04.05.2020
Mo pe deplizanpli trakase ar sa simalirite efreyan – kan azut tu but-but ansam dan diferan lord – ant lamonte Hitler ek lamonte Trump. Lor manyer tulede zwe lor santiman imilyasyon bann nasyonalist bafwe, lor anti-kominism primer, zot retorik pretansye e zot exazerasyon maladif, lor shifte blam lor lezot, lor ankuraz laful sant slogan kuma “Ferm Li dan Kaso”, sumisyon enn kote ek kurbe lot kote divan inntelizennsya ek medya, zot nasyonalism, kominalism anti non-Kretyin, zot manyer nwayot ek fors sumisyon bann Lakur Lazistis, manyer zot literalman “kree” par dimunn kuma Komandan Karl Mayer ubyin Steve Bannon, manyer zot rul pu miliyoner kuma Fritz Tysson ubyin Koch Brothers ek Mercers. Lalis la ale mem. De “nihilist patante” ki anbobinn burzwazi ek osi lorganizasyon de-drwat ki zot pran kontrol, e diriz ver detrwir “lennmi andan” ek “lennmi deor”, lerla ver aneantir zot prop labaz, mem zot prop pei, e alafin, tu dimunn.
Sa ti mo lintansyon zordi, pu ekrir enn revyu lor enn bukrivyu date 1999 avek enn linnk.
Me, mo finn sanz lide.
Amezir mo pe lir sedev Christopher Hitchens so revyu lor Ian Kershaw so liv Hitler 1889-1936: Hubris, enn liv ki paret, li usi, enn sedev. Limem, sa Ian Kershaw, ansam avek Lawrence Rees ti fer sa film-seri A Warning from History [Enn Warning depi Listwar], lerla, mo finn deside pu plito re-pibliye rivyu inntoto, avek remersiman a magazinn ki ti pibliye versyon orizinal ek remersiman egalman a Madam Vev Christopher Hitchens. Tradiksyon an Kreol inn fer par enn lekip 7 dimunn.
Ala link avek so tit orizinal ek so intro [https://www.vanityfair.com/news/1999/02/hitchens-199902]
Lindsey Collen
Versyon bukrivyu an Kreol
Imazinn Hitler
par Christopher Hutchins (Vanity Fair, February 1999).
Avan Adolf Hitler sezi puvwar, preke personn pa ti konpran so degre “lemal” inpansab. Depi so swisid, personn pankor explike kimanyer enn farfeli san talan ti kapav vir Lerop dan enn bin disan. Dan enn nuvo liv, Hitler 1889–1936: Hubris, Ian Kershaw donn enn-de pyes pu reponn sa pezel la.
“Lom enn sedev sa,” Prins Hamlet Dannmark dir. “So rezonnman, enn nobles! So kapasite, li infini! Ala form li ena, so muvman presi la, so kadans admirab la! Parey enn anz dan so aksyon! Parey enn bondye dan so manyer konpran! Pli gran bote lemond! Pli parfe parmi tu kreatir!” Koze byin bon, komdi Ron Rosenbaum avek telman intelizans dan so liv fek sorti apel Explaining Hitler (Explikasyon lor Hitler), abe kotsa tu bann Jeffrey Dahmers dan lemond la sorti, alor? [Jeffrey Dahmers enn mertriye an-seri]. Ena fwa teolozyin inpe trakase par sa apel sa “Problem lemal”. Suvan, dan langaz tulezur, nu apel sa “Problem Hitler”. “So figir dan bann premye lane,” gran ekrivin Arthur Koestler ekrir an 1942, “enn pudinn san form avek enn pwin nwar orizontal, kumans gayn siyn-devi amezir take lalimyer so obsesyon kumans alime deryer so de lizye.” E lerla, tu sa telman parfe dan tu kreatir la, tusa kapasite larezon, kapasite konpreansyon wadire bondye swa anz, finn kuma enn sel-om ploy zot zenu, zet zot mem anba par milyon, debal gran-gran lapriyer adorasyon divan li. E sa, dan pei ki finn prodir enn Beethoven, enn Goethe, e pu re-sit Koestler enn kut, “so laparans kuma enn fuka ridikil avek sa pwin nwar anba so nene, enn nene ki turne lao, ek sa dezyem pwin nwar kole lor so fron aster, li finn resanble lorer grotesk enn mask-totem ki mete dan dans rityel otur sakrifis imin.” Enn mari sedev, sa lom la – naryin a-dir.
