Galleries more

Videos more

Dictionary more

Rapor ek Analiz Lamars Bruneau Laurette & Co

02.09.2020

 Samdi 29 Ut ti ena enn manifestasyon ki organizater Bruneau Laurette dir dan so Konferans Depres mem swar ti atir “ant 123,000 ek 157,000 dimunn”. Li ti anfet enn manifestasyon mons. Sel ki ti pli gran ti rali anti-lindepandans dextrem drwat ki PMSD ti organize an 1967, miting demas klas travayer kumansman lagrev lafin Septam 1980 ek rali apre viktwar 60-0 MMM-PSM an 1982.


Grander laful Samdi ti etonan. Lefet ki enn inkoni total, enn zom ki rul enn konpayni sekirite, ki ti antrene dan lar-marsyo ek maniman fizi dan Israel ek USA, aparet enn ku lor lasenn politik nasyonal, sufle so laflit, e li gayn sa kantite dimunn swiv li, li etonan mem. 


- Si, klas mwayenn pa ti telman azite, mem lor bor listeri, e kwinse net depi avan Kovid;


-  si lepidemi Kovid so lokdawn pa ti fer dimunn santi pli dan insekirite;


- si pa ti zis Guvernman ki donn kontra e akord tennder kan ena lokdawn e alor fer tu seki pa dekros kontra ek tennder araze;


- si pa ti ena delwil nwar al deverse lor tu sa lagon exki dan Sid-Es apre nofraz Wakashio; 


- si sirkonstans otur sa nofraz la pa ti otan opak ek etranz;


- si tu sa 50-enn labalenn latet melon pa ti al mor lor laplaz kumsa apre deversman  delwil la; 


- si trwa parti lopozisyon prinsipal pa ti otan bann desperados ki zot pa kapav kontanple sirviv pandan kat banane ziska prosenn eleksyon san re-met ankestyon lexistans-mem zot parti; 


- si pa ti ena konfli alinteryer Parti Travayis lor kestyon eski Navin Ramgoolam bizin retir li ubyin res lider; 


- si MMM ek PMSD pa ti tulde anmemtan andeor Parlman pu enn bon but letan pu premye fwa depi Lindepandans; 


- si pa ti ena konfli dan Legliz lor siksesyon Levek;


- si pli pwisan seksyon burzwazi zordi, seki dan sekter turist, pa ti telman teti ki li gard tu so dizef dan enn sel panye (panye turism), kan antretan frontyer pa zis ferme, me bizin res ferme pu enn tan, e si, kan zot kriye “re-uver frontyer” sak ler, li pa ti sonn osi kriyel; 


- si 2 grup lapres pa ti deza dan enn lager uver ar Guvernman Jugnauth lor lezot size e pre pu ponp nerport seki anti-Jugnauth; 


- si pa ti ena enn klin-dey konplis anver manifestasyon delapar lanbasad USA ek O-Komiser UK akoz zot araze ar PM Jugnauth akoz li finn amenn enn ka lor Chagos, inklir Diego Garcia, e akoz Jugnauth finn, avek rezon, akiz UK fer “krim kont limanite” kan deport Chagosyin; 


- si tusala pa ti vre, grander lamars ti pu inkonpreansib. 


Me, tusala vre.


E tusala finn kol ar Bruneau Laurette e so slogan “Lev pake, ale!” dirize ver guvernman Jugnauth ki ti eli zis 10 mwa desela – enn slogan ki exprim enn lespwar vag ki, si ezekte Jugnauth, sa pu ena lefe enn baton mazik, pu rezud tu sa angwas reyel, e bare kont larwinn diferan pu diferan klas sosyal dan enn sosyete an-kriz. E mem si li klas travayer ek dimunn mizer ki pli sufer, kum tuzur dan sistem kapitalist, drolman, li ti klas mwayenn ki ti mobilize ansam ar but-but burzwazi, e ki ti form kolonn vertebral sa rasanbleman demas, mem si ti ena enn-de lider sindikal prezan, e klerman inpe travayer. 


