28.05.2020
Amezir nu pe apros posibilite lafin lokdawn, pu enn dezyem fwa, ankor enn fwa mo prepar pu enn posib lafin sa seri blog lokdawn. Alor, oka mo pa gayn letan plitar, ala mo swe lor sa 69 zur, ziskaler, sa seri blog: mo finn sey pu fer mo blog exak. Mo finn fer tu zefor, anmemtan mo espere avek inpe limur, e zer sa lexersis pa fasil pu ekrir e “pu LALIT” e depi “enn pwindevi personel”, pu evit mansonz u foste. Samem mo pe avwe. Enn foste inn rant dan text. Li pa fer gran ditor, me alalila: mo ti ekrir ki nu ti manz “lazayn” pu dine enn swar, kan anfet nu ti kwi “musaka”. Kan Ram prufriyd, li pa finn spot erer la. Mo sipoze, tulede meni resanble kan gete depi lao. Kisna, kan pe tradir an Kreol, kone ki nu ti manz musaka pa lazayn, remark erer la me deside pu les ale akoz ti fini eplord versyon Angle ek lerla tutfason, plitar kan Alain pu cheke avek orizinal ek li ti pu al vinn tro konplike. Plitar mo rapel erer la, alor tu zistwar otur sorti ek nu tu inn riye. Me, laverite se nu ti kwi musaka pa lazayn. Enn lot zur apre, kan mo ti anonse dan blog ki nu pe manz “pate” pwason [an Angle fish pie] pu dine, Ram anonse li finn sanz so lide li pe plito fer “bulet” pwason. Me, kan rapel ki finn dir dan blog, nu deside pu fer “pate”, kuma ti promet. Sa finn anpes enn foste.
Alor, alalila. Ser Lekter, si ena kitsoz pa presi u kit fos afirmasyon ki u finn remarke lor sa 69 blog, fer mwa kone silvuple.
Pwin isi se verasite li inportan. Dan tipti kiksoz, kuma lazayn, osi byin kiksoz mazer kuma politik, lekonomi ek lepidemi. Ena ase insertitid dan lemond san ki nu azut foste intansyonel pu kasyet laverite, ubyin kree konfizyon parmi dimunn akoz nu neglizans konsernan bann fe.
Me, nu pe viv dan enn lemond azordi kot partikilyerman ranpli avek foste, fos afirmasyon, teori konplo mal-intansyone, anti-syans ek propagann anti-rasyonel lextrem-drwat, osibyin ki neglizans rutinn ek mesanste – inklir sosyal-media . Tusala pe usi propilse par algorit otur “bul savon” dan sertin sosyal-media, tandiki propriyeter sosyal-media pe rekolte larzan depi tusa frask.
Seki amenn mwa lor gran tit nuvel internasyonal zordi.
Les mo donn fil evennman pu bann lekter. Yer, pu premye fwa, propriyeter Twitter inn fer enn “chek-faktyel” lor so pli gro kliyan, Donald Trump Prezidan Lamerik, ki usi anpasan pli gro manter deza repertorye dan listwar.
Li ti koz manti ubyin fer fos alegasyon plis ki 18,000 fwa pandan so manda prezidan. So mansonz ogmante kan li santi li pe perdi sutyin. So fason li finn zer lepidemi Koronaviris finn enn dezas e inn provok de gro problem: kantite dimunn malad ek desede dan Lamerik (enn-kar sif pu lemond antye kan Lamerik so popilasyon nek 5% popilasyon mondyal) e sa, asontur, pe provok enn resesyon ekonomik enorm. Aster Trump ena pu koz manti pu li vinn prezant li dan eleksyon ki pe vini.
Alor, Mardi gramatin li al lor Twitter ek akiz invite lor enn program TV ki li pa kontan, enn ex-Repiblikin manb Sanb Reprezantan, finn asasinn enn fam ki ti tonbe dan travay ek desede 20 banane desela. Mari vef madam desede, enn inzenyer-serser, avoy enn demand formel kas-leker a patron Twitter. So lapel finn repran dan laplipar nuvel dan Lamerik ek usi dan lemond avantyer.
Finalman, so landime, savedir yer, pu premye fwa, patron Twitter fer chek-faktyel Prezidan.
Me, li otur enn lot per fos Twit.
Trump finn Twit ki “vote-par-lapost”, si servi sa manyer vote dan prosenn eleksyon prezidansyel, sa pu ule dir frod elektoral. Vote par lapost li kle dan eleksyon Novam etan done personn pa kone si pu’nn reysi kapav kontrol lepidemi Koronaviris. Tutfason, azute lorla, ena sink leta kot ena zis vote-par-lapost. Laplipar Leta servi “vote-par-lapost”. Prezidan la, limem, ti vote-par-lapos dan eleksyon mi-manda. Alor, li usi enn ipokrit.
Tu seki Twitter inn fer se li finn tag Twit Trump an ble pal, “Rod done-faktyel lor size vote-par-lapost” e donn enn linnk. Si u swiv linnk li amenn u lor enn lartik avek tit “Trump fer alegasyon non-fonde lor vote-par-lapost pu provok frod.” Patron Twitter trakase li, kuma Facebook dan eleksyon Trump an 2016, zot pu gayn blam si enn tel bug danzere re-eli. Mark Zuckerberg byin fupamal. Parey kuma Trump, li pena okenn santiman pu personn exsepte limem. Li kwar rezo sosyal kuma enn sinp lapost, livre let. Kan anfet rezo sosyal zot peblisher – kuma lagazet, magazinn ek stasyon radio-TV – e zot ena enn responsabilite sosyal.
Tutfason, zordi gro tit nuvel se Trump inn pik enn laraz ek Twit enn repons menasan, “Nu pu reglemant severman ubyin ferm zot”. Pa mwins. Enn diktater. Anperer vremem pa kapav kud enn kostim avek linz invizib. Kel-orer!
Tu lezot mansonz, inklir seki lor enn fam desede, res san okenn chek-faktyel.
Tu so bann manti ek so bann fos akizasyon zot enn veritab traka akoz so puvwar, e li ankor pli pir kan dan enn lepidemi. Parol ena zot retonbe.
Sityasyon alarman.
Ena fwa selman limur kapav ed nu depas nu linkyetid. Enn fam akter briyan dezabiy Trump depi so kostim Lanperer, depi so podyom ek depi band kurtizan otur li, devwal so frod avek Trump so prop parol rasazyan ki asontur devwal so ti-lespri:
https://www.youtube.com/watch?v=0gPrRYNYgdQ
Lindsey Collen
pu LALIT, enn pwindevi personel
Tradiksyon:BK