05.05.2020
Ariv Dimans 26 Avril, Repiblik Moris finn ena antu 332 ka Kovid-19 teste pozitif. Zordi, kan mo pe ekrir, sa sif la inn res parey.
Seki vedir pena okenn enn nuvo ka pandan wit zur aswiv. Si zordi, sa ankor tini, li pu fer nef zur. (Mo bizin mansyone oka dimunn pe gayn konfizyon akoz problem dan sif ant 26 Avril ek zordi. Dan brifing kotidyin Guvernman le 27 Avril, total sif pozitif ti azut de non-ka ek lerla de zur apre, le 29 Avril finn maynes li. Nu’nn aprann ki sa finn arive lor premye zur inplemantasyon nuvo test rapid depi Sid Kore, kan finn mal lir data negatif kuma “pozitif” ek test abityel PCR finn detekte ek konfirm sa.)
Tutfason, wit zur san okenn nuvo ka li pa inn arive kumsamem. E, pa finn ena nuvo dese pandan dernye sis zur, nonb dese finn res 10. Sa li gras a lefet ki tu Morisyin finn konpran, ek finn partisip dan mezir lasante piblik ki finn, dan enn fason drastik, permet pu “aplati kurb”, ziska ler. Savedir lamas dimunn finn swiv gaydlayn ki dokter lasante piblik finn done pu lav lame, gard distans sosyal, met mask, met linz ek komisyon dan “karantenn”, fer shoping par lord alfabet, ek lezot mezir. Sikse (mo tuzur azut “ziska ler”) li usi akoz sa long tradisyon depi eradikasyon malarya dan bann lane 1950, ki finn permet fasilman elarzi metod “retrase-teste-izole” (ek “teste-retrase-izole) dan Moris. Merit Leta ek Guvernman se, premyerman, li finn konn azir “atan” pu met enn lokdawn ek dezyeman, li finn admet tu ka pozitif dan lopital ek li met tu dimunn arisk dan karantenn, sa inklir staf lopital, buku dan lotel vid ki finn konverti an sant karantenn. Manyer ki Leta inn azir ek lamas dimunn finn azir, finn kree lespas ek letan pu travayer lasante pu okip sa santenn ka pozitif..
Parkont, laparey leta dan Litali, Lespayn, Lafrans, Lamerik ek Langleter ti pe galup deryer viris kan li finn fini sove al dan popilasyon dan buku rezyon, konpletman andeor kontrol. E, kan pena infrastriktir kuma “retrase-teste” existan, li pa ti posib pu aplik mezir pu enn veritab karantenn u izolasyon.
Ena, usi, inpe fuka ki pe met divan argiman anfantin. Zot sirtu truv dan lextrem drwat. Zot akiz epidemyolozist finn fer erer dan prozeksyon ki pu ena buku ka ek buku mor. Me, seki pe fer enn tel akizasyon, zot ki dan “lerer”. Prozeksyon epidemyolozist ti “bon”, me pa zis “bon”, me zot ti prozeksyon, ek ankor res prozeksyon matematik baze lor data ki ti ena. Me data li existe dan enn “moman”, ek nu kuma mam sosyete imin, pandan sa “moman” la, nu finn sanz nu labitid, ek lerla sa kree enn nuvo realite ek nuvo data kot ena mwins ka Kovid-19 ki ti predir avan. Imin kapav sanz seki ti pu kapav ete ek zot kapav fer sa par enn aksyon kolektif baze lor enn program aksyon.
Sa eleman fondamantal politik demokratik li sa kapasite pu sanz bann zafer. Nu kapav sanz sosyete. Me nu bizin azir ansam, kolektivman. Nu bizin, amezir nu progrese, organize dan enn tel fason, pu nu kapav an permanans tom “dakor” lor program ki pe gid nu aksyon.
U truv diferans ant manyer Guvernman Jugnauth inn zer lepidemi ek veritab politik demokratik, kan dan brifing kotidyin Guvernman donn instriksyon plito ki donn explikasyon, e li donn byin tigit explikasyon – erezman ti ena Dr. Gujadhur – e li al mem ziska depann lor lapolis pu inplemant so program. Enn veritab muvman demokratik pu sanzman politik depann lor organizasyon demas demokratik ek aksyon lor enn program lor lekel ena lakorite.
Tutfason, ladrwat onivo mondyal pe organize byin vit. Dan enn prosenn blog, mo pu koz lor zot de taktik prinsipal. Me, antretan, veye pu zot:
-- Zot fizye mesaze (atak epidemyolozist ek lezot syantist pu “move” prozeksyon).
-- Zot zwe sa zwe pa-mwa-sa-li-sa (shifte blam depi lor zot ek avoy li lor Lasinn).
Mo sipoze zot pena gransoz lot pu fer. Sirtu Trump. Li dezespere. Alor, gard sa, usi, antet.
Lindsey Collen
pu LALIT, enn pwindevi personal.
Tradiksyon: BK