Rasanbleman finn montre ki, kan zot anvi, dimunn konn buze. Me, sa li kiksoz ki LALIT plis ki tu dimunn nu kone. Dezir azir kapav ena lefe pozitiv, amenn sanzman ver plis imanism dan sosyete – kuma kan lamas klas travayer chalennj inegalite deklas – ubyin, e sa li danzere, li kapav osi ena lefe kontrer. Muvman lamas dimunn kapav amenn nu ver lepok som, pli som ki imazinab dan tu listwar. Rapel ki karakteristik fasism, se lefet ki li ena enn baz sosyal dan lamas dimunn. E sa baz la swiv sa ideolozi patriotik, deryer pavyon nasyonal, avek enn kordilo macho alatet, avek etno-kominalism, avek militarism. E rapel, mem dan Lalmayn kan fasism pe monte, li dan kontex enn guvernman dan-bez mem, guvernman Weimar, ki ti inkonpetan, ki pa ti ala-oter, ki ti pe fane. Tusala pu dir ki, pu ki sanzman la li pozitif, fode lamas dimunn pe mobilize deryer enn demand ubyin enn program kler. Enn program ena trwa-kat “seksyon”: enn analiz partaze lor kot-sa nu ete anterm istorik; enn seri demand ki dimunn konpran pu asterla-mem, e ki azir kuma enn pon ver enn meyer lavenir; plis enn vizyon sa sosyete meyer posib, ki nu partaze. 


 Pu konpran evennman Samdi, li vo lapenn get konferans depres so organizater ti fer mem swar, apre manifestasyon la. Li ti 58-minit long, e li dir buku. Li ti dezolan. Kan get li, u kapav ariv krwar anplas zot finn reyni ant 123,000 ek 157,000 dimunn, zot ti selman reyni ant 123 ek 157. Zot pa ti kone ki zot pe koze. 


Lidership lamars ti expoze, pu tu dimunn truve. Si zot pa ule res aveg. 


Bruneau Laurette dekrir limem kuma enn azan ki finn sufer desepsyon. Li ti azan Minis Kavi Ramano, li dir (mem si nu kone asterla Laurette finn al met enn “private prosecution” kont Ramano akoz li pa finn “protez” pei kont nofraz Wakashio). Lerla, ti-mama li anonse ki “nu kat nuvo figir” isi, samem ki tu dimunn dan lamars ti ule, nuvo figir dan lidership,  ti-mama li dir li ek so koleg otur li zot napa dan “lapolitik” ditu, alor zot pa enn nuvo lidership de naryin.


So adzwin, Trishna Balgobin, dekrir limem kuma kikenn avek enn “Masters an Marketing Politik”, e li spesifye ki so degre pa sorti nerport ki liniversite, me depi enn “liniversite Itali”. Lerla, li anons nu ki li anfet ti ansarz “kominikasyon” pu eleksyon 2014 ek osi eleksyon 2019 pu …. kapav devine? Pu Premye Minis Pravind Jugnauth an-personn. Apartir sa, li kumans fer santaz pa zis ar Pravind Jugnauth, me osi ar so fam, lor kiksoz ki li swadizan kone, e ki li pu expoze an-tan-zelye. Alor, li enn lasosyasyon azan MSM fristre ki alatet lamars kot tu sa dimunn la finn ale. Dan LALIT, nu bizin konfese ki nu ti rat sa laspe CV de prinsipal dirizan net (1) 


Ti ena enn madam prezan dan Konferans depres osi, Corinne Lallman Sit Yee. Li dir pu so CV ki li inplike dan plizir “proze” parmi pu Legliz. Klerman li ti pe ranpli rol fam sinbolik, pu anpes dimunn dir laverite, kumkwa fam pa ti tro prezan, e sertennman pa dan lidership. 


Katriem dimunn, Sebastien Lenette, ti fer enn long diskur kot li donn konsey pu dimunn azir koronpi. Li ti byin sokan. Li dir, kan enn politisyin ofer u enn brayb, bizin pran. Pran, li dir, me pa vot zot. Fer koripsyon, lerla trayir u prop parol. Li enn konsey dezolan. Li ti sipoze koz 


lor petisyon a Prezidan pu tir Premye Minis, ki zot pe sirkile, ki zot pe viz pran form enn espes referenndum. 


Bruneau Laurette ek Trishna Balgobin inn anonse ki zot pu uver enn biro kuma enn Citizens’ Advice Bureau paralel kot Place du Quay. Kan u ena kit problem, u al laba. Zot pu diriz u ver “profesyonel”.


