10.11.2004
Samdi 6 Novam, ti ena enn gran perblik lekcher lor kestyon ki manyer inplemant langaz maternel kuma medyom lanseynman dan lekol. Konferansye ti Dr. Carol Benson, exper mondyal lor sa kestyon la. Li finn fer travay lor size inplemantasyon langaz maternel kuma medyom dan Lamerik Latinn, dan Lafik ek dan Lazi. Ti ena buku dimunn prezan pu ekut so kozri, inklir pedagog ek redakter, profeser ek zelev, e ti ena buku kestyon ki piblik ti dimande apre kozri la.
Carol Benson ti kumanse par dir ki li byen kontan la pu sa diskur la, dan inn lepok telman ris anterm devlopman langaz maternel. Li finn felisit LPT pu pri UNESCO, me pa zis pu sa. Li finn dir pu tu so travay, komye banane, promuvwar langaz maternel e fer literesi adilt, li felisit LPT pu sa. Li dir dan so lexperyans travay LPT li inik omond. Li pa konn lezot lorganizasyon kumsa. Li finn dir ki seki inik se manyer ki LPT travay ar dimunn dan so realite, e respekte so realite.
Carol Benson ti dir li la pu koz lor ledikasyon ki bi-leng ubyen mem milti-leng e ki baze lor langaz maternel.
Seki inportan se pa pu amenn enn sistem ledikasyon depi enn lot plas, me pu fer enn seki bon pu isi.
U pran premye langaz dimunn servi e servi sa pu aprann dan lekol. Par exanp, si langaz maternel li Bhojpuri, servi Bhojpuri. Ledikasyon bizin baze lor seki zelev deza kone. Si li Kreol ki zanfan la koze, lerla u servi Kreol. U devlop langaz Kreol, e aprann lezot langaz apre, e baze lor sa devlopman dan langaz maternel la.
Li finn dir so travay li konsistan avek travay bann pedagog klasik kuma Jean Piaget ek Vygotsky, kumkwa bizin kumans avek seki zanfan la ubyen dimunn la kone, e lerla al ver linkoni. Sa inplik kumans ek seki dimunn kone, pa zis kote langaz, me kote kiltir, tradisyon, fami, e tu so lexperyans andeor lekol. Kan li vinn lekol, zanfan-la ubyen dan ka LPT adilt-la, li ena buku rezurs deza, kote langaz, e kote kiltir. Lekol bizin azute lor la.
Kalite ledikasyon ki Carol Benson pe prone, li pa ditu nuvo. Okontrer, li byen vye. Dan Lamerik ek Lerop, par exanp, zot pran li pu normal pu pran seki zanfan la deza kone kuma langaz e servi sa kuma baz. Carol Benson dir limem li ti mono-leng, Anglofonn, e li ti aprann dan so langaz maternel dan Lamerik kot li ti grandi. Parey, dan Laswed, kot li reste ek travay asterla, zanfan aprann dan zot langaz maternel, Swedwa.
Dan pei Lerop, kuma Laswed, zanfan aprann zot 2yem langaz byen zenn. Me zot batir lor langaz maternel, ki pe tuzur devlope dan lekol, formelman. Tultan servi langaz maternel pu bann diferan size, e pu devlop aprantisaz nuvo konsep. Apartir premye lane lekol, ubyen parfwa 3yem lane, zanfan aprann enn langaz ki zot pa koze. E kumsa zot vinn bi-leng. Dan Laswed ena buku buku dimunn ki bileng.: Swedwa ek Angle. Me Angle li zame medyom anseynman dan lekol. Zanfan aprann nuvo konsep dan langaz maternel.
Pwen ki li ti pe fer se ki enn langaz (kuma Angle pu isi) pa obligatwarman bizin vinn medyom lanseynman pu enn zanfan aprann li byen. Zanfan ki aprann dan zot langaz maternel dan Laswed, aprann Angle ek suvan enn trwazyem langaz byen-mem, osi.
Devlopman dan enn dezyem ubyen trwazyem langaz li bizin baze lor devlopman langaz maternel. Lezot teori konsistan avek sa lide la. Bann serser finn montre ki li pran 12 an lavi pu develop u kapasite kognitif, refleksyon, panse. Sa li liye ar nu kapasite lir ek ekrir, avek linformasyon ki abstre. Par exanp, si nu pran 2 goble fizikman la, kuma sa 2 goble divan li, ek nu azut ankor enn ki pe truve la, li enn zafer. Me sif 2 plis 3 li abstre. E nu pe reprezant realite lor papye kan nu ekrir, e sa osi li abstre. Kan nu konpran sa bann konsep abstre, la nu pe devlope. Zis kan nu 12 an ki nu devlopman kognitif inn ariv nivo adilt ful.
Sa vedir, kan nu rant lekol, nu fini gayn 5 an, lerla bizin ankor 7 an lekol kot nu kontinye servi langaz maternel kuma baz (anmemtan ki pe introdwir lezot langaz).
