15.04.2020
Kan viv dan enn lepidemi, li anseyn nu lor letid lepidemi. E, li enn size ki anseyn nu sosyalism plis ki tu lezot size. Dan statistik, tu dimunn egal fas-a fason maladi fane. Si enn dimunn transmet viris a trwa lezot dan lespas enn semenn, li pa zis 3 (dimunn) x 7 (zur) dimunn ki finn atrap viris la depi premye dimunn infekte la. Li pa 3 + 3+ 3+ 3+ 3+ 3+ 3 = 21. Pans lor la, ennkut. Anfet, sakenn sa trwa ki finn trap viris, zot, azot-tur, transmet li a trwa lezot dimunn anmemtan, ek sa fer nu gayn nef dimunn infekte. Alor, dan matematik apel sa “trwa-pwisans-set”. Li kumsa 3 x3 x 3 x3 x 3 x3 x 3 = 2,187. Samem ki apel enn ogmantasyon exponansyel.
Alor dan lespas enn semenn, enn dimunn transmet koronaviris, atraver lezot, a 2,187 dimunn. So landime, nomb infekte pu ariv 2,187 x 3 = 6,561. Dan de semenn, nomb infekte pu ariv 4,782,969 ki depas popilasyon Moris.
Anfet, sak dimunn pozitif avek koronaviris, an mwayenn, kapav transmet li a 2 u 3 lezot dimunn.
Samem ki li vinn inportan pu retrase-teste-izole osi vit ki kapav. Sa metod la ki finn donn Moris enn lavantaz. Nu finn erit enn tradisyon retrase-teste-azir depi mobilizasyon ki finn eradik malarya. Dan LALIT, nu ti fer apel a lamas dimunn pu komplay avek stratezi Guvernman, parski nu finn tutswit truv so rasyonal. Depi kumansman mem, lekip dokter ansarz, kuma Dr. Gujadhur, zot ti klerman ena enn stratezi kler dan zot latet.
Ala plan daksyon Leta, enn stratezi avek de-lapros konbine (A ek B), ki, malerezman, nu bann reprezantan pa pe resi vinn explike klerman:
A. 1. Pran tu dimunn ki sorti lot pei, ki kapav pe sarye viris, direk depi erport ek met zot an-karantenn dan lotel ki’nn konverti an sant karantenn. Lerla apre 14 zur (anzeneral, li pran ant 2 a 14 zur pu vinn pozitif), teste tu dimunn dan sant karantenn. Si tu negatif, les zot al lakaz. Si enn u plizyer teste pozitif, admet zot lopital u dan enn institisyon-kuma-lopital, ek gard tu seki negatif pu ankor 14 zur. Li kontinye mem, kumsa.
2. Dimunn ki teste pozitif, ki deza parmi popilasyon (setadir zot finn atrap viris avan karantenn obligatwar) admet lopital, u enn institisyon-kuma-lopital, mem si zot pa montre okenn sinptom, seki apel asinptomatik.
3. Pandan 15 minit, fer intervyu dimunn la anpersonn lor tu bann kontak ki li finn ena pandan aprepre enn semenn avan. Li bizin enn konversasyon fran. Lerla sakenn sa dimunn la so bann kontak resevwar enn vizit anpersonn ek teste zot. Seki pozitif swa al lopital ubyin enn institisyon-kuma-lopital. Sannkula, al intervyuwe sakenn zot kontak. Lezot kontak ki pa pozitif admet lopital an izolman ek pu fer test. Si enn kikenn dan Ward teste pozitif, tutswit transfer li dan seksyon lopital avek pasyan Kovid 19. Kumsa, u kapav blok, dizon, 12 dimunn, ek pena pu intervyuwe 2,187 dimunn ki ti pu kumans vinn inposib.
Dan Lamerik (parey kuma dan Langleter, Litali, Lespayn, Lafrans), bann lotorite inn aret fer retrase-teste, zot pe zis tret dimunn malad ek pe fer apel zeneral pu lanturaz enn pasyan Covid 19 al an oto-izolasyon kot zot. Antretan, dimunn ki asinptomatik pas dan file ek pu kontinye fann maladi.
B. 1. Guvernman Moris inn kumanse par inpoz enn lokdawn pu pre enn semenn, lerla enn lot semenn enn kuvfe saniter total akot tu labutik, tu sipermarket ferme, apre nu finn gayn enn lokdawn mwin total kot labutik ek sipermarket inn re-uver su sertenn kondisyon, ki ankor anviger zordi. Zis travayer dan servis esansyel ki kapav al travay, savedir u bizin ena enn werkpermit. Zis enn-tyer dimunn ki kapav al sipermarket depann lor premye let alfabet zot sirnom.
2. Apel pu gard distans sosyal (distans saniter) enn u de met, kan u ena pu sorti.
3. Apel pu lav lame, servi hand-sanitayzer ek kuver figir avek mask.
Sa paret inn kumans marse – me li pu marse, akondisyon ki mintenir Parti B
(Get Tab dan post FB ubyin dan seksyon Documents nu Sayt).
Aster, seki drol avek sa maladi la, li ogmante dan enn fason exponansyel, li usi kapav diminye avek mem vites. Savedir enn bes exponansyel.
Byin sir, kapav ena enn dezyem vag ek li re-fane vit.
Ala, difikilte ki ena si lev lokdawn. Dan Litali, enn kamarad dir ki zot finn uver zis magazin vann linz ti-baba ek linz zanfan. Apre sa, inn uver libreri ek magazin stasyoneri. Dan Kore, laba usi finn lev lokdawn. Me, enn lot gro problem finn surse. Zot pe obzerve ki enn santenn dimunn, ex-malad Kovid 19 ki finn gayn desarz apre ki zot de-test ti montre negatif, apre enn-de semenn pe re-teste pozitif. Zot ipotez se viris la pe re-aktive plito ki enn re-infeksyon, Me, li ankor difisil pu kone sir-sir.
Lindsey Collen
pu LALIT, enn pwindevi personel.
Tradir BK.