Mo atase ar enn epizod an partikilye dan paz plot-plot Hitler so otobiografi Mein Kampf. Antan ki enn zenn perdan fristre ki pe trenn-trene dan lanpir Ostro-Ongrwa, Adolf Hitler ti al oblize rod travay lor enn sayt konstriksyon. Li ti panse sa kalite travay la tro inferyer pu li, e li ti byin amerde ki so bann matlo ankuraz li zwenn sindika. Konversasyon ler manze ti ankor plis repiynan pu li, al kont so natir: “Ena zom ti al tavern, bwar,” letan “Mwa mo ti bizin bwar mo butey dile, manz mo dipin, enn kote”. E kan zot tu koz politik, li tann zot pe rezet tu: lanasyon, zot rezete kom enn invansyon klas “kapitalist” - ala ti pe tann sa mo-la suvan la!; pei la rezete kom linstriman burzwazi pu explwat travayer; inpozisyon lalwa, dapre so bann matlo, li pa plis ki mwayin pu reprim proletarya; lekol rezete, li osi, kuma enn mwayin pu antrenn esklav osi byin ki fweter esklav; relizyon, so bann matlo rezete osi, kuma enn mwayin pu dop dimunn pu pare zot pu et explwate; moralite, sa osi rezete, kuma enn siyn pasyans muton, koze kumsa ale-mem. Hitler ankoler. Pa ti res nanye ki so bann matlo pa ti rod abese, rise lepli fon posib anba dan labu, kuver ar malang.
Se samem, zenn Hitler dir dan so liv, ki ti fer li etidye “liv apre liv, panfle apre panfle” e pu lerla kumans lager kont so bann koleg e anfaver so ras, anfaver lanasyon, anfaver desans. “Mo’nn diskit-diskit ar zot ziska enn zur zot finn servi sel metod ki donn laviktwar lor larezon: laterer ek lafors. De-trwa lider parmi finn donn mwa leswa: swa mwa, Hitler, mo kit travay la anplas uswa zot pu zet mwa depi lor safodaz.” Li finn plito avans kal-kal dan kwin, glise-ale kuma lulu. Lerla plitar dan lavi, ep! li al remark labarb ek kaftan zom kominote Zwif dan Vienn e al dekuver sa lot pikan ki pu amerd li a-vi. (Pa kapav pa admir, osi, so degu sa lepok boner la fas-a “laterer ek lafors”).
Pasaz sa liv par Hitler la tultan fer mwa mazine. Mo pans, premyerman, travayer konstriksyon kare-kare dan Vyenn ki, par malsans, finn bizin al tap ar sa regar Adolf Hitler sakfwa ler manze vini. Sosyal demokrasi Otrisyin pa ti batir lor metod intimidasyon, alor nu kapav mazinn zot pasyans finn bizin ariv aterm kan zot finn finalman dir li bez sime ale, swa zet twa depi lor safodaz. Lerla an 1914, zot ek par milyon kuma zot, anbrigade dan lager par zot Anperer, zot al dekuver, parmi lezot lor fron, Kaporal Adolf Hitler, sa deklarer an-faver lager san okenn refleksyon la. E kan tusala finn finalman vinn enn kosmar sanglan pu sivilizasyon an-antye, kan sa tigit sirvivan ki reste return lakaz, ki zot al truve? Sa-mem Adolf Hitler ki sannkutla pe reklam vanzans pu sa lager li mem finn rode! (Antretan, li ti’nn anpwazone par zarm gaz simik ki, mo pa krwar, finn telman ankuraz bon kote so personalite.) Lerla finn gayn anexasyon Lotris, kreasyon nuvo Reich sanse milener, e apre selman 12 mizerab banane, pa ti ena enn brik ki tini enn lor lot depi enn kote Lalmayn ek Lotris ziska lot kote. Pa tigit santye ti bizin uver pu travayer konstriksyon apre sa. Mo dimann mwa sipa enn travayer parmi tu sa travayer apre lager la pa finn res mazine ki ena sa lyin la, e sipa ena fwa li finn mazinn sa lokazyon rate pu balans sa fay batar la depi lor safodaz a letaz ziska lor pil brik anpile anba?
Hitler ti lennmi seki “politikman korek” dan enn sans, me ti osi so alye dan enn lot. Rapel sa butey dile li ti pe bwar-bwar kan lezot pe bwar larak? (Sa mustas orib li ti kiltive ti an-parti pu evit brak latansyon lor so ledan ek zansiv puri.) Dan mem fason, li pa ti kapav siport sigaret, ti enn vezetaryin fanatik, e pa ti pe permet okenn jok sexyel dan so prezans. Tu so maladi imaziner repetitif ek tu so kilt otur lasante, ti truv enn form expresyon dan so listeri kont “mikrob” ek so laenn kont “verminn”, e ariv enn ler dan listwar, zot finn vinn byin plis ki fuka. Parey kuma so lezot gunnda otur de li, li ti morbidman pye lor larelizyon ek lafami.