Carol Benson dir li realize ki li difisil pu dimunn mazine ki kapav servi langaz Kreol kan pankor finn servi li. Me, li dir li pli difisil pu mazinn inpoz enn langaz ki zanfan pankor kone ditu (ubyen ki enn-de zanfan kone enn tigit) pu montre li bann konsep. U pe exziz enn nivo enn zanfan 5 an konn langaz maternel bann zanfan enn LOT PEI. Li kareman enn zafer inposib pu fer. Li pa pu marse. Li normal li pa pu marse, parski li inposib. Si u bi se pu fer zanfan 5 an dan Moris koz Franse parey kuma enn zanfan an Frans koz Franse, kot an Frans so paran pe koz ar li, so fami pe koz ar li, so vwazin pe koz ar li, so kopin pe koz ar li, dan brek lekol pe koz ar li, tu dimunn pe koz ar li an Franse, abe pu enn zanfan Moris, li inposib. Samem kifer buku zanfan napa kontan lekol, kite, fel. Kondisyon pa parey isi ki an Frans. Isi nu koz Kreol, ubyen Bhojpuri.
Enn lekol li bizin aksepte realite, kontex dan lekol zanfan ete. Li bizin ena respe pu rezurs ki zanfan la amene.
INPLEMANTASYON
Carol Benson finn dir li pu koz lor bann lexperyans ki finn fer dan Lafrik ek Lamerik Latinn. Buku sa bann lexperyans la finn fer lor plizyer lane, inn swiv zanfan lane apre lane.
Me, avan nu gete kimanyer fer inplemantasyon, nu bizin realize osi ki ena dimunn ki zot KONT. Zot napa ule sanzman. Ena serten dimunn ki krwar ki zot pe benefisye depi sistem aktyel, ki zot ena kit avantaz, vre ubyen imaziner. Alor zot ena enn ta pretex pu napa inplemant langaz maternel kuma baz pu aprantisaz dan lekol. Li dir anu get enn ku sa bann pretex ek exkiz tipik la.
Ena dimunn dir li pu amenn divizyon etnik, ubyen lingwistik. Sa bann dimunn la pa reflesi lor divizyon ki sistem aktyel pe fer, kan li pe deza favoriz sa enn-de zanfan ki koz Franse ek Angle lakaz. Seki inportan se pu etablir lefet ki kan servi langaz maternel, lerla ki nu pe rekonet TU DIMUNN dan sosyete. Servi langaz maternel, samem gran EGALIZATER dan sosyete.
Ena dimunn dir ki langaz maternel pankor prepare ase pu servi dan lekol. Li pankor amenaze ase pu servi li pu lir ek ekrir, pu servi li pu zafer abstre. Me, dan Moris, LPR ek lezot lorganizasyon ek individi finn deza montre ki langaz Kreol li parey deza. Kote lortograf, kote materyel, kote lir-ekrir, kote oral. E li parey, akoz pe deza servi li. E sak dimunn ki vinn aprann lir ek ekrir dan LPT, li pe donn kudme dan devlopman langaz, dan so preparasyon. Enn langaz li devlope kan servi li. U pa kapav mazine ki u pu perfeksyonn li AVAN, lerla u pu servi li dan lekol. Fode kan pe servi li dan lekol, ki so devlopman pu kontinye.
Ena enn lot bann dimunn servi enn lot pretex pu pa introdir langaz maternel. Zot dir li pu fer enn INTERFERANS ar devlopman lezot langaz, li pu kree konfizyon dan latet zanfan, li pu anpes zot aprann langaz Angle ek Franse byen. Me, lekontrer ki vre. Si enn zanfan devlop enn ot nivo kapasite dan so langaz maternel, li pu fer pli byen dan langaz etranze ki li aprann, pli byen dan enn 2yem ek 3yem langaz. Zordi ki ena enn move interferans dan aprantisaz, akoz zanfan pa pe ni aprann so langaz maternel konvenableman, ni langaz etranze kuma Angle ek Franse. Zordi ki ena konfizyon pu zanfan.
Ena enn katriem pretx, e sa Carol finn tande dan tu pei kot li finn vizite ubyen reste. Zot dir bizin plis resers, plis letid, plis lexperyans avan. Dan tu pei dan lemond kot pe introdir langaz maternel, li tann mem koze. Li dir li vre ki bizin konn kondisyon spesifik dan Moris, par exanp, e seki bizin fer atansyon. Me, seki inportan kan pe get tu sa larises resers partu dan lemond, e kan get tu sa bann lexperyans la, se fode pa tro vit dekret tel plas ubyen tel plas "enn sikse" ubyen "enn fiasko". Buku sans li napa vre. Dan Gine-Bisaw par exanp, ena dimunn dir proze pilot pa finn reysi akoz pa finn zeneraliz li. Me, ena buku eleman ki finn mars byen. E tu zanfan dan proze pilot finn benefisye enormeman de sa lexperyans la. Dan kolez tu profeser dir zot ti fer byen. E zot bann lider dan sosyete zordi.
