22.04.2020
Kimanyer u viv, si u pa kapav respire? Kimanyer u pu gayn manze, si u oblize res lakaz? Ki u (pliryel) pu fer, kan sosyete antye byin-byin preker? Zordi, enn dilem an-trwa-parti pe devwale divan nu lizye (“di” depi “dilem” vedir sinde, pa ule dir zis “de”.)
Sistem Lasante
Kestyon respire pe fer referans ar tu sa problem dan sistem lasante ki lepidemi koronaviris pe expoze kri-kri. Problem sistem lasante kapav divize an de lamwatye. Premye, finn ena telman tigit investisman dan lasante piblik: dan prevansyon; dan letid maladi infektye; dan kuma fer test, retrase, devlop medsinn palyatif; ek vaksin, par exanp, kan ena plizanpli viris pe fransi depi enn spiyshiz alot, kuma finn arive dan ka koronaviris. Dezyem, enn kote, ena medsinn iniversel, kiratif ek palyatif ki finn sufer akoz mank kriyel investisman. Lot kote, u konpar imans som larzan dan komers, atraver gaspiyaz ek sir-preskripsyon, ki vinn baz gro konpayni lindistri farmasetik. Zordi, zot kontrol preske totalite resers dan Loksidan. Sa, li pa enn problem ki enn individi pu kapav regle – mem si nu tu bizin respire pu res vivan.
Manze ek Lakaz
Depi kot sa manze pu sorti, si u oblize res lakaz? E, lot kestyon, abe kot u pu reste si u pena lakaz, ubyin u res lor linto laport ubyin u res avek sis dimunn dan enn lasam ubyin u lor enn portavyon?
Enn selkut, tu pe expoze okler. Dan Moris, Guvernman expoz lamizer kan li distribye pak manze. Mem zur, enn misye SDF ek enn milyoner, tulede mor ar Kovid 19. Lorganizasyon relizyez surse, zot usi, expoz inegalite ant seki done ek seki resevwar. Kapav-et seki plis orib se kan dan sosyete pli ris, kuma Lamerik, u truv kimanyer travayer servis esansyel tel ki travayer sipermarket, travayer dan hom, grad anba dan staf lopital, travayer ramas salte, travayer ki fer livrezon, zot mem plis expoze a viris. Anmemtan, li vinn okler ki zot parmi travayer avek saler pli ba, kot pena sekirite danplwa, travay kot pena lasirans maladi, sa dan enn sosyete kot u bizin peye pu get enn dokter, pu gayn swin dan lopital, pu tu medsinn e anfindkont mortalite pli ot parmi zot. Lepidemi Kovid-19 finn fer mwa truv travayer lasante dan Lamerik, depi so dokter ziska so domestik, depi ners ziska seki pus trole, travay dan “de u trwa sant lasante” pu reprodir zargon Amerikin ki maske sa inegalite la. Travayer avek saler pli ba, reveni preker, zotmem ki fer travay esansyel ek zot mem ki res dan lakaz sere kot li pa posib gard distans sosyal. Zot res pre kot dese toxik, kot polisyon finn andomaz pumon dimunn, mem seki pli solid. Alor, se parmi zot ki pli buku mor ar viris. Asterla nu aprann ki par milyon Amerikin pe met lake kot lorganizasyon saritab pu gayn pak manze, sa byin avan lepidemi, ek ankor milyon apre lokdawn. Nu finn al kone ki ena plis ki de milyon Amerikin dan prizon, ubyin 22% popilasyon mondyal dan prizon, kan Lamerik nek reprezant 4% popilasyon mondyal. Dimunn andan prizon buku plis expoze a viris akoz zot kuma sardinn dan bwat dan institisyon ki rule lor profi. Nu pe truv ki lekol onnlayn pa enn opsyon dan buku rezyon dan Lamerik – sa bann zanfan la parey kuma zanfan dan Moris, pena akse a kompyuter, ubyin si zot ena kompyuter, zot pena wifi. Tusala ti maske anba vwal ziska ki enn viris, mem si sak viris extra tipti, pe desir tu vwal. Travay mwins peye, kot plis pena sekirite, enn sel kut inn vinn travay plis inportan ek tu dimunn pe dakor lor la. Dimunn ki pena lakaz vinn nu problem akoz seki san lakaz pu donn “nu” maladi. Kumsa, seki san-lakaz vinn dimunn. Travay kot ena insekirite danplwa vinn danzere akoz pa kapav res lakaz kan travayer malad akoz pa pe pey zot ek lerla, pa pu ena kas pu aste manze. Alor zot kapav donn “nu” maladi. Sa 22 milyon dimunn ki pe tus alokasyon somaz dan Lamerik pandan lokdawn asterla finn al zwenn sa lot 28 milyon ki pa kuver par okenn lasirans maladi. Nu al dekuver sa kan zot perdi zot travay? Dese toxik, pak manze, prizon deborde ek mank kompyuter, enn kote, viris pe expoz tusala, lot kote par “food fairies” ki dan labsans enn servis pu livre manze kuma enn drwa, pe al livre manze. Mank kompyuter finn expoze yer kan star basketborl Russell Westbrook finn fer donasyon 650 kompyuter a zanfan dan Texas ki pena kompyuter. Enn “samaritin kompyuter”.
Lepidemi finn desir tu mansonz ki abitye vinn okler dan lezot lepok kuma bann “tumbril”.