Eski li sa insilt a integrite dimunn, sa insilt a lintelizans dimunn – sa laont ki nu ankor bizin bes latet kan nu mazinn enn kikenn kuma Hitler ti anfet ete – ki anparti explik ki nu kontinye fasine par der Führer? Sa lide ki, dan lezot sirkonstans, Hitler ti kapav fini par et zis enn laryaz, enn kuyon amerdan ordiner? Sa Hitler la, so lopinyon telman siperfisyel, telman plin ar tu kalite prezize, telman kurbe divan puvwar, e sa proz ki li ekrir dan Mein Kampf li telman fer riye ar so ponpozite. (Kan mitinnri ek rebelyon deklanse dan Munich apre Premye Ger Mondyal, Hitler pa ti le krwar. Li finn kareman gele, li dir. Li finn plor gro-gro larm, pleyne an-ekri ki “mo ti panse lwayote pu Lasanble Wittelsbach ti pli for ki volonte 2-3 Zwif.”) Purtan tantativ pu expoz so absirdite par karikatir ubyin par rikane sa, pa kone kimanyer, li pa marse. Charlie Chaplin so satir The Great Dictator, ti dan buku fason enn sedev, e Bertolt Brecht so pyes teat 1941 The Resistible Rise of Arturo Ui ti enn tantativ teknik pu degonfle Hitler par expoz li kuma enn ti-eskro ordiner, enn ti mayon dan rulman enn mafya. P. G. Wodehouse ti demar enn so zistwar Mulliner pibliye an 1937 avek enn deba anime dan enn tavern lor “la sityasyon dan Lalmayn”. Pena bare, enn kliyan eklere dir, Hitler pu bizin deside enn fwa pu tu. “Li pu bizin les li puse, u raz li”. Me si sa kalite sikane sibversif ubyin sa kalite rikane ti kapav fer travay demolisyon, pa ti pu ena “problem lemal” uswa dilem Hitler pu kumanse.
Seki plis fer dimal, seki kontinye bulvers nu, se ki nu pa finn resi trenn sa bandi-kriminel la divan okenn lakur. Ofisye Britanik, Airey Neave, enn ex-prizonye Gestapo li-mem, enn parmi avoka militer dan Prosekisyon Nazi dan Nuremberg, kan li al depi enn selil a lot, li vizit sa bann Nazi la, li panse: Eski sa-mem ki finn teroriz nu pu otan banane? Sa band voryin grotesk, sa band de plenyar, rikaner, fuyer nene konpilsif? Hitler so Minis Zafer Etranzer, Joachim von Ribbentrop, ti remet li, lame tranble, enn lalist rekomandasyon pu li, espes temwin moralite, “sirtu manb aristokrasi Britanik”. Hitler so kontab, Walther Funk, kan byin gete, li nek enn “ipokondriyak depresif”. Robert Ley, limem sef organizater sistem esklavazist travo-forse, ti enn “grosye personaz ki bave.” Julius Streicher, purvwayer, prinsipal instigater kanpayn pornografik anti-Zwif provokater, ti pe pirz enn dezyem santans dan prizon Nuremberg. Li ti deza pe pirz enn penn kuma enn omosexyel predater, sadik, e ti resanble, kuma Rebecca West propoz Neave “enn sa zar bolom visye ki fer malelve dan zardin piblik.” Malgre tusala, zame pa finn kapav redwir Hitler a sa dimansyon “imin” kot kapav expoz li pu seki li ti ete; zame li pa finn ena pu pran enn avoka pu sey tir li dan zafer. Li ti selman fer sanblan kontan Wagner – so film favori ti versyon Disney Blansnez ek Set Nin, so aktris prefere ti Shirley Temple, e stil lamizik li ti prefere ti operet kitsh grosye – me li organiz lafin so reyn, ala Götterdämmerung. An konsekans, ena sa fantezi persistan pu re-viv li, fer li koze.
Li inportan pu rapel ki, avan lager, ti ena buku dimunn, ti kapav truv Hitler kuma enn alye avek ki kapav travay. Parmi ti ena Winston Churchill. Dan enn lartik extre depi so liv Great Contemporaries, ala seki Churchill ena pu dir:
“Li pa posib pu fer enn zizman ekitab lor enn personaz piblik ki finn akerir enn dimansyon imans kuma Adolf Hitler tanki nu pena divan nu totalite so aksyon pandan so lavi. Mem si okenn aksyon politik ki pu vinn apre pa kapav vinn zistifye ditor so maldonn, listwar ranpli avek lexanp diferan personaz ki finn pran puvwar gras-a tu kalite metod barbar, makab, mem orib, me malgre sa, kan get zot lavi an-antye, zot konsidere kuma gran personaz ki zot lavi finn anrisi listwar limanite. Hitler pu petet kumsa.”
