25.03.2020
Yer swar dan nuvel TV 7.30 pm, Premye Minis Pravind Jugnauth inn vinn anonse ki apartir zordi, e pandan enn semenn setadir ziska 31 Mars, tu labutik, tu sipermarket, tu bulanze pu ferme e tu transpor piblik pu aret rule. Malerezman, li pa finn rasir dimunn lor kot zot pu aprovizyonn zotmem an manze, ziska landime, setadir zordi.
Akoz zordi enn zur konze piblik kot tu ti sipoze ferme detutfason, nu ti panse, kan nu tann sa lanons Premye Minis la, ki sa kapav ranvway tu posib mekontantman popiler pu ankor 24 a 36-ertan. Me, rimer lor enn tel sulevman pa finn tarde lor rezo sosyal. Apenn ki enn kikenn finn uplod so post, rimer inn fane kuma karo kann ki’nn pran dife. Osito ki nu finn retras surs sa post rimer ziska Jameel Peerally, nu finn konsey dimunn pu konsider so post kuma enn rimer ziska nu prev lekontrer. (Dayer sa deza nu warning zeneral: pa krwar nerport ki zafer alarman bonaveni!) Jameel Peerally, limem ki an 2011 ti lans sa korl lor sosyalmidya, Wanted 15,000 Youngsters. Kartunist, avek rezon, ti dekrir li kuma Pied Piper of Hamlin (get link lor nu websayt https://www.lalitmauritius.org/modules/documents/files/LalitMauritius-9dcb88e0137649590b755372b040afad.pdf). Asterla, lapolis pe pran lanket ar li ek 2 lezot dimunn su enn sarz fann fos nuvel, ki enn ofans kriminal. Antretan, li finn dimann exkiz onnlayn, e li pe dir ki sanse mem lapolis inn kwar rimer la.
Detut fason, zordi a 11:30 am, Guvernman inn anons mezir pu bann seki plis dan “lebezwin”. Pu ena 35,000 pak provisyon manze pu seki lor lalis Rezis Sosyal (Social Register of Mauritius - SRM) ki NEF okipe, bann kerer, pu dimunn ki res dan hom, ek dimunn ki ena andikap. Staf guvernman pu delivre lakaz par lakaz dan veikil guvernman. Sa li enn plan anbisye, e nu tu pu bizin korpere avek staf ki pe met sa plan la an aksyon pu li kapav marse.
Guvernman finn usi anonse ki Minister Komers ansam avek Sanb Komers (Chamber of Commerce and Industry - MCCI) pu organiz livrezon a-domisil pu tu leres dimunn dan pei. Sa li enn plan ankor plis anbisye. Zot dir nu pu gayn detay lor la “pli tar zordi”. Sa bann detay pu pibliye usi lor 2 websayt: Minis Komers ek Sanb Komers. Sa li pu otan inportan pu buku dimunn ki premye mezir lao. Buku fami aste manze sak zur e pena rezerv. Ena buku dimunn ki travay dan sekter lekonomi informel ki aste manze avek larzan ki zot tuse samem zur la. Ena lezot ki pran kredi pandan lemwa e peye lafin dimwa. Lafin dimwa pre. Ena lezot ki servi zot kas pansyon tigit par tigit tulezur. Alor, difikilte grav pu sa prosenn semenn e posibleman pu plis zur ankor, se dimunn pa pu debruye san sa led ki Guvernman pe promet, me li mari difisil pu reysi distribiye tu sa bann parsel la.
Guvernman finn met dibut enn Fon Solidarite Covid-19 e tu depite ek minis MSM-ML pu vers 10% zot saler sa mwa la dan sa fon la. Detay kont labank kimanyer kontribye pu anonse apre.
Guvernman Lasinn pu avoy enn avyon lekipman medikal – linz ki protez dokter ek infermye, mask ek masinn respire – dan bann zur ki pe vini. Osito ki Guvernman reysi zoz komye Moris pu bizin, enn avyon pu dekole pu al rekiper sa kargezon inportan la. Sa li reprezant enn shiftaz zeo-politik inportan depi lepok avan: Lontan li ti pu “natirel” ki Angle, Franse sipa Merikin furni led. Zordi li paret tutafe natirel ki Lasinn ki fer li.
Gard Kalm
Alor, nu nepli dan enn lokdawn baze lor distans saniter, me asterla nu dan enn kuvfe saniter total. Seki pu res uver se bann farmasi, ti komers lokal ki vann swa pul fre uswa legim/fri
Anmemtan ki dimunn, avek rezon, byin trakase ki lepidemi pe propaze e pe anxye kimanyer zot pu fer fas, ena osi enn restan sa listeri, sirtu dan tit-burzwazi, otur eleksyon zeneral Novam ki finn swadizan “trike”. Ena, byin sir, osi, sa dizenn milye dimunn ki’nn vinn depandan lor kit sibstans ki pu anmank dan sa moman la.