Dan lamars limem, ti ena plizir orater. Ti ena lidership Bruneau Laurette ek so avoka Teeluckdharry (ki ti Deputy Speaker Jugnauth ziska ki li gayn mansyon dan Komisyon Danket lor Rulman Ladrog), Patrick Belcourt ek Trishna Balgobin, plis lezot kuma Georges Ah Yan, Vassen Kauppaymuthoo, Ashok Subron, Ivann Bibi, Jayen Chellen, Ivor Tan Yan e zot tu ti koz dan tu direksyon – mem kont vaksin – pu donn enn lide. E, li ti remarkab, ki depi  podyom, Belcourt finn fer enn apel pu Jugnauth “re-uver frontyer”. Sa laliyn patron lotel, li vre – me, li enn laliyn ki zot finn kumans defann dan pli tipti lavwa pu zot pa expoz enn neglizans kriminel – akoz, kan Repiblik Moris ena zero ka Kovid lokal pandan 4 mwa, dan tu pei ki furni turis pu Moris lepidemi Kovid pe donn bal, kuma Lafrans ek Sid Afrik. 


Gran lider gro parti ki ti prezan – Ramgoolam (PT), Duval (PMSD), Bérenger (MMM), Boolell (Lider Lopozisyon) – pa ti pran laparol ditu. Li pa etonan. Zot zom dezespere, e ni zot pa’le riske paret alatet enn rasanbleman osi bizar, ni zot pa sir laful pa pu pip zot. Apre tu, laful ti invite lor baz ki rasanbleman la li anti-politik. 


Kisannla ti anfet dan lamars, anterm deklas? Pli bon deskripsyon se par enn parmi organizater, Percy Yip Tong, mem si so vizyon etno-santrik ase abominab. Li ti dir sa lor stasyon Franse TV-5 Monde.


TV5Monde: Percy Yip Tong, … Vous êtes l’une de figures de proue de ce mouvement. … Vous avez lancé un appel à la diaspora mauricienne à Londres, à Paris, elle s’est mobilisée aussi. Que reprochez-vous aux autorités?


Percy Yip Tong: … Après 51 ans d'indépendance, nous avons eu deux dynasties, deux familles, deux pères et fils ont été premier ministre pendant 51 ans avec une brève d’un franco-mauricien pendant deux ans et demi. Et il y a eu du népotisme, la méritocratie n'est plus là, la corruption à gogo, vraiment du gaspillage de fonds publiques et aussi des communautés qui sont mis un à côté de l’autre parce que a la fonction publique, ceux d'origine africaine n'ont presque pas leur place. Ils ont dit 'stop'. Ce qui est arrivé avec le Wakashio …  a déclenché une marée noire qui a été la goutte d’huile qui a fait débordé le vase. Le peuple n’en peut plus ...


TV5Monde: On voyait dans les rues, aujourd'hui, c'est notamment la classe moyenne qui manifestait. Pourquoi?


Percy Yip Tong: Déjà, on n'avait jamais vu des franco-mauriciens et des sino-mauriciens manifestent dans les rues. Ces deux minorités, ils représentent 1%. Parce que la classe moyenne est la plus touchée par la crise économique qui affecte l’ile Maurice après le Covid. Parce que les classes pauvres, ils ont des aides sociaux. Les riches, même s’ils ont les 90% de leur richesse, pourront vivre pour trois générations. La classe moyenne est endettée, ils ne peuvent plus envoyés leurs enfants aux lycées privés, ils peuvent plus payer leur maison, les prêts, ni leur voiture. Eux, ils en ont marre. Là on a vu les gens du secteur privé, de hauts fonctionnaires, des directeurs de compagnie, dans les rues. Du jamais vu. Les chinois, n'en parlons pas. Les chinois, j'ai vu mes tantes, mes cousines dans les rues. J’hallucinais. …