Mo’nn tultan panse pu Churchill ekrir sa de-zan apre ki Hitler fini deza pran puvwar, li devwal enn sertenn degre konplezans. Ale, Churchill kapav inn inpe tike lor move tretman inflize kont kominote Zwif dan Lalmayn, lor vites Lalmayn pe re-arme, me kan li lir so liv, li pa ti kapav anpes li admir (kuma, dayer li ti deza fer pu Mussolini) Hitler so Kampf: “Pa kapav lir listwar sa lalit [Hitler] la san admirasyon pu so kuraz, so perseverans ek sa lafors vital ki permet li chalennj, defye, konsilye ubyin sirmont tu lotorite, tu rezistans ki bar so larut.”
Mo rekomann zot lir gran Zurnalist Amerikin, H. L. Mencken, so bukrivyu Mein Kampf a-lepok ki ti pibliye dan The American Mercury, Desam 1933. Malgre ki so vye kamarad ek peblisher Alfred A. Knopf ek ankor lezot dimunn ti bulverse net, Mencken ti santi so travay sete pu explik kimanyer sa Führer la pe al ver fer kiksoz debon. Li pa zis dekrir kuma “ase rezonab” sa lide ki “Lalmayn so premye gro travay se pu anexe Lotris e alor konsolid lepep “zermanik” (Gran Lalmayn).” Mencken al ziska dir ki anti-Semitism li pli plizumwin previzib. (“Dezavantaz enn Zwif seki li tultan paret enn etranze pu dimunn ordiner.”) Mem si li sey amorti ku par konpar Hitler ar fondamantalist Demokrat William Jennings Bryan — enn kritik byin sever dan liniver Mencken — li usi truve ki ena enn menas Zwif-Bolshevik ki bizin konbat: “Sa Räterepublik [enn form konsey sovyet] vyolan dan Munich – ki tu dimunn finn bliye partu dan lemond apar dan Lalmayn ki ankor byin rapel li – ti met dibut e dirize par enn Zwif, e ti ena lezot Zwif dan lidership konsey parti Kominist, ki pe uvertman prekoniz repet sa piyaz ek tiri dan pei antye.”
Munich, Munich, tuzur Munich. Laba mem an 1919, selman 80 banane desela [lartik ti ekrir 1999] ki ti veritab, prinsipal katalist ki deklans tu. Apretu, eski se pa Hitler ki ti relev Lalmayn depi sa evennman terib la, kan, kuma Winston Churchill dir “fyerte ek determinasyon Ras Pris (Prussian race) finn kolaps dan kapitilasyon, finn sede divan revolisyon, deryer zot prop fron-deger”? Dan so nuvo liv, Hitler 1889–1936: Hubris, Professor Ian Kershaw finn sezi sa moman exak dan enn pasaz ki nu finn site avan depi Hitler so biografi Mein Kampf, e felisitasyon Churchill ek Mencken a Hitler. Si nu zenere, nu kapav dir ki felisitasyon ti non-intansyone.
Eski u rapel sa morso dan film The Silence of the Lambs kan dekuver enn seni-krizalid enn lay dan lagorz enn fam mitile, e kan extrer li pu avoy analize? Lekip antomolozist, exper dan etidye insek, depi Institi Smithsonian pa tarde pu etablir ki prezans sa insek sinis ti enn ak kalkile ek finn planifye avek buku swin. “Kikenn,” misye avek enn pins dir, “inn nuri sa bebet la. Donn li dimyel ek fey bred martin. Gard li dan bon tanperatir. Kikenn ti ena lamur pu li.” Sa kankrela Hitler li ti nek enn vagabon ek enn perdan ek enn fantezis me so personaz finn fabrike, sa se sir, e dan moman sikolozik ideal, kikenn finn fons sa Hitler la dan lagorz lepep Alman.
Hitler so de pli gran lennmi vinn zwenn ansam dan Munich lafin 1918 ek dan 1919. Räterepublik, u “repiblik konsey eli,” ti enn rezim radikal e inprovize ki finn efektivman destitye monarsi, e finn denons lager. (So lider, Kurt Eisner, zurnalist kominote Zwif ek degos, pibliye dokiman sekre ki expoz kimanyer Kaiser finn akil Lotris pu vinn avek enn iltimatum fezer apre insidan Sarajevo an 1914.) Kel orer, pu Hitler ek so bann bayer de-fon, ki enn bann Zwif ansam avek mekanisyin ansam avek intelektyel long-long seve pe rul Bavaria. E zot pe oze expoz kilpabilite Lalmayn Inperyal pu lager! Mencken ena rezon pu dir ki ti ena piyaz ek enn mert, me laverite se sa mert la kumanse kan enn ofisye fanatik extrem-drwat asasinn Eisner, e sa mert la ti ale-mem, kontinye ziska par santenn Zwif ek “lezot sispe” ti asasine par enn band gunnda ki presed simiz-maron militia Nazi ki Hitler ti met dibut e sanse retablir “lord”. Se dan sa konfrontasyon sanglan, dapre dokiman ki Profeser Kershaw finn resi detere, ki Hitler gayn so bann parin, so bayer de-fon ki pu nuri li. Enn kabal ti met dibut par enn grup ofisye larme ki ti nasyonalist extremist e konservater, e se zot ki ti anplway li kuma espyon, donn li inpe kas pu li rule, e remark so talan demagog. Lider sa kabal la, Kapitenn Karl Mayr, apepre enn an apre dan enn let a enn so bann kamarad avek mem lide fasist kuma limem me pa dan larme, ala ki li dir: “Mo finn met dibut enn lekip zenes kapab. Par exanp, ena enn nome Misye Hitler, limem lider sa grup la, enn orater popiler or-per”.
