24.02.2020
DEPRESYASYON RUPI TIR LARZAN DEPI TRAVAYER PU DONN PATRON
KI VEDIR DEPRESYASYON ?
Klas patron dan sekter exportasyon finn tultan met presyon byen for pu ki guvernman les Rupi depresye. Zot reprezant enn lobi byen for. Zot mem dir ki Moris pa ase depresye Rupi konpare avek lezot peyi ki par egzanp export textil zot usi. Donk pu zot, Rupi Moris pa ase “compétitif”, bizin depresye li ankor plis, pu ki klas kapitalis plis interese pu vinn dan Moris pu prodir pu exporte.
Suvan bann guvernman finn sede divan sa presyon la e finn les Rupi depresye.
Dan lagazet L’Express 26 Zanvye 2020, zurnalis demann Ahmed Parkar (ki CEO grup textil Star Knitwear) kuma li pe finans ogmantasyon dan saler minimem. Li reponn: “Pour être franc, tout le fardeau ne tombe pas sur nous. La mesure sur les devises étrangères, à travers la dépréciation de la roupie, crée un espace pour que nous puissions respirer.”
Savedir kan depresyasyon Rupi pe tir larzan depi pos travayer pu ranpli pos patron dan sekter exportasyon, e sa arive anmemtan ki pe met saler minimem, li vedir klas travayer pe partaz fardo saler minimem. Seki klas travayer pe gayne atraver saler minimem, li pe perdi an parti atraver Rupi perdi valer.
Depresye vedir perdi valer. Parey par egzanp, enn loto depresye, savedir li perdi valer lane apre lane.
Enn deviz (setadir enn lamone) depresye vedir li perdi so valer vizavi lezot deviz.
Par egzanp, si 2 mwa desela 1 “euro” ti vo 39 Rupi e zordi li vo 41 Rupi, savedir Rupi inn perdi valer, inn depresye. Zordi nu bizin donn 41 Rupi pu gayn 1 “Euro”, nu Rupi vo mwins.
Ki bann koz depresyasyon?
Bann pri deviz vizavi lezot deviz, apel sa to desanz, setadir a ki pri enn deviz kapav esanze kont enn lot deviz.
Sa pri la li normalman determine par demand ek lof pu sa bann deviz la. Si ena plis demand konpare ar lof pu enn deviz (peniri deviz), so pri pu monte; si ena mwins demand ki lof (sirplis deviz), so pri bese.
E demand ek lof pu diferan deviz li depann lor bann fakter kuma:
- Demand pu deviz etranzer depi inportater pu pey pu prodwi inporte.
- Lof deviz etranzer depi exportater ki resevwar deviz etranzer pu prodwi ki zot inn exporte e lerla pe bizin vann sa deviz la pu gayn Rupi.
- Demand pu deviz etranzer depi Morisyen ki pe investi dan enn lot pei.
- Lof deviz etranzer kan par egzanp konpayni etranzer pe investi dan Moris e pe bizin esanz sa an Rupi.
Kan par egzanp ena plis demand pu deviz etranzer depi inportater konpare avek lof deviz etranzer depi exportater, deviz etranzer ena tandans gayn plis valer (apresye), donk Rupi ena tandans depresye.
Devalyasyon: eski li mem zafer?
Alorki depresyasyon Rupi li kapav koze par sanzman dan demann ek lof, devalyasyon li pa parey.
Devalyasyon se kan enn guvernman desid pu fixe valer so deviz a enn nivo pli ba ki aktyel, vizavi lezot deviz.
Par egzanp, an 1979 ek 1981 guvernman Moris ti devalye Rupi.
Ki lefe kan Rupi depresye ubyen devalye: exportater kontan
Kan 1 “Euro” sorti 39 Rupi pu vinn 41 Rupi (Rupi depresye), exportater kapav gayn pli buku Rupi kan zot esanz “Euro” ki zot resevwar kan pe export prodwi.
Pu sa rezon lamem ki exportater tultan pe met presyon pu ki guvernman depresye Rupi.
Kuma guvernman kapav fer Rupi depresye?
Guvernman fer Rupi depresye atraver labank santral.
Par egzanp, sipoze ena tro buku lof deviz etranzer depi exportater konpare avek demand deviz depi inportater. Lerla pu riske ena sirplis deviz etranzer lor marse deviz. Sa pu ena tandans fer pri deviz etranzer bese kont Rupi. Alor dan sa ka la, labank santral kapav intervenir pu aste sirplis deviz la depi bann labank.
E pri lor lekel labank santral pu aste deviz la (si li pe anvi fer Rupi depresye), li pu enn pri pli ot, pli for ki pri lor marse. Sa pu fer pri deviz etranzer lor marse monte e Rupi depresye.
Enn lot legzanp se kan ena peniri deviz etranzer. Sa kapav arive kan demand pu deviz etranzer depi inportater li plis ki lof deviz depi exportater. Sa pu ena tandans fer pri deviz etranzer monte e Rupi perdi valer. Dan enn sityasyon kumsa, si li anvi Rupi depresye, guvernman kapav deside pu pa intervenir (pu vann deviz ar bann labank) e les Rupi depresye.
Kisannla sufer?
Par kont, kan ariv sa, setadir Rupi perdi valer (depresye), inportater pu bizin pey par egzanp 41 Rupi (olye 39 Rupi) pu gayn 1 “Euro” ki li bizin pu pey pu prodwi ki li inporte depi Lafrans, dizon.
Me inportater pu zis transfer sa lapert la a konsomater par ogmant pri so prodwi.
Donk finalman se konsomater (mazorite dimunn ladan se klas travayer) ki sufer plis kan Rupi depresye.
Efektivman kan Rupi depresye, li literalman vedir pe tir larzan depi pos tu travayer pu ranpli pos patron dan sekter exportasyon. Li enn transfer larzan depi klas travayer anfaver klas kapitalis.
Rosa