20.05.2020
Zordi li zur omaz a etidyan ek zenn. Li le 20 Me. E pandan dernye 10 zur (kapav) lokdawn, anu rapel ki sa zur la an 1975, 45-an desela exakteman, ti amenn ansam diferan protestasyon lokalize pandan plizyer mwa dan enn sel lamars nasyonal ver Port Louis ki Ryot ti stope e reprime lor pon GRNW. Sa ti enn imans bres dan Leta Dirzans anplas depi 1967 ek ki ti plis ranforsi kan anprizonn san prose 100 sindikalist ek lider MMM an 1972 apre sulveman klas travayer an 1971. Inn ariv ler pu etidyan ek zenn artikil zot lide avek aksyon dan lemond reel kuma etidyan an 1975 ti fer, tuzur rapel pu kumans dan enn fason modest, kuma etidyan alepok ti fer.
E usi, dan lokdawn, anu revinn lor pwin santral konsernan lekonomi, amezir bidze aprose.
Yer, finalman lidership muvman sindikal finn koz lor sekirite alimanter. Me malerezman zot ankor tuzur pe rat lesansyel, e suvan koz ti-planter ek zardin legim pu lafwar, ki definitivman bon mem, me li pa pwin santral. Pwin santral, kuma LALIT finn argimante depi byin lontan, li reponsabilite leta pu garanti travay stab dan lagrikiltir ek lizinn agro-alimanter atraver fors tablisman ek lezot gro propriyeter later pu konverti enn-tyer, dizon, zot later pu prodiksyon manze-debaz. Alor nu pa pe koz zis plant “legim”. Nu pa pe koz zis tipti but terin neglize, later marzinal. Nu pe koz prodiksyon agrikol lor enn gran lesel, prezervasyon, transformasyon ek marketing (domestik, rezyonal ek internasyonal) manze depi later ek depi Repiblik Moris so imans etandi dilo teritoryal. Sa enn fondasyon solid pu ninport ki lekonomi nasyonal. Li asir enn veritab sekirite alimanter – avek may, diri, pomdeter, zariko ek legim pu met dan bwat, e avek pwason usi – plis li kree lanplwa avek sekirite, e li raport deviz ki nu byin bizin. Sa li form parti veritab travay sindika: kreasyon lanplwa, manze pu tu ek deviz neseser pu inportasyon. Li napa sifi pu zis koz innsenntiv a ti-planter legim. Ni pu alwe enn kare dan enn gran zardin kolektif pre ar lakaz pu dimunn plant legim. Kuma nu dir dan LALIT, zot nek bann bon lazut. Anfet, nu dimann lidership muvman sindikal kifer zot refiz adres problem santral pu fer leta fors tablisman/gro propriyeter later pu plant manze ek met dibut lizinn pu prosesing manze. Eski zot per gro patron? Eski zot kontant zot zis servi retorik, parfwa de natir rasis, kont gro patron, e anmemtan per zot? Eski zot tom dan propagann ki komkwa “personn nepli ule fer travay later”? Kan zot ti devet byin kone parski se zot mem ki al negosye pakej konpansasyon ki inklir enn but later pu lozman, pu ki fors travayer pu kit zot travay agrikol. Mo pe fer referans Voluntary Retirement Schemes [VRS]. Kan lidership sindika ti devet kone, si ena kit degre verite dan retisans sertin dimunn pu travay later, li akoz patron tablisman pa mem furni dilo pu bwar ni twalet pu travayer dan karo.
Alor, seki nu bizin se prodiksyon – kumanse par servi imans later tablisman osibyin ki lamer Repiblik Moris ek lerla azut lezot tip prodiksyon. Pandan Dezyem Ger Mondyal, Guvernman ti pas enn lalwa pu fors tablisman pu liber later depi kann pu plant manze. Samem bizin zordi, apretu nu sipoze “pe lager” kont viris. Kuma nu dir an Kreol Marke garde!
Aster nu pe kumans vremem santi lefe lepidemi koronaviris lor lekonomi amezir preske tu sekter ekonomik Moris pe ekrule akoz zot de par zot natir mem initil . Lindistri sikriye pe rule avek sibsid depi klas travayer, atraver fon piblik. Disik nepli osi popiler dan dite, enn fason parle.
Asterla Air Mauritius, deza an risivership, pe prepar li pu sibir so sor – swa li deklar fayit u sede a privatizasyon ek lisansye lamwatye so staf. Mem san lalwa Kovid-19 akt ki rann lagrev ilegal dan erport, lagrev pu byin difisil pu de rezon: tu avyon ater pena vol komersyal pu omwin ankor 6 semenn ek konpayni riske kolaps ek lerla met tu blam lor ledo travayer angrev. E leres klas travayer usi afebli par lokdawn. Alor, amwins ena enn revolisyon total, ki napa pu sap depi lesyel, sa sekter la pe vasiye.
Kontrerman avek buku lezot konpayni avyon ki transport dimunn pu al travay e furni diferan kalite servis domestik, li enn konpayni avek enn depandans exazere lor turist internasyonal. E pena naryin reste. Turism internasyonal pa zis enn sekter azenu me li sertennman pu gayn difikilte pu reysi releve pu ankor byin lontan. Terin zwe pu bann risar parazit nepli enn servis esansyel dan sa nuvo lemond zordi. Lotel Sofitel, dan lapres, zordi pe menas fermtir. Sa nek kumsansman.
Alor, pe sibsidye lindistri sikriyer. Lindistri lotel dan leto, e ansam avek tu so servis turist, inklir konpayni avyon nasyonal. Leto pe sere lor sekter ofshor (enn non-lindistri, sa sir) parski li lor blaklist Lerop. Lizinn Textil pe debat. E “sekter” vag avek “PME pu prodir mo pa kone kwa” inn desime.
Amwin ki ena enn plan angran (napa enn Plan Marshall, ki enn parmi plan kapitalist, kapav mem dir inperyalist e li exakteman lekontrer seki neseser akoz so bi se fer profi), enn veritab investisman masif pu kree travay prodiktif – kuma sa baz pu rebatir enn vertiab lekonomi, nu pu dan gro problem. La ankor, nu dir Marke, garde! Nu finn aprann pandan lokdawn ki servis esansyel ete. Anu kumans batir otur zot. Asterla nu kone ki klas ki esansyel e ki klas napa esansyel. Anu kumans batir ver enn sosyete san klas.
Amezir nu sorti depi lokdawn ek get bidze, sa ti bizin nu bi. Etidyan, zenn, manb sindika bizin kumans sa travay suteni pu reflesi lor kimanyer pu sorti depi kot nu ete zordi pu al ver enn nuvo lekonomi ek enn nuvo sosyete. Enn defi de-tay. Abe, li kumsa.
Lindsey Collen
pu LALIT, enn pwindevi personel.
Tradiksyon: BK