Seki ti vir manivel pu fer Hitler danse, seki ti invant li, ti donn li enn nom gate, tu, “Bater la”. Li ti fyer sa tit la. Plitar li ti larme ki ti anfet ofer li so premye zurnal, Völkischer Beobachter, dan lekel li al dekuver so karyer kuma premye politisyin modern ki reysi gayn enn metriz absoli lor mas-medya. Ti ena osi bann sef larme ki ti furni li zarm ek liniform, anba kontwar, pu met dibut so larme taper apel Semiz Maron. Kikenn finn fer lelvaz ar li. Dapre mo lopinyon, u kapav ramas u kopi biografi Hitler par Alan Bullock, Joachim Fest ek Hugh Trevor-Roper, e lir enn liv relativman kurt: The Meaning of Hitler par ansyin exile Alman kuraze ek briyan, Sebastian Haffner. Dan enn paragraf dans, ekrir an 1978, avan bann revelasyon Kershaw, li ti predir korekteman ki Hitler so reaksyon manyak a revolisyon Munich an 1918-19, samem ti lakle ki finn devwal tu. Lir li atantivman, parski nanye li pa rate:
“Fode zame bizin ena e fode zame ena [Hitler deside] ankor enn Novam 1918 dan Lalmayn”, ti so premye rezolisyon politik, apre enn ta reflexion ek spekilasyon politik. Li ti premye lobzektif spesifik ki sa zenn privayt dan larme, sa nuvo politisyin, ti met kuma so bi. E anpasan, sel lobzektif ki li’nn vremem reysi akonplir. Pena dut ki pa ti ena okenn Novam 1918 pandan Dezyem Ger Mondyal – ni enn lafin a-tan pu enn lager fini perdi ni enn revolisyon. Hitler ti anpes tulede.
“Anu byin kler ki sa “zame ankor enn Novam 1918” inplike. Li ti inplik buku zafer. Dabor determinasyon pu rann inposib ninport ki fitir revolisyon dan enn sityasyon similer ar Novam 1918. Dezyeman – parski sinon premye pwin la pu anpandan dan ler – determinasyon pu zame amenn ankor enn fwa enn sityasyon similer. E sa inplik, trwazyeman, repriz sa mem lager ki ti enn defet, uswa ti konsidere enn defet. Katriyeman lager ti bizin kontiyne lor baz enn konstitisyon nasyonal dan lekel pena okenn lafors revolisyoner potansyel. Depi la nu pa lwin ar sinkyem pwin, abolisyon tu parti degos, e anfet kifer pa, kuma ti deza lor sa sime la, aboli tu parti politik, tukur. Etan done, pa kapav eliminn tu dimunn ki sutenir tu parti degos, setadir tu travayer, li ti neseser pu konvink zot politikman pu zwenn nasyonalism. E sa ti inplik, sizyeman, ki li ti neseser pu ofer travayer sosyalism, omwin enn form sosyalism, ofet Nasyonal Sosyalism. Setyeman, ti bizin derasinn krwayans ubyin konviksyon ki travayer ti ena avan, setadir Marxism, e sa vedir – wityeman – eliminn fizikman tu politisyin ek tu intelektyel marxist, ki par azar, inklir buku Zwif – pu ki, nevyeman, Hitler so pli vye swe - pu kapav anmemtan exterminn tu Zwif.
Li vreman inposib exazer linportans pu nesans Nazism sa kolaps ki ti ena dan Munich an Novam 1918. Larme Alman ti konbat dir, briyaman mem, feros net kont Lafrans, Langleter, Larisi e pli tar Leta Zini. Li finn amenn defet Larisi, e dan enn sans pirman militer, li finn gard lezot alye dan enn linpas. Me, san ki li realize, li finn amenn Lalmayn dan larwinn, redwir Lalmayn an nasyon mandyan. Swa sa dezast la ti lafot lidership Inperyal (pwindevi lagos Marxist) uswa li ti travay enn “lennmi intern”. Sa tez “lennmi intern” la ti solidifye dan enn sel mo Alman ki bann Nazi ti fer zot slogan fu-ka, zot slogan anraze: Dolchstoss. Sa vedir “kut pwanyar dan ledo”. Enn tel fantasm farfeli ti nesesit bann fantezist pu promuvwar enn tel mansonz.
