04.04.2020
Dan enn pandemi, nu al kone kimanyer dimunn eze kuma travayer staf ki truv zot-mem lor bato krwazyer byin expoze a maladi Covid 19. An mwayenn abor, pasaze turist plis aze ki travayer abor, ki ase zenn. Alor ena enn pri byin ot kote maladi koronaviris ek enn to dese buku pli ot parmi turist. Me, kan maladi fane, turist ek travayer vinn prizonye abor bato krwazyer. Patron ek aksyoner, ki fer profi par rul bato krwazyer, zot pa la ditu, pa truv zot but pandan sa detres kot ena enn kriz saniter grav abor. Mem si zot usi riske afekte par koronaviris dan zot lavi tulezur. Sa li enn sinbol inpwisans mem bann elit kan pe fer fas a lepidemi. Moris, dan konferans depres kot poz kestyon onn-layn, enn zurnalist dimann enn kestyon lor eski klinik prive pa kapav pran pasyan pozitif Covid 19. Kumadir u sertin dan elit, li enn dram pli grav ki lamor si kikenn dan “kategori ki abitye al klinik” pu al dan ICU akote enn zom ubyin fam ki sorti depi lamas dimunn ordiner. Byin sir, repons li non. Lepidemi pe fors Moris tret tu dimunn egal akoz koronaviris atak nu tu mem parey. E selman enn Guvernman ki kapav fer fas dan enn fason ase santralize.
Sayt Worldometer ki gard azur komye ka teste pozitif ek komye dese par Covid 19 pu tu pei dan lemond, li al ziska mem donn sif pu de bato krwazyer, Diamond Princess dan lepor Zapon ek MS Zaandam dan lepor Lamerik – kumadir zot enn “pei”.
Se nek yer ki de bato krwazyer Zaandam ek Rotterdam finn finalman gayn permisyon pu zet lank dan Florid, dan enn lepor Amerikin apel Fort Luderdale. Pandan 12 zur, zot finn kontakte 11 diferan pei tut-otur Lamerik Santral pu sey gayn permisyon pu akoste. Tu le 11 pei inn refize. Zaandam, kan li finalman akoste, finn bizin transport 13 so pasaze ek enn manb lekipaz malad lor sivyer telman zot ti dan enn leta kritik. (Enn trwazwyem bato, Coral Princess, pe atann so tur pu akoste laba apre ki plizyer pei Lamerik Latinn finn refiz li drwa zet lank.) 143 manb lekipaz malad avek sinptom kuma linfliennza. Lezot 45 turist malad pe res abor ziska zot leta amelyore. Dan kumansman Guverner Florid ti dir li pa ule ki vinn “desarz” bann “etranze” kot zot. Kan al dekuver ki parmi pasaze ena 305 Amerikin ek 700 lezot ki sorti depi pei alye Lamerik kuma Kanada, Langleter ek Lostrali, lerla li sanz so lide. Ofet, Florid enn leta dan Lamerik kot vye dimunn al reste apre zot retret e so Guverner Ron DeSantis, manb Parti Repblikin, telman iresponsab ki li pa finn mem inplemant distans saniter ziska de zur desela.
Bato krwazyer inn vinn sinbol kapitalism. Elit ki rul sistem pu klas kapitalist zwir lavi abor dan lepok normal, me zot pena okenn vre kontrol lor bato, tandi ki travayer pran depi so kapitenn ziska so travayer dan lakal ki trime kuma esklav, travers par seki trime dan seksyon moter, ubyin lawndri ubyin lakwizinn, ubyin okip lili tusa dan kabinn, travay dan lasal konser u lasal-a-manze – zot tu, zot ena mwins kontrol ankor. Pa truv but veritab kapitalist, propriyeter ek seki rul sa biznes la. Zot invizib. Kuma dan enn pei. So Guverner, so Prezidan u so Premye Minis, zot tu telman abitye kurbe divan klas kapitalist, an zeneral, zot finn zis tarde pu azir ziska li tro tar.
