasanble Zeneral Nasyon Zini, kot Pravind Jugnauth inn akiz zot inn fer “enn krim kont limanite”. Fode pa nu perdi- de-vi sa realite zeo-politik.
(2) (2) Le Mauricien 7 Septam 2020
(3) Weekly 17 Septam 2020
(4) Sa ti expoze lafin lane dernyer par Carson Block depi Muddy Waters.
(5) Apre kolaps kapital finansye an 1929, ki finn amenn lalwa partu, sirtu seki byin koni dan Lamerik kan FD Roosevelt siyne pu pas Glass Steagall Act.
Tradiksyon depi version Angle pibliye lor websayt LALIT le 19 Septam 2020