Analiz byin intelizan Haffner explik alafwa Hitler so atraksyon parmi denominater komin pli ba dan sosysete e anmemtan atraksyon pu sa zar dimunn ki mazine ki se zot ki pe servi Hitler. Seki inn kree ek furni baking pu Hitler, depi so Kapitenn Mayr depi dan lonbraz, ziska so Maresal ansef Von Hindenberg (sa zom militer bet) ek Fritz Thyssen (gran biznesmenn gurman ek sinik) ek Franz von Papen (antreprener, zom-a-tu-fer pu Establishmennt) ti kapav paret bann karikatir ki sorti depi lor kit zwe Monopoli. Zot pa ti ule okenn de lager, zot, ni zot pa ti bizin okenn de lager uver ar Larisi ek Langleter ek Lamerik, avek enn Solisyon Final azute alafin. Zot ti dezir enn polis lasirans kont kominism. Se sa. Me pu sa, zot ti bizin Hitler. E Hitler ti vremem bizin tu seki finn mansyone lao. Me li pa finn fer zot kone ki sa sa ki li bizin ziska ti’nn tro tar pu zot. Profeser Kershaw fer mem pwin, me dan enn fason diferan, e osi efreyan. Apre ku deta konstitisyonel ki amenn Hitler opuvwar an Zanvye 1933, sa konservater san skripil Von Papen, ki ti donn kudme trok sa diyl la, deklare, “Nu ki finn anbos li”. Mem moman Prezidan senil Hindenberg resevwar enn let depi so ansyin konpanyon darm Erich Ludendorff, ki ti alatet larme Alman lor frontyer Lwes, ki finn kontribye pu kree sa mit “kut pwanyar dan ledo”, e ki finn suvan vire ansam ar Hitler dan sa bann milye politik dedrwat dan Munich apre 1919. “To finn livre Lalmayn, nu lapatri sakre, dan lame enn-de pli gran demagog ki zame inn ena”, sa iltra reaksyoner Ludendorff ekrir ar so komandan ansef de-lepok. “Mo predir solanelman ki sa dimunn modi la pu antrenn nu Reich dan labim e amenn nu pei dan enn lamizer inimazinab. Zenerasyon fitir pu kondann twa ziska dan to tomb, pu seki to finn fer.”
Seki vedir ki osi boner ki 1933, enn militer osi brit osi fezer ti truv buku pli lwin ki Winston Churchill. (An realite, sel dimunn dan Lerop apar Ludendorff ki ti truve ki ena kitsoz totalman nuvo ek konpletman orib dan Hitler ti revolisyoner depi Larisi Leon Trotsky, ki Churchill ti anfet tret avek plis dedin ki li ti tret Hitler dan so liv Great Contemporaries. Trotsky ti osi realize, kontrerman a Ludendorff, ki Hitlerism pu enn dezast pa zis pu “sint patri Lalmayn”. Kuma li ti ekrir, lor onziem ku pandil kapav dir, “Zordi, pa zis dan lakaz peyzan me osi dan imans gratsyel lavil, ankor pe viv kot-a-kot ar 20yem syek, 10yem ubyin 13yem syek. San milyon dimunn servi elektrisite e ankor kwar dan puvwar mazik dan siyn ek dan exorsism. Ki kantite rezerv inepwizab lobskirite, linyorans ek sovazri zot posede.”)
Ant enn analiz perkitan Haffner ek travay istorik presi Kershaw, li posib donn “larezon” enn ti viktwar an retrospek. Ti ena enn divizyon ant bann kroniker Hitlerism. Enn bann ki ti met lanfaz lor kondisyon “sibzektiv” personalite Hitler ek lor Hitler so bann delir ek fantasm ek problem sexyel. Enn lot bann ki ti met lanfaz lor bann kondisyon “obzektiv”, lor rankinn par milyon Alman fas-a imilyasyon nasyonal, e fas-a peniri zeneralize. Lezot instri finn sinpleman afirme, kumadir zot mark sa lor tablo lekol, kumkwa Hitler ti propoz o-e-for pu “geri” dezyem kondisyon la par bafwe enn “lennmi intern”, “bann Zwif”, ek “lennmi andeor”, bann Bolcheviks avek, tuzur, bann karakteristik Zwif. Me sa li zis expoz mem problem dan enn fason diferan. Klerman ti pu ena reaksyon nasyonalis, mem anti-Semit, kan Lalmayn perdi lor sand-batay, kan zot truv menas Kominis, kan zot ena pu aval Trete Versailles. W.H. Auden dekrir sa patolozi la avek klervwayans enn poet dan “September 1, 1939”.