Lerla ena lot sinbol frazilite sistem kapitalist macho: bato port-avyon militer. USS Theodore Roosevelt port-avyon USA li enn parmi 11 port-avyon Amerikin anservis aktif (lor 80 si kont seki an standbay ubyin seki nepli anservis.) Laflot port-avyon reprezant kapasite militer Lamerik. Me port-avyon Roosevelt ena 2,700 marinn abor, e dan lespas de-trwa zur nonb ka pozitif coronavirus finn mont ziska 137. Port-avyon ti dan dilo Guam. Guam pa ti an pozisyon ubyin pa ti ule les bato la rant dan so lepor. Li ti enn lanfer abor pu tu sa zom ek fam ki laplipar sorti depi klas travayer. Kan Kapitenn Brett Crozier, zordi enn ero pu tu so marin ki ti abor, avoy enn memo dezespere a so bann patron dan komandman siperyer, zot finn kareman “revok li kuma kapitenn” akoz “so move zizman”. Li finn sibir enn pinisyon pli pir ki dokter Lasinn, Li Wenliang ki ti “gayn blame” apre li finn divilge premye warning enn lepidemi ki ransanble SARS dan Wuhan (Apre, li finn inosante). La, Kapitenn Crozier inn perdi so travay.
Sa port-avyon inn vinn dan nuvel. Be, ki pe arive lor lezot 22 port-avyon partu dan lemond? Par azar, bizin dir, finn tann parle sann la la. Anfet ena 11 Amerikin, ek 2 sakenn pu Lasinn, Langleter ek Litali, ek 1 sakenn pu Larisi, Lafrans, Lenn, Lespayn ek, inpe bizar Tayland. Sa 22 port-avyon an aksyon atraver lemond pe fer fas danze gayn coronavirus abor. Sa Port-avyon la enn sinbol frazilite sistem kapitalist, e frazilite mem so kor militer. Kitsoz osi miniskil ki enn viris, kitsoz ki pa mem indepandan, kapav fer kapitalism ek so larme tranble e fer zot desene kont enn Kapitenn rezonab. (Surs:Wikipedia lor nomb port-avyon – alor kapav inpe apepre.)
Alor tu sa evennman fors nu lespri pu travay.
E, anmemtan, nu oblize aprann depi nu granmer. Zis dan enn zur, gramatin mo finn fer dite sitronel, lerla Ram inn prepar zepis pu ranz zasar legim pandan ki mo pe kup karot, lisu ek inpe zariko ver ki sort depi dan frizer. Aswar, meni buyon bred murung.
Enn kamarad, ki so papa ti enn planter ek fontenye, ti pe sem lagrin pu letan dir dapre seki li’nn aprann depi so papa.
Yer, avan kumans plante, li, enn dimunn ki li pa kapav siport al sipermarket, finn pas 5 ertan dan enn lake sipermarket, abriti net andan kot ena zis 15 minit pu fini pran tu seki u bizin. Li dir ase pu kuver tu seki li dwa kan zame li pa finn fer rasyon avan pandan tut long so lavi. (Pu lekter dan lot pei, labutik, sipermarket ek bulanze ti ferme net pandan wit zur kuvfe saniter total, ti kumans uver dusman apartir Zedi. Yer, Vandredi so tur dan dezyem batch [so sirnon dan grup G-N], apre sa long fermtir tu komers odetay.) Li’nn return lakaz avek de sak sesi-sela me sirtu item debaz. Li pa futi kone kot pu rod grinsek kuma lanti, dal purtan li manze debaz dan Moris. Li rakonte ki pe vann papye twalet selman dan rulo 24, kumadir sipermarse pe sikann kliyan. Li finn osi dir ki laplipar dimunn ti pe sorti avek kadi ase rezonab ek avek sirtu lartik debaz. Li ti ase onte avek so de sak ek enn montayn papye twalet.
Enn lot kamarad, ti dan enn long lake dan soley omilye lazurne, dan enn lot landrwa, truv enn misye pre dan lake tombe, tom san konesans, bles limem. Kan li finn al donn kudme pu amenn li dan lonbraz, li finn rasir lot madam ki pe ede ki li ena sanitayzer pu lame ar li pu kapav servi apre. Sa kalite lepok, sa. Enn-de polisye byin poli inn vinn ede e inn return misye la so lakaz. Nu kamarad inn ofer pu aste komisyon ki ena lor so lalis, delivre li kot so lakaz. Misye la ti dan tu sa long lake pu inpe zidoranz sunkwik, enn sase disik ek enn-de legim.
Lindsey Collen
pu LALIT, lor enn not personel.
Tradir BK