Kote inplemantasyon seki inportan se pu tu dimunn kone lor ki nu pe koze. Eski nu tu pe koz mem zafer kan nu koz servi langaz maternel dan lekol? Eski paran kontan? Eski profeser konpran? Nevil Alexander, ki dan Proze pu Alternatif dan Ledikasyon dan Sid Afrik (PRASESA) dir ki buku dimunn ti pe dir "Paran pa ule aprann dan langaz maternel." Alor li finn truve ki kestyon ki finn poz zot napa ti bon. Bizin poz kestyon-la byen. Alor li ti al dimunn zot enn lot kestyon. An okirans, KIMANYER U ULE LEKOL FONKSYONE. Lerla ti ena 5 swa pu repons. Fer medyom zis Angle, fer medyom zis langaz maternel, fer Langaz maternel pu oral ek langaz Angle pu ekrir, fer langaz maternel pu oral ek kumansman literesi lerla sanze an Angle pu seki ekrir, fer langaz maternel ek batir langaz Angle lor la o-fir ek a-mezir.
Zot finn remarke dan zot letid, personn paran pa ti anfaver zis Angle. Personn paran pa ti anfaver zis langaz maternel. Alor, deba la ti lor sa lot 3 posibilite la. Alor, li nu responsabilite fer dimunn kone ki opsyon ena, ki diferan swa ena. Lerla, nu debat sa kestyon la.
Kote inplemantasyon ena sertennman rezurs ki inplike. Ena depans pu Guvernman. Bizin antrenn profeser. Bizin kree ek prodir materyel skoler. Li kute.
Me, li enn investisman byen vo lapenn.
Ena enn ekonomist Labank Mondyal (Carol Benson dir li pa kone kifer zot finn interese enn ku par langaz maternel, me tuzur) ki finn fer enn ANALIZ DEPANS BENEFIS langaz maternel dan Guatamala anterm larzan mem. Li finn get fre pu Leta akoz zafer ripiytez ubyen drop-awt, akoz zafer fel e bizin resikle zot, akoz sistem ledikasyon perdi zanfan. Kan finn introdir langaz maternel pa ti ena preske zanfan ki bizin ripiyt, pa ti ena zanfan ki ti pe fel. Me bann ekonomis Labank Mondyal finn asime ki nomb ripiyters finn diminye zis par lamwatye. Zot finn konpar sa fre la, fre resikle repiyters anplis, avek pre antrenn profeser ek prodir text lekol ek lezot materyel skoler, e zot finn truve dan 2 an, guvernman regayn so investisman, e apre sa, li an profi.
KONKLIZYON
Carol Benson ti dir ena buku detay ki pran travay, parski bizin mazinn zot, kalkil zot. E li pa fasil pu sanze a enn sistem ledikasyon baze lor langaz maternel. Avek tiychez treyning ek prodiksyon materyel, pa tu difikilte ki pu rezud. Me selman si nu finn aksepte, nu tu, ki ala samem direksyon ki nu bizin pran, ala samem sime nu bizin trase, lerla nu atle nu a tu bann travay divan nu. Par exanp, kan ena diferan langaz maternel dan enn sel klas, ki nu fer. Pu sa ena enn ta diferan model. Kapav 2 profeser (sakenn ek enn lot langaz maternel) partaz 2 klas, pu ki tulde klas gayn tulde langaz maternel.
E nu osi bizin fer enn lodit tu rezurs ki nu deza ena. Carol Benson dir li kone ki LPT finn fer enn travay imans, ek ena Legliz, ena dimunn Liniversite. Si azut tu sa la, li deza buku. Ena travay PRAESA, kot de manb Ledikasyon pu Travayer (Alain Ah-Vee ek Rada Kistnasamy) ki finn swiv so program TOTSA (TRAINING OF TRAINERS in mother tongue education in South Africa). Ena travay Vinesh Hookoomsing ek so Komite lor Lortograf. Carol Benson dir li inportan pu pa depann lor dimunn exteryer, me plito servi tu rezurs existan isi.
Ti ena kestyon depi enn seri dimunn prezan ki finn permet Carol Benson aprofondi so diskur. Bann pwen inportan ki finn sorti:
An risponns a enn kestyon depi lodyans, li finn explike ki li inportan gard langaz maternel pu ape-pre 6 an pu gayn benefis servi li. E li pa telman inportan a ki laz u introdir enn 2yem ubyen 3yem langaz. Zanfan pu kapav konverti so devlopman konseptyel depi langaz maternel a 2yem langaz ubyen 3yem langaz ase fasilman. Seki inportan se pu gard langaz maternel kuma medyom pu omwen 6 an. Sa sif la korbor ek sa lide ki bizin 12 lane pu akerir enn devlopman kognitif adilt. Carol Benson finn dir kan servi langaz maternel pu zis 2-3 an, so benefis li re-perdi kan sanze an medyom etranze avan ki inn devlope sifizaman an term kognitif (ki pran 12 an depi nesans).