09.08.2020
Navir Wakashio, kan li pe devers delwil lurd kumsa dan lagon, li reprezant enn trazedi ekolozik. Li pu pran buku letan avan ki lamer otur Sid-Es Moris refer. Riske ena sertin lefe ireversib. Alor, dan LALIT, nu krwar li vo lapenn poz kestyon a ki pwin enn tel evennman la “inevitab” ubyin “evitab”. Ki problem debaz deryer sa kalite “aksidan” la. Eski li zis enn “aksidan”.
Ena tro buku zafer ki san-repons:
- Kifer e kimanyer enn imans tinker avek tu so teknolozi abor, so radar, so lekipaz, kapav inn fons drwat lor brizan kumsa? San zet so 2 gro lank?
- Kifer Kapitenn ek lekipaz pa finn reponn lapel depi ater, pandan osi buku letan?
- Ki responsabilite Leta Zapon dan enn tel ka? Ki responsabilite sa Konpayni la?
E kote Lotorite Moris, li egalman inkrwayab ki enn pei ki ena enn osi gran lepor, ki vann karbiran ar bato dan enn lantrepriz “bunkering”, e ki ena lanbisyon fer enn “petrolium hub” telman inkapab azir, kan enn tel evennman arive.
- Eski li posib ki Coast Guard pa kapav anpes enn tel imans navir koste san arezonn li?
- Eski li ti neseser atann tu sa zur – 10 zur – pase, avan pran kit linisyativ? Ti oredir kapav omwin stabiliz navir la, omwin kumans ponp karbiran depi navir la.
Parski pa finn ni stabiliz navir la, ni ponp so delwil lurd, navir la, tase lor brizan kumsa, finn deza fele, e li riske kase, kule, kuma manb LALIT Lindsey Collen ti dir Radio One yer. Muvman lamer, li san-pitye.
Par kont, dan LALIT nu byin inpresyone ki ena otan mobilizasyon par abitan larezyon, e grup volonter depi partu dan pei, pu donn kudme fer fas a sa marenwar delwil lur la ki pe menas tu lavi marin, e tu dimunn otur Mahebourg.
Veritab Tor
An konklizyon, sa zar evennman trazik la, li ase tipik sistem kapitalist an-zeneral, e sa form neo-liberal aktyel sistem kapitalis an-partikilye: mem si enn pei kuma Moris ki ena pre 35,000 navir pase akote nu Repiblik sak lane, mem si tu dimunn kone ena danze enn tel aksidan grav, pei Moris na pena fasilite debaz pu kapav fer fas:
- Pena ase remorker anplas-anplas pu azir.
- Pena ase laponp anplas-anplas pu kumans tir karbiran abor.
Li montre enn latitid fupamal anver lanatir, e anver imin ki depann lor lanatir. Malerezman, li enn neglizans onn-going dan sistem kapitalis.
Sa kalite “aksidan” la pu arive tanki lozik kapitalis, setadir lozik profi, reyne. Prekosyon, prevansyon, preparasyon pu evit aksidan, tusala, li pa “profitab”, e profi patron ki reyne. Ala, lozik iltim sistem kapitalist.
Pa tro Diferan: Explozyon Beirut
Anmemtan ki nofraz Wakashio Moris, dan Liban, sa neglizans sistemik dan sistem kapitalis la ti pran enn lot form: Stokaz amonium nitrat (lamonyak) pandan dezane, malgre so danze, dan lepor Beirut – ziska ki semenn pase finn ena enn dife dan enn godam akote, e explozyon previzib finn al arive. Lerla, li paret enn “aksidan” ki finn arive. Me, li pran form enn trazedi imin dan enn proporsyon imans ki swiv enn kalite neglizans sistemik dan sistem kapitalist, ki viz profi avan.
Pu rikord istorik, dan LALIT, osi lwin dan lepase ki dan nu lagazet le 8 Oktob 1982, kan nu ti konstitye kuma enn parti zis 5 mwa avan, nu ti averti Guvernman a-lepok lor stokaz lamonyak MCFI dan lepor. Nu ti pibliye tu detay teknik, e sirtu atir latansyon lor danze stokaz dinamit zis akote sa bann tink lamonyak. Li ti enn lartik lor paz 1 nu lagazet ebdomader, su tit: “Danze Explozyon”. Ti osi ena enn foto pu montre proximite sa 2 stokaz la. Dan nu lartik, nu ti sit enn rapor Public Accounts Committee date 1977, sink an avan, ki ti averti Guvernman: PAC ti predir enn tel aksidan pu riske “Destriksyon parsyel Port Louis e lamor plizye milye dimunn”. Erezman, Guvernman finn alafin remedye sa danze la akoz presyon konstan, avan enn trazedi arive.
Kontrol demokratik lor kimanyer patron ek so Leta devlop e servi teknolozi – ki li so gran tinker, ki li so stokaz dan lepor – li enn problem sosyete ki lor azanda politik zordi, petet plis ki zame avan.