 Shenaz Patel, zurnalist Week-End ki finn sutenir sa lamars an Ziyet ki ti enn espes bild-ep ver lamars Laurette, mem si li ase antuzyast, li rod kuver li pu plitar, pangar. Li dir bizin repete ki sa lamars la exziz sertin kestyon: “Le fait qu’elle n’ait pas eu un agenda clairement défini et communiqué ... menée par un homme, Bruneau Laurette, dont on ne sait au fond pas grand-chose sinon qu’il travaille dans le monde très particulier de la ‘securité maritime’, et qu’il s’affiche volontiers en Rambo porteur d’armes.” Li averti atraver labus “certains observateurs” (pa li) ki “affirment déjà que la composante hindou de la population n’était pas présente en masse à cette manifestation.” Pena pu azut naryin. Kan Bruneau Laurette ti bizin ris pov Cassam Wadally lor podyom dan enn fason inelegan kan tu diskur fini termine net, ti klerman enn tantativ pu kuver enn lot grup ki zot krwar “pas presente en masse”. 


Anu get sinbolism so traze, sa lamars la. Lamars la reyni lot Katedral. Ena mesaz sutyin depi Legliz atraver enn lanpir lapres ki finn ponp sa manifestasyon la a-blo, L’Express. E lamars la al termine divan lanbasad USA. Kareman. Samem lanbasad ki koni pu pleyne si enn laliyn onz dimunn manifeste divan zot biro kont baz militer Diego Garcia. Sann kut la, USA sutenir san vergoyn. Anplis, ti ena sirman ase taper prezan – enn nomb bawnnser kuma zame finn truve avan – ki lanbasad finn santi so sekirite asire! Itinerer depi Katedral ziska Lanbasad USA pa ti kapav sinboliz pli byin pu zordi sa-mem ansyin lalyans oksidantal dan Moris – ki dan lepase ti kont abolisyon esklavaz, kont sifraz iniversel, kont lindepandans. Kan enn grup lapres – zordi li La Sentinelle lapres ek imobilye – kuver evennman kuma enn partisipan, li konplet so sinbolism. 


 Lamars la ti mene par zom, e prezans zom ti dominan, pu enn evennman an lane 2020. Pu donn enn lide lanbyans macho. Enn gran poster ti sigzer, avek ilistrasyon, ki bizin enn Premye Minis avek grenn (bizin servi mo pu pa bizin desinn li)! Enn lot imans bandrol, kuma enn jok finn konfond sex avek vyol ek destriksyon. Tusala pu dir ki sa fondasyon militarist ki nu ti kapav atann depi enn exper dan manye zarm ek ar-marsyo ti prezan dan sa subasman macho la. (Zis pu donn kontras ar enn-de manifestasyon demas resan ki LALIT ti organize, ti ena plis fam ki zom prezan. E natirelman, lamas dimunn ti enn lamas klas travayer.) 


 Asterla ki lamars finn termine, e li ti otan gran, organizater ena problem divan. Ki zot pu fer asterla pu fer Guvernman Jugnauth “Lev pake, ale!” Sa-mem zot slogan inifikater, non? Kan eleksyon ti telman resan? E san enn veritab program? Zot pu fer zot petisyon. Zot pu fer zot miting Mahebourg. Lerla zot konser Rivyer Nwar, Laurette anonse. Lerla? Eski zot pu sey destabiliz Guvernman? Destabiliz leta dan lezot fason? San enn program? Ki danze sa reprezante, kan bann parti dan lamars ti otan diferan? E ti ena bann non-parti, e bann anti-parti tu reyni otur sa enn-de kordilo la?


 E ki lider sa 3 gran parti Parlmanter pu fer asterla avek sa imans mobilizasyon? Ek enn lepep vreman dan problem? Ki zot kapav fer? Zot kapav ranport eleksyon Minisipal. Komye letan 3 parti osi diferan kapav tini ansam – Travayis, MMM, PMSD – mem dan enn lalyans inpe ape-pre? Si zot invit Bhadain, sa pu afebli zot ubyin ranforsi zot?