Tumbril
Kan dimunn dir, “Lamerik, limem ena meyer sistem lasante dan lemond” – enn fraz ki mo’nn arsi tande, par santenn fwa atraver media Lamerik, e par individi Amerikin enn santenn fwa, li enn sa turnir retorik ki apel enn “tumbril”, an partikilye enn tumbril deklas. Lepidemi koronaviris finn expoz tu sa bann tumbril debite par elit, kuma sannla. Sannla plis pir ki lezot tumbril. Mo pu explike plitar.
Tumbril, pu seki pa kone, ti enn saret ki so keson uver par-deryer pu ki li devers salte u makalpayn. De enn pwindevi metaforik, Christopher Hitchens dan enn so briyan lartik akademik lor zot, definir zot byin, kum a bann remark ki devwal “sibstans” “mantalite sibkonsyan bann seki exazereman ris”. Tumbril ennkut expoz, kumadir enn expilsyon inkontrolab dese, “klas eze poliman pa konpran veritab dezagreman ki sa koz zot pu toler lezot dimunn”. Kuma tumbril fe Prinses Margaret (mo finn konn sa atraver enn Profeser LSE ki ti enn temwin). Dan bann lane 1960. Li ti dir li kontan al Zamaik akoz “pena absoliman personn laba.” Kuma film The Bank Job montre 40 an plitar an 2008, enn fwa ena mwins D-notis [dan Langleter, enn espes aranzman ant lapres ek Leta pu pa pibliye nuvel ki met an danze sekirite nasyonal], anfet “ti ena” dimunn laba. Lepidemi koronaviris pe montre nu ki li enn tumbril pu dir “Lamerik limem ena meyer sistem lasante dan lemond”. Sa inplik ki nu pa truv ek tann sa 28 milyon Amerikin adilt ki pena lasirans medikal ditu ubyin ki zot pa existe ditu. Alor pu dir sa fraz “Lamerik limem ena meyer sistem lasante dan lemond” li enn tumbril. Asterla, avek nuvo 22 milyon ki finn perdi travay, lasirans lasante liye ek zot travay, tumbril vinn byin anbarasan pu seki pe dir li.
Li buku plis pir ki enn tumbril ordiner akoz: premyerman, li expoz lefet ki nu pa kone ki ete lasante. Lasirans medikal prive li pa konsern lasante ditu me li lor swin u non-swin pu dimunn ki malad. Par exanp, li pa ditu lor kimanyer prevenir lepidemi. Li pa ditu konsern prevenir maladi. Parski tusala, pa raport larzan. Dezyem, ala seki li devwale kri-kri: Lasirans medikal prive ek medsinn prive zot la zis pu fer larzan. Sa zot bi. Kumsa, ki li al fini par komet pli gran krim medikal, setadir li pa anpes fer ditor. Li inyor prinsip debaz Serman Hipokrat ki dir “Pa fer ditor”. Pratik sir-preskripsyon, par exanp, ti vinn telman vizib pandan kriz otur fami opyat, li nek enn ti-apersi sa aysberg sir-preskripsyon. Fer tro buku test (zis pu fer kas pu seki furni test), tro buku loperasyon, kuma nu finn truve dan ka isterektomi pa neseser (zis pu fer larzan). Alor, medsinn prive kumanse par fer ditor. Apre, li kontinye.
Kumsa ki lepidemi fors nu pu arete. Pu kritik propozisyon Pravind Jugnauth ki pu fors tu fonksyoner pu rant dan lasirans prive ek swin medikal prive. Sa ule dir pu donn (par milyon) larzan fon piblik a patron lasirans prive ki zot azotur donn enn parti ladan a patron bann klinik prive. Enn gro but ladan, kom dabitid, al fini dan pos longfon mafya gro miltinasyonal farmasetik. Tusala afebli sistem lasante gratis ek iniversel olye ranforsi li. Samem dan LALIT, nu fer apel a tu sindika ek federasyon pu kontinye opoz enn tel plan destriktif. Pravind Jugnauth so plan, li, vremem, enn tumbril. Li montre kuma li rann dimunn ki servi sistem lasante gratis iniversel invizib. Si sistem lasante gratis ek iniversel pa ase bon pu dimunn ki travay ladan, ki sa pu ule dir? Apart, si dimunn ki servi sistem la zot invizib. Alor, lepidemi inn vinn devir tu dan sosyete anba-lao ek sa pe fors nu tu pu reflesi pu nu tu.
Pandan enn lepidemi, seki invizib vinn vizib. Pu termine zordi, ala enn poem-zistwar konpoze par enn kamarad lor “food fairies”.
Lindsey Collen, for LALIT
A personal view.
Covid Conte de fée
Lazurne finn ale
20 avril 2020
Conte de fée ape kondire
Living Rake finn perdi laparol...
Lizye muye muye – napa pe truv kler
Kalandriye bruye
Pak wadire Lanwel “in the interstices”:
Laport lantre finn vinn arbdenwel.
Lazurne finn ale aswar finn arive
Living Rake pa pe retruv laparol.
Ziska yer kumadir “food restrictions”
azordi – apre trant-e-enn zur –
Conte de fée ape kondire.
Living Rake konfine pa pe fini ramase:
Ziska marmalad mezon finn arive.
Lizye muye muye - napa pe truv kler
Living Rake pankor retruv laparol...
Covid invizib finn fer mazik
Ala li kopye Bonom Nwel invizib:
conte de fée ape kondire,
leker Living Rake ape bat so mantra:
mersi mersi mersi mersi... conte de fée!
J. G-A.