09.04.2020
Alor yer, mo ti prepar melanz dosa, met li fermante aswar, e zordi mo pu fer dosa lor tawa. Nu pu manz li avek satini pomdeter, ki Ram enn exper fer, ek methi zerme ki enn kamarad pe plante. (Si kikenn ule reset, fer kone, mo pu ekrir pu zot, e si ena enn gran demand, lerla mo pu met li kuma enn apenndix dan dime so blog). Dan Ragoo Lane, nu finn ena sans ena friyapin ek zavoka (Rajni, mo ti kontan watsap twa enn-de), banann ver, banann mir, atemoya (Ayo Sadna to pu zalu, byin sagrin pa kapav avoy twa enn-de, pa fer erer kwar li koronol sa ku la), bredsonz ek bergamot (Firoza kapav-et mo sey avoy zis de par imel). Me tusala li napa sa“sekirite alimanter” ki nu pe koze. Sa li zis plezir ki nu tu ti bizin kapav gayne si nu tu nu ti ena enn tipe later otur nu lakaz ubyin enn kare dan enn gran zardin kolektif pre ar lakaz ubyin si nu ti kapav plante lor dal nu lakaz.
Lor kestyon Sekirite Alimanter, LALIT ek Federasyon Sindika ek MLF pe dimann ki propriyeter tablisman bizin liber enn-tyer later pu plant manze debaz, prodwir dile ek prodwi dile, prodwir fri pu ki ena sekirite alimanter. Sa demand la inn pibliye dan de lagazet zordi L’Express onnlayn ek dan enn lartik Le Defi onnlayn. Nu pe dimann tu lekter sa post la pu lir li, e pu sirkil sirtu sa petisyon ki u kapav gayne lor nu websayt ek page Facebook osi, a tu u bann koleg, kamarad, militan dan Moris, e kifer pa usi dan lezot pei.
Tusala, bann tipti kiksoz ki nu tu kapav fer. Mem kan nu pe fer dosa, satini pomdeter avek methi zerme.
Kuma u truve, lavi kontinye, mem si avek inpe plis swin dan prepar manze ki lezot lepok.
Wi, lavi kontiyne, mem kan nu pe temwin sa migrasyon masif dan Lind, enn vizyon ase pu kas leker ninport kisannla, kot par milyon dimunn derasine pe fwir, pe kit sa travay mizerab ki zot ti ena dan bann imans lavil dan Lind. kot travay lizur pu manze tanto. Dimunn nepli sir si zot sor plis menase par koronaviris ubyin par manyer ki Leta pe atak lepidemi lor zot ledo, kan li pe fors zot pu kite-ale, a-pye, naryen apart enn motri lor latet, enn ti-zanfan dan lebra. Komye lorganizasyon parmi lamas dimunn pu neseser pu ki nu batir enn lemond kot tu dimunn lor bul later ena manze, lakaz, travay? Roti, kapra aur makaan. Zordi, sa travay ki ena divan nu, inn vinn pli kler.
Asterla, li nepli posib niye lefet ki zordi sistem kapitalist li inkapab debruye divan sa kriz saniter mondyal. Tu seki pli pir dan sistem kapitalist pe devwale. Nu truv li partu – dan Johannesburg, dan Lagos, dan Nairobi, dan gran lavil dan Lenn. Me parye kamera TV pa pu reysi al get seki pe pase dan tu sa vilaz dan finfon Sid Afrik u Nigeria ubyin Kenya, parey kuma zot pa pe montre nu buku dan vilaz dan Lind, amezir dimunn pe marse return dan zot vilaz, si zot resi arive.
E kan zordi mo pe ekut John Prine sante, an so memwar, e kan nu pe ekut tu sa gran vokalist repran parol emuvan ek dir-realite-lavi parol tu sa sante ki li’nn ekrir – yer li’nn desede avek Covid 19 – kumadir nu tann li pe sante lor seki pe pase asterla, zordi. Li fer nu truv nu sosyete kuma li ete.
Wi, Lamerik leker kapitalism modern, nu pe truv sa lavi preker klas travayer laba, klas travayer inklir so somer ek seki pena lakaz – expoze tuni san okenn vwal santimantalite pe kuver li. E Lamerik so elit, li osi li pe truv sa lavi preker la. Anmemtan, sa insansibilite, sa kriyote klas posedan risar, sa usi li expoze. Anpasan, nu tande ki enn ed-sweynan, ki so travay se okip vye dimunn dan enn hom, li bizin travay dan trwa diferan plas kot li okip vye dimunn, pu li gayn ase pu li kapav viv. Ala kuma so explwatasyon vinn lakoz kimanyer propaz lamor parmi dimunn dan klas eze, dan zot hom pu vye dimunn. E anmemtan, so laironi, se Bernie Sanders, sel kandida Prezidansyel ki revandik enn sistem lasante iniversel, e ki so kandidatir baze lor enn program klas travayer (mem si li sosyal-demokrat) finn retir so kandidatir, les terin a Joe Biden, ki enn santrist.