Li vo lapenn termine lor kestyon listwar fondasyon dyaspora Morisyin deor, e kimanyer so zenez ti extrem-drwat anti-lindepandans. Sa li inportan, mem si ena tu kalite lopinyon ek kuran dan dyaspora zordi, kan li azir kuma enn blok, li tuzur riske infliyanse par so ideolozi fondater. Dan buku pei, kuma Lafrans, Lostrali, UK, Laswis, dimunn ki ti met premye labrez pu “dyaspora” ti bann dimunn ki ti krwar sa propagann dextrem drwat, e ki ti provoke par sa propagann la pu emigre depi Moris dan enn lafreyer kont introdiksyon sifraz iniversel dan bann lane ’50. Propagann ti pofine par Ralliement Mauricien, ki plitar vinn Parti Mauricien (lerla PMSD) e li ti otur slogan “Peril Hindu”, enn lafreyer ki enn popilasyon avek buku laburer agrikol pu “enn mazorite”. Li ti enn kanpayn ki ti vasile – parfwa kont tu “payin” u “non-Kretyin”, parfwa kont tu depi Lazi, e parfwa zis otur “Peril Indu”, depandan taktik lidersip dextrem-drwat kuma NMU. Me, so baz, se sa: li ti “Mauriciens” ki pe fer enn “ralliement” kont bann imigran, ki sorti Les. Poster ek slogan ti otur pa met “razwar dan lame zako” (sic). Kan ti pran gran lamas dimunn depi Lind, laplipar ti travay karo, azut ansam ar travayer Afro-Morisyin deza la, zot ti efektivman enn mazorite, me sanse tro inferyer pu gayn drwa devot. Listeri ki ti leve ti telman grav, ki dimunn ki ti krwar – enn tit-burzwazi sirtu – finn emigre pu evit “Peril Hindu” ki zot ti vreman krwar pe vini. Plitar sa propagann finn evolye, vinn kisannla enn Morisyin otantik, kisannla pa. Kisannla ti proprieter, kisannla lokater. Avan Lindepandans dan bann lane ’60, PMSD finn re-amand propagann pu sey kolmat enn raliman kont zis “Hindus”, e sa, asontur, ti fer ankor plis dimunn literalman fwir pei dan listeri sosyal. Ena finn afret pakbo, al Lostrali. E se sa bann grup anti-Indepandans, anti-sifraz, profondeman rasist ek kominalist, ki finn kree bann grup dyaspora debaz. Kan PMSD rant dan Koalisyon ar Labour an 1969, Gaetan Duval ti Minis Emigrasyon – wi, ti ena enn Minister antye pu ed dimunn emigre. Sa dyaspora finn evolye ziska zordi, me parfwa ena ankor enn retur a sa ideolozi dextrem drwat. Tusala pu dir, sa muvman demas la, Bruneau Laurette dir, li finanse par dyaspora, e li organize dan dyaspora dan buku pei. 


Tusala pu dir sa travay, ki exziz pasyans revolisyoner, bizin kontinye. Bizin organiz klas travayer. E bizin gard bann demand lor tem ki konsern klas travayer antan ki klas. LALIT, kuma u kone, li inplike deza dan aksyon alabaz kumsa – dan komite-konzwin dan par duzenn site partu dan Moris, dan Komite peser, dan muvman pu emansipasyon fam, dan promuvwar langaz Kreol, sutenir lepep Palestinn atraver aksyon, e milite aktivman kont vyolans polisyer e vyolans dan prizon, travay politik pu tir UK-USA depi Chagos, inklir Diego Garcia. E nu bizin kudme plis zenn. Kontakte nu – vini, me selman si u ena kanmem enn tigit kuraz deza. Si u anvi konn plis lor nu, vizit nu websayt, get nu arsiv news, lane par lane, depi 2004. 


 LALIT


6:30 pm 31 Ut, 2020.


P.S. 8:00 pm le 31, Pravind Jugnauth lor so adres ala-nasyon lor MBC TV finn anons enn konsesyon post-lamars: frontyer pu uver enpe apartir 1 Oktob, e plitar konpletman, depandan sityasyon. Avek sityasyon aktyel, kot tuzur pena ka lokal, e tuzur lepidemi pe donn bal dan pei kot turis sorti, li trakasan si Guvernman, su presyon, sumet a sa demand ki orater Patrick Belcourt ti enonse dan lamars.  


 NOTES


(1) Nu ti rat enn lartik ki asterla nu dekuver ki ti dan lexpress.mu 16 Ut, kot Bruneau Laurette anonse: “J’ai escorté Kavi Ramano lors du meeting de La Louise durant la campagne électorale.” L’Express, drolman pu li, azut enn kritik ase hard kont, “Ses détracteurs font aussi croire que c’est parce qu’il n’a pas eu de contrat avec le gouvernement ou la police mauricienne qu’il les attaque.”