Tusala pu dir, li inportan nu gard nu kalm. Gard kalm. E partaze.
Nesesite enn lokdawn konplet
Zordi ka finn monte, Minis Lasante dir, depi 36 ziska 48 dan enn zur. Laplipar zot dimunn deza an-karantenn (returne depi lot pei) ubyin bann dimunn ki pe retras kontak (contract tracers) pe dekuver.
Dan LALIT nu finn remarke par etidye progresyon maladi dan lezot pei depi kumansman sa lane la, ki selman enn lokdawn total, kuma enn kuvfe saniter ki pu kapav anpes viris propaze. Mwins ki sa, ziska ler lezot pei pe demontre, pe amenn e pu kontinye amenn plis dega.
Dan Lasinn ek Sid Kore, zot finn resi kontrole. Dan enn lavil dan Litali kot zot finn met enn kuvfe saniter total, zot usi finn resi.
Zordi, nu pe truve ki klerman ki zis viz pu “aplati kurb” par ralanti viris propaze napa sifi pu diyl avek koronavirus. Sa, li permet maladi la propaze tro vit e li antrenn tro buku sufrans atros ek tro buku lamor. Pu permet mem enn bon sistem lasante kuma dan Lenor Litali sirviv e debruye, bizin fer kurb la vinn plat net, ki Litali pa finn resi organize. Dan enn u de semenn, nu pu gayn bann sif lor nonb ka teste pozitif ek lor lamor dan lezot pei Lerop, lerla apre dan Lamerik ki pe swiv par deryer avek enn u de semenn. E Moris li pu parey. Si nu pa fer sa kuvfe saniter total. Alor, nu bizin fer ki distribisyon manze li marse.
Tab anba donn nu enn lide kuma nonb ka teste pozitif ek lamor dan lemond pe ogmante byin vit (sif arondi depi sayt Worldometer site). Li an ord pli gran nonb ka dan lemond:
Ka Teste Pozitif Dese
China – 81,000 3,000
Italy – 69,000 6,820
USA – 55,000 780
Spain – 42,000 3,000
Germany – 33,000 160
Sa sif lor nomb ka teste pozitif, li depann zis lor nonb test, li pa sif lor komye dimunn anfet ena viris la.
Yer, nu ti resevar enn linnk pu enn video konferans ki kapav interes u. Li enn grup patron sekter prive dan Lostrali ki pe pran konsey pandan enn “conference call” avek Yaneer Bar-Yam, enn fizisist ek sistem analist depi MIT ki fer travay resers lor bann sistem konplex, sirtu lor lepidemi. Li dir sel fason pu diyl avek sa lepidemi se 5 semenn lokdawn total. Patron Ostralyin finn dimann li eski li pu dakor pu konsey Premye Minis Ostralyin si ena enn demand dan sa sans la. Ala link pu so intervyu interesan (Si u mank pasyans kapav kumans lor minit 10, parski bann la pran inpe letan pu organiz zot korl):
Demand LALIT
LALIT dimann Leta fer leswivan:
1.Guvernman bizin mintenir aprovizyonnman manze pu tu fami plis mizer dan klas travayer pandan tu dire kuvfe saniter.
2. Guvernman bizin pran nuvo staf dan Minister Lasante pu zwenn lekip “Konntak Tresing” e fer apel pu travayer Biro Saniter retrete vinn ede pu antrenn zot.
3. Donn dokter ek ners swa pu res dan lotel (pre ar lopital) ki Guvernman rekizisyone ziska lafin lepidemi, kuma bann dokter inn deza dimande, pu ki zot kapav protez zot fami depi infeksyon ki zot kapav gayne kan zot pe okip pasyan.
4. Diviz Moris an bann yunit onivo vilej kawnnsil ek ward lavil pu fasilit sa travay “rod ka ki liye” (contact tracing) la. E lerla, kan Moris sorti depi sa lepidemi la, leta kapav gradyelman uver plas kot pena ditu maladi pu zot sirkile me zis dan zot yunit (vilaz ubyin ward). Mem si manda vilej kawnsil inn fini, bann ki ti eli kapav chek si ena kit nuvo ka finn resurse dan so yunit apre ki finn lev kuvfe.
Konklizyon
Dan LALIT, nu remark 2 tandans kontradiktwar anmemtan pandan sa lirzans saniter: enn tandans al ver plis diktatir depi Guvernman ki nu pu bizin asire return a plis demokrasi ki avan, pa mwins; lot la li enn tandans ver plis egalite sosyal ek egalite deklas, kot ena enn sel sistem lasante pu tu dimunn, kot lalwa res andan aplik egalman ki u ris ubyin pov, e kot ena enn konsiderasyon konstan pu nu prosen. E nu bizin sweyn sa 2yem tandans apre ki lepidemi fini pase.
Lindsey Collen
pu LALIT, enn kudey personel.
Tradir BK