Dan mem sans, nu tande lor ankor bato krwazyer, kot ankor enn fwa, ena pasaze eze ek travayer mizer, tu dan mem dezespwar, sa fer nu rapel ki nu tu, partu kot nu ete, ki li ris, ki li mizer, lepidemi koronaviris menas nu tu. Asterla ena enn portavyon Franse, Charles de Gaulle, avek enn lekipaz 2,000 marin-solda, e kot ena 40 marin malad abor, dan sa mem sityasyon la. Sa fer nu rapel kimanyer bann galone lao dan yerarsi militer, e zot sef ki zot pe “proteze” depann lor sa sinp solda ek sa sinp marin ki pe transpire dan lakal.
E kuma nu finn truve, Kapitenn Brett Crozier inn lisansye akoz li finn donn sinyal alarm lor kimanyer maladi Covid 19 pe fane kuma dife dan kann parmi so 5,000 manb lekipaz abor navir deger, portavyon USS Theodore Roosevelt, e asterla limem, Kapitenn la, finn tom malad avek koronaviris. Zistwar pa fini lamem. Fas-a menas enn mitinnri parmi ti-marin dan Navy USA, Sekreter Lamarinn par interim, Thomas Modly, ki li-mem ki ti lisansye Kapitenn Crozier, finn oblize, asontur, demisyone. Enn buk-emiser, kuma dimunn dir. Saki sa demontre, ankor enn fwa nu tu pe truve, puvwar lamas dimunn ki travay, sa li vre, li existe, mem dan larme. Enn bondye mem so latet an-lor, so lipye tuzur later glez.
Onivo lokal, nu finn bizin tann ankor enn diskur tern Pravind Jugnauth– byin sir mo rekonet ki erezman nu pena enn Trump ubyin enn Duterte alatet pei – senn fwa la pa zis mo ti truv so diskur tern, me mo truv li trakasan, mem alarman. Jugnauth ti pe suzantand ki Guvernman pu lev kuvfe saniter byinto. Li mem azute ki kestyon kuvfe saniter pu lor azanda renyon Kabine Minis dime. Sa paret li akoz li pe petet sede divan presyon depi sekter prive. Anfind-kont se seki li abitye fer tultan, setadir kan pena enn lepidemi pu zere, swiv seki sekter prive dikte. Nu zis espere ki li pa kaptile kan divan nu ena menas ravaz enn lepidemi osi vyolan.
Li pe menas pu sede divan patrona, kan lepidemi pe anfet tuzis kumans vinn su kontrol dan Moris. Si Jugnauth fer sa asterla, li pu pli gro erer so lavi.
Mo trakase ki lavwa larezon, mo pe koz lavwa Dr. Vasantrao Gujadhur, ki dan oto-izolasyon e pa an mezir pu expoz laverite a puvwar anplas kuma li finn fer ziska ler. (Mo espere li pa malad e sirtu nu salye li kuma enn dimunn atansyone osi byin ki lavwa larezon dan sa moman kle dan listwar.)
Parey kuma pu malarya dan Moris, nu bizin viz eradikasyon total. Guvernman Nuvel Zeland pe fer sa. Pena okenn rezon kifer Moris pa kapav fer parey kuma ti fer dan bann lane 1950, setadir eradik li net. Si lev lokdawn tro vit, tu progre anterm aplati kurb, pu al fini perdi dan de semenn. Kan nu pu dekuver sa, li pu tro tar. Si koronaviris kapav fer Premye Minis Langleter admet dan ICU, fer Prins Charles gayn Covid 19, e koz lamor enn-de bann pli gran parolye dan lemond, mo pa truve kuma nu tu, nu pu sap depi ladan – pa mem sa enn-de gran-gran propriyeter tablisman ek lezot patron ki zordi pe met presyon lor Pravind Jugnauth ek so Minis Finans pu lev kuvfe la.
Ala enn tab depi 18 Mars, dat kan ti konfirm trwa premye ka, ziska yer. U pu truve ki li tro boner pu nu lev lokdawn.
Date Positive Case New Death Recovered
18 Mar 3 3 0
19 Mar 7 4 0
20 Mar 12 5 0
21 Mar 14 2 1
22 Mar 28 14 2
23 Mar 36 8 2
24 Mar 42 6 2
25 Mar 48 6 2
26 Mar 81 33 2
27 Mar 94 13 2
28 Mar 102 8 2
29 Mar 107 5 2
30 Mar 128 21 3
31 Mar 143 15 5
01 Apr 161 18 6
02 Apr 169 8 7
03 Apr 186 17 7
04 Apr 196 10 7
05 Apr 227 31 7 0
06 Apr 244 17 7 4
07 Apr 268 24 7 8
08 Apr 273 5 7 19
Nu bizin omwin de semenn kot pena okenn nuvo ka pozitif. Kuma tuzur, tu pu depann lor nu lamas dimunn – nu ki bizin pran desizyon pu nu res izole otan ki posib pu enn tan, kontinye respekte distans saniter, lav nu lame e pa tus-tus nu figir, met mask ek legan kan nu al dan piblik.
Ala seki nu tu bizin fer mem si Pravind Jugnauth pa enn surs inspirasyon.
Lindsey Collen,
pu LALIT, enn pwindevi personel.
Tradir BK.