27.05.2020
Kriz COVID 19 li enn defi pu tu organizasyon. Ankor plis pu u ki dan muvman travayer u sindikal amezir lokdawnn, lerla kuvfe, lerla lokdawnn ankor, lerla COVID Act an-seri kumans ena linpak lor sak seksyon klas travayer:
Ena ki pe bizin fer fas nuvel ki zot pu lisansye apre konfinnman. Minis Finans Padayachy fini anonse ena enn 100 mil travayer pu lisansye.
Dan sekter fronntlaynn, ena ki finn bizin reflesi tutolong kriz ziska aster ki pu fer kan zot gayn lapel depi manb ki pe tufe ar travay telman mank travayer, ki pu fer kan manb pe gayn lekipman sekirite pu protez zot lasante sifizaman, ek kapav pu ena pu fer fas enn dezyem vag viris-la. Lezot pe trakase kimanyer drwa aki pu afekte amezir kriz-la paret pu pran deplizanpli letan pu fini.
Ena ki pe pran traka kimanyer sa nuvo sistem “travay depi lakaz” ki guvernman ek patrona pe aplodi ek pe rod adopte kuma enn sistem permanan pu afekte kondisyon travay dan lavenir.
Ena sekter kot konpayni fini anonse ki pu ena “somaz teknik” pu enn parti travayer ziska “sityasyon refer”. Ena sekter kot pe dir pu ena sistem “rotasyon” san ki dir kuma lapey ek kondisyon travay pu sanze.
Ena ki pe trakas kimanyer sa 160,000 - 200,000 travayer self-employ pu sirviv kan konfinnman fini ek aret gayn sa Rs5,100 ki ti gayne pandan konfinnman.
Sindika, lasosyasyon ek organizasyon travayer pe bizin fer fas a tusala kan nu ankor omilye konfinnman ek kuvfe kan pa kapav fer okenn reinyon sayt, komite sindika, lasanble delege, lasanble sindika.
Plan Patrona-Guvernman
Reprezantan sindika pe bizin konsey ek diskite ki pu fer pu fer fas otan problem grav dan sak sekter san ki muvman sindikal ena enn veritab lavwa dan desid ki mezir ekonomik neseser pu fer fas kriz ekonomik ki COVID 19 finn deklanse.
Purtan tutolong konfinnman, guvernman ek patrona finn zwenn regilyerman. Par exanp, Minister Devlopman Lindistri Bholah finn anonse ki so Minister finn met dibut enn “Stennding Komiti” dan lekel ena lasosyasyon patrona MEXA, Sanb Indistri ek Komers, Business Mauritius, lasosyasyon tit ek mwayin antrepriz SME Mauritius, EDB konzwin avek so Minister. (Le Mauricien video 28 Avril, 2020). Minis Turism Joe Lesjongard fek anonse ki li pe zwenn bann “akter” lindistri turist pu diskit kimanyer fer fas kriz COVID 19 (konferans depres MBC, 22 Me 2020). Alor kan tu sa travay konzwin ant guvernman ek sekter prive pe derule pandan konfinnman ek kuvfe, sel rol ki guvernman donn muvman sindikal se enn rankont byin medyatize avek Minis Finans, zis pu laform.
Ala kimanyer nu al fini ar enn “plan sutyin” Rs 9 milyar pu patrona, ek enn lalwa COVID 19 anti-travayer.
Ver enn program pu klas tavayer
Apre tu so travay konzwin avek sekter prive, amezir guvernman prepare pu bidze 4 Zin, li neseser pu tu organizasyon travayer inifye klas travayer an-antye dan enn program interliye:
* Aret atak drwa travayer – revok mezir anti-travayer dan lalwa COVID 19 ek lalwa karantenn.
* Met tax lor profi, lor larises ek met tax progresif lor innkom tax (seki gayn plis reveni pey plis tax);
* Investi ek kree nuvo anplwa dan sekter lasante piblik (saniter osi byin ki lopital ek dispanser) dan lekel travayer finn eroikman reysi kontenir COVID 19;
* Pa kapav donn fon ek rezerv Labank Moris ek lezot fon piblik konpayni prive. Pa kapav donn patrona sutyin inkondisyonel.
* Investisman masif ek kreasyon travay fix par milye dan enn gran sekter prodiksyon alimanter. Savedir kot anplway travayer dan karo kot plant manze, dan lizinn prezervasyon ek transformasyon manze, dan distribisyon, stokaz, marketing, resers dan prodiksyon dile; osi byin ki investisman pu met dibut enn laflot bato lapes pu devlop enn lindistri lapes sutenab. Sa pu anmemtan ranforsi sekirite ek suvrennte alimanter pu exportasyon osi pu tini lekonomi dan lepok kriz.
E pu sa plan-la marse,
* Tu “plan sutyin” u led a sekter prive bizin lor kondisyon ki lanplwa ek kondisyon travay proteze;
* Pa donn sibvansyon okenn sekter ki pena lavenir kuma lindistri sikriyer u imobilye;
* Bizin met lalwa pu ki tu tablisman donn 1/3 zot later pu prodiksyon alimanter; swa zot donn sa enn tyer later volonter, sinon rekizisyonn later-la. Tiplanter pena ni later ni mwayin pu kree enn sekter alimanter ki kree anplwa par milye, me zot kapav fer enn kontribisyon anplis a prodiksyon lor gran lesel, parey kuma si alwe bann lo later pu plantasyon dan sak kartye kot travayer reste pu sak fami kapav plante.
* Tu sutyin pu kann bizin arete e kanalize ver prodiksyon alimanter agrikol ek prodwi lamer ek so transformasyon (met dan bwat konserv, kari u rugay, lasup, lasos, friz-dray, etc). Sa pu vedir devlop lizinn lor tu tablisman kot servi tu striktir existan pu fer sa;
* Extansyon ek devlopman Marketing Bord (AMB), FAREI (Food and Agricultural Research and Extension Institute), tablisman Rose Belle ek tu lezot infrastriktir ek servis piblik pu sutenir sa nuvo sekter alimanter baze lor later ek lamer ki kree anplwa par milye dan sekter piblik;
* Bizin aret tu plan privatizasyon, ek re-nasyonaliz tu seki finn privatize pu ki ena kontrol demokratik lor zot, e pu ki zot bizin rann kont piblik olye aksyoner u nomini guvernman. Kumanse ar lozman: NHDC bizin ranplase par enn institisyon kuma CHA kumsa ena lozman sosyal pu tu dimunn ki pena lakaz.
Kontrol demokratik lor lekonomi
Dan bidze ki pe vini, muvman travayer bizin asire ki sann kut-la, nu pa tom dan pyez guvernman-patrona pu limit demand sindikal a “mezir sosyal” kan patrona, li, li gard monopol lor “mezir ekonomik”. Se klas travayer ki finalman fer prodiksyon arive, se klas travayer ki finn amenn batay kont COVID 19 me purtan se klas travayer ki pe bizin sarye fardo sa kriz-la.
Fale pa ki nu res lor defansiv. Fale pa nu rod fer travay “vinn kuma avan”. Nu bizin kapav kont-atake, kuma enn klas. Nu bizin travay ver kontrol demokratik lor plan ekonomik pu fer fas a kriz. Finn ariv ler pu nu travay ver kontrol demokratik lor lekonomi. E sa li kumans avek enn program ki inifye klas travayer pu ki reysi gayn sa kalite kontrol-la.
Alain Ah-Vee ek Rajni Lallah