Konesans presi kapav
Deter totalite ofans
Depi Luther ziska asterla
Se ki’nn rann enn kiltir fu,
Truv seki finn pase Linz,
Ki gran imago finn kre
Enn bondye sikopat…
Alor, ki finn pase dan Linz e dan lezot senn ansorselan dan lanfans Hilter? Nu kone ki so papa ti vyolan, so mama zanti, me kuma Kershaw inn montre avek presizyon, pa ti anfet ena okenn fondman serye dan tu sa rimer desandans Zwiv sekre, sipa deformite so parti zenital, inkonpetans ubyin kipidite enn dokter Zwif ki ti okip so mama lor so lili lamor, uswa tu sa bann lezot koze similer. So lavi sexyel ti alafwa restrin ek aflizan, me tusala pa sifi kuma enn teori. Ni li posib, selon evidenns, pu krwar ki Hitler pa ti vremem kont bann Zwif, e ti sipozeman sinpleman adopte enn laliyn par sinism pu gayn vot akoz sanse lezot dimunn ki ti anti-semit. (Enn nomb sirprenan intelektyel ti pe permet zot pans sa kalite zafer la.) Pu enn par – dapre mo prop observasyon – Hitler so liv Mein Kampf, kan li ti pibliye pa finn gayn sikse elektoral an 1925, e dan sa lepok la, sosyal-demokrasi ti byin for, ti byin popiler, e Zwif Alman ti ankor pe viv an sekirite. Dekrir sa kuma travay Satan, montre ki vremem u panse. (Get ki Hitler ekrir, “Pa bizin zame fer lakor ar Zwif”, li dir nu an 1918, kan li ti fek refer apre so brekdawn nervoz. “Ena zis swa x swa y. Kanta-mwa, mo finn deside pu vinn politisyin.”)
“Pu vinn enn politisyin.” Hitler finn gayn move rezilta e li ti’nn pas plizyer lane fer sesi sela, bud-bude, trenn parsi parla. Li ti anvi vinn artis e li ti krwar an so prop kapasite limite antan ki pint. Bann serk artistik dan Vienne ti ena enn for prezans kominote Zwif, enn kote, e lot kote, bann voryin ki artis medyok e ki zalu lezot, atraver tut long listwar zot finn ariv blam zot prop mank rekonesans lor exklizyon par enn klik sofistike. Anplis desa, sa bann voryin medyok ek pares dan but anba dan klas mwayenn finn tultan ayir egal-egal sindika, enn kote, e inntelizentsya lavil, lot kote. Kan Hitler ti zenn, so prezize ti ase banal e san linportans ziska moman kot li idantifye limem, sa tipti Hitler ki li ete, ar Kaiser, ar Lanperer, ar Larme. Kan li truv limem kuma Kaiser, kuma Lanperer, kuma Larme, ala li al truv tu so ansyin lennmi inn vinn explwat moman defet atraver esey sezi puvwar e mok so bann valer. Ena sa truv li-mem kuma “puvwar’, e ena pa bliye so mezavantir ar gaz pandan lager, ki finn met li abu. (Kan li vinn o-puwvar, anfet Fuhrer ti premyer veritab plas travay ki li ena, deswit li ferm tu sindika anplas-anplas, deswit li organiz piyaz tu gran galri lar enn nasyon ki avan-sa ti sivilize, e kan fini kokin tablo, li akros meyer tablo lapintir modern dan Almayn, dan enn expozisyon folman vilger an 1937 – dan Munich mem – e met so tit “ Lar Dezenere.”)
Dan sa bann “detay” la, ek dan lezot “detay”, so baking militer ek so bayer de fon kote biznes pa kas latet. An realite bann sef militer ek bann baking biznes, zot tulde ti selman exzazer swadizan “danze” enn menas Zwif ubyin enn menas Kominis pu rezon pirman “oportinist”. Me zot ti krwar zot ena dan zot lame, zot posed, enn maryonet. Mo pa ti kone ziska ki mo lir Kershaw ki propozisyon pu tu solda Alman pu pret serman lwayote inkondisyonel a Fuhrer limem, sa finn vinn depi O-Komandman Larme. Zot ti panse sa muv la ti malin, akoz li kapav detas Hitler depi so baz vilger dan Parti Nazi, e vinn konfirm li kuma zot prop kreatir. Enn erer. Sirman enn byin byin gro erer. Zot inn ede pu nasyonaliz konsep pli tipti denominater komin.
Purtan o-pli profon andan limem, Haffner dir, Hitler pa ti ena konfyans dan lepep Alman. Li pa ti krwar zot merit so lidersip. Avek pir katastrof militer ti pe menase ariv 1944, li ordonn arestasyon 5,000 Lider politisyin Alman, depi Minis ziska Lemer (inkliyan politisyin pli konservater kuma Konrad Adenauer, ki apre lager pu vinn premye sanselye Almayn de Lwes), parski li ti panse ki zot pu sede, e mem rod enn trete lape, e petet permet ankor enn nuvo defet kuma defet Novam 1918. Hitler finn gard so Solisyon Final kuma enn sekre deta, ki ti pu derule byin lwin depi later Almayn – sa, anfet dan so fason, li enn konpliman anver lopinyon piblik Alman – e alafin, li deside frwadman ki Almayn bizin aneanti kuma enn pinisyon pu so febles.
