16.09.2020
Kan Alain Fanchon ekrir enn roman ki pran kuma so size bagar rasyal 1968, li etonan ki li kapav reysi fer li dan enn ton si dus. E li sa kapasite la ki rann so roman enn veritab sedev.
So metod literer se pu kree roman la lor de nivo. Anmemtan li otur enn grup adilt ki pe reysi alafin kas zot prop silans, fer fas zot prop duler intern ki finn anfuye dan zot memwar depi zot zenerasyon finn tromatize par vyolans sa fraktir sosyal la; anmemtan li zanfan sa bann adilt la ki pe azir kuma gid, pe tir zistwar la depi paran dan enn fason ki zanfan konpran. E san gat li pu lekter, mo bizin dir ki lafin liv la ena enn sirpriz, kote zenerasyon, ki rezwenn kumansman ki lekter preske bliye, e vinn azut dan pasaz letan sa de zenerasyon dan leres zistwar la.
E tit roman reysi anglob sa dub-metod: tandi ki “lamarel” tukur, li enn zwe zanfan, “Lamarel Lavi”, li realite, lor letan, sosyete imin antye.
Anfet Alain Fanchon trikot ansam brib anekdot an-detay pu kree enn konpreansyon kimanyer enn seri diferan lafors, diferan lintere, al zwenn ansam pu kree sa trazedi apel bagar rasyal: sanzman balans defors deklas ki ti iminan avek Lindepandans pre, restan dispit lor lezitimite eleksyon an Ut 1967, lager geng dan kapital, lintere politik pu ki dezord sosyal ranvway ubyin anpes Lindepandans, rol enn radyo pirat dan met chula. Anmemtan, zistwar la fer li kler ki, parey kuma Zanzak ek Zayera, gran, gran mazorite dimunn Porlwi e dan pei la net, pa ti inplike dan bagar la. Okontrer, ti pe eberz, kasyet dimunn. Zis enn nomb restrin de-kote finn rant an-ger, otur sa bann geng la. Alain Fanchon pa kasyet okenn laspe sa lager-kominal telman orib la, anmemtan liv la gard sa ton dus, respektye pu tu lavi imin, diyn. E li montre kimanyer sa vyolans la, asontur, ti provok demenazman forse. E sa, asontur, ti swivi par piyaz par petet enn grup enn tigit pli gran, e asontur, met dife dan lakaz. E sa ti vinn kree enn espes laliyn demarkasyon kot nepli ena personn reste. Enn separasyon. Enn sikatris ki reste. Bagar la, roman montre, li ti enn serk visye ki, kan li pran, li difisil pu arete – ziska larme Britanik ti vinn siprim lager la ar enn kuvfe ek fizi, e finn res la ziska Lindepandans 12 Mars. E apre sa, kumansman enn nuvo muvman politik ki depas sa antagonism kominal la, pran otur linite tu travayer.
Anmemtan ki sa de fami la rakonte e konpran zot prop lepase dan sa roman la, nu gayn detay vreman zoli lor lavi kotidyin dan Porlwi sa lepok la. Ki metye dimunn ti fer. Manyer ki ti ena “lakur” kot ena buku fami reste. Lyin ant tu sa fami la. Zot meb. Zot linz kimanyer ti pe kud. Zot manyer kwi manze. Brib depi lagazet. Manyer dimunn fer bazar. Interdepandans tu dimunn ordiner Porlwi. Tu sa detay la azut enn eleman bote dan liv la.
E tut-o-long, roman la ekrir dan enn langaz Kreol ki ris anterm vokabiler ek lexpresyon, ki presi anterm sinifikasyon exak, e ki transmet lemosyon dan enn ton zanti, kering.
Kuma tu bon roman, li anmemtan rakont enn zistwar, anmemtan anseyn listwar kuma enn ket pu laverite. Li permet nu devlop pa zis konesans, me osi petet inpe plis sazes.
Mo ankuraz u al rod enn kopi, lir li.
Lindsey Collen