Be alor, ki pu dir lor so “baking” depi andeor pei? 20-an apre so “inkibasyon” dan Munich, Hitler finn sirma rikane interyerman, telma li inkrwayab, ki Premye Minis Grand-Bretayn ariv lareopor Munich e demann li si, anplis Lotris ek Raynlennd, ena enn lot zafer li ti pu partikilyerman kontan gayne. Asterla nu kone Hitler finn truv sa demand telman inkrwayab ki li oz dir li pa ti a maynd pran Tchekoslovaki. Mo prop kontribisyon pu komemorasyon 1919 ek 1939, si u permet mwa, se enn avan-propo dan enn liv extraordiner In Our Time : The Chamberlain-Hitler Collusion, par Profeser Clement Leibovitz ek Alvin Finkel. Enn liv ki demontre ki Premye Minis Britanik Neville Chamberlain pa ti enn sinp ‘pasifikater’ , avek so drol mustas, ki finn les limem kuyone. So muv koresponn a enn kalkil intansyonel pu les Hitler rearme e pu permet li – sinon, ankuraz li – expann so Reich. Anparti li ti ule elwayn so lame rapas depi Lanpir Britanik, e anparti li ti ule ankuraz Hitler solisyon ‘san-konsesyon’ anver Bolshevik dans Les. Chamberlain ek so Foreyn Sekretery, Lord Halifax, finn mem refiz pu rankont top-ofisye Alman ki, inpe tar ilevre, finn inplor zot led pu ranvers sa fuka la enn fwa. Selon ofisye Alman, lepep finn anparti kuyone par Hitler parski, an-aparans, li ti aport ful-anplwa e finn ranvers Trete Versailles, ki enn laont pu pei ek pu lepep, san a se stad la provok okenn lager. Si Grand-Bretayn montre so dezakor par enn menas kredib lager, sa ti pu detrir ilizyon Lepep Alman e plizyer zeneral Alman ti dispoze pu vire kont Hitler, zot ansyen proteze. Fulekan, reponn Guvernman Samazeste. (Sa zistwar osi revele dan The Unnecessary War: Whitehall and the German Resistance to Hitler par Patricia Meehan.) Difisil pu lir enn tel zafer, mem azordi. Li dir. Difisil osi pu rapel ki, dan Lafrans sivilize de 1936, bann reaksyoner ki finn ebranle par eleksyon enn Zwif sosyalis ek pro-Dreyfus kuma Sef Guvernman, ti pe kriye “Mil fwa Hitler ki Blum”. M. Léon Blum finn answit deporte dan kan Buchenwald.
Dan nonb inkalkilab bann fe lor Adolf Hitler ki plizyer istoryen finn etabli dan enn fason indepandan, ena enn ki anpes mwa dormi aswar plis ki lezot. Pa selma li ti fini “tayme” tu zafer avan li al truv so lamor pe vini (li ti anfet ena enn fasinasyon morbid pu maladi ek swisid), me, a plizyer moman, li finn dir so bann pros kolaborater ki samem, so lamor prekos, ki motiv li. Nou bizin anvayir Larisi asterla-mem parski mo pa res buku letan pu viv ... Transportasyon ver Les bizin komanse parski mo pe vinn frazil e mo bizin truv travay la fini fer... So bann sibaltern, ikonpri bann pli kretin ek pli san-pitye finn pali letan zot tann sa, letan zot realiz tu seki li inplike. Antanki enn nihilist fuka, Hitler pa ti kontant li detrwir Zwif. Li pa ti maynd si personn dot pa sirviv. Andotmo, pa ti ena okenn moman kot enn rezistans politik dir ubyin enn rezistans diplomatik inflexib, uswa enn asasina fomante par Top-Komandman, uswa enn kutpye fatal done par enn travayer konstriksyon dan Lotris lor enn safodaz, sakenn sa kalite aksyon la ti kapav fer enn diferans imans dan kur Listwar. Sakenn sa bann aksyon la ti kapav met Hitler ek so suval Lapokalips ater. Li ti enn manyak omisider dan enn resh e konpletman terifye ki li pa resi detrir tu atan. Purtan, serk respektab dan Lalmayn, Grand-Bretayn ek Lafrans (e, kuma dokiman Ford ek General Motors inn montre, dan USA) ti deside ki, si met tu dan balans, Hitler enn “mwend mal”. E an-efe, li sel fwa kot zot ti permet zot-mem servi sa konsep “lemal” la kan zot pe kalifye Hitler.
Tradir: BK, RL, AA, SR, RR, JY avek kudme LC.