22.02.2020
Deba inn Leve lor Sistem Ledikasyon – Me li pe rat lesansyel
Komantater inn alarme ki rezilta SC ek HSC finn deteryore sa lane la. Gran, gran deba pe leve. E sa li bon. Ena dimunn pe blam paran. Ena pe blam profeser. Ena pe blam zelev. Ena pe blam MIE. Ena pe blam portab. Ena pe blam ladrog. Ena pe blam promosyon otomatik. Me pena buku ki blam sistem la net. E li sistem la net ki pe provok sa kriz aktyel la. E kriz la, li pa lefet ki rezilta lexame pa bon (zot pa bon mem), me li lefet ki, kan zanfan fini so SC, so HSC, parfwa so degre, li pankor konn reflesi ot nivo. Samem bi enn sistem ledikasyon. Samem ki a-blame: nu pe antrav kapasite zanfan reflesi ot nivo.
Bi enn sistem ledikasyon li ti devet et permet enn zanfan aprann reflesi. Bi li pa ti devet pu fer zanfan pas lexame. Bi ledikasyon se pu permet zanfan epannwir, sirtu kote so lespri, me osi kote emosyonel, kote sosyalizasyon, kote fizik, kote artistik.
Pu zanfan aprann reflesi ot nivo, li oblize aprann atraver so langaz natirel. Pena zes. Langaz natirel li tultan baz pu aprann refleksyon ot nivo. Langaz maternel permet zanfan, dan enn fason natirel, met lord dan tu data ki li akerir, e fer sa vit-vit, mem avek plezir. Mazinn kimanyer nu aprann reflesi. Nu aprann, atraver kapasite imin pu manye langaz maternel, langaz lanvironnman, e nu pran tu linformasyon ki nu gayne depi lemond exteryer – atraver nu lizye, zorey, nene, atraver nu kapasite tat kiksoz, gut kiksoz – e nu pran tu linformasyon ki nu gayne depi dan nu prop servo e delapar nu prop fiyling, e nu proses tusa atraver nu langaz natirel. Kumsa nu proses data.
Dan lekol, atraver so lizye, enn zanfan aprann pa zis get lemond, me osi get dan liv, lir. Me, lir tu kalite linformasyon li initil si u pa aprann kimanyer manye sa linformasyon la. Kapasite reflesi, li sa. Lerla, atraver lekritir, nu kapav reprodir nu prop konpreansyon de seki nu finn lir.
Si sistem ledikasyon, li kareman rezet langaz natirel enn zanfan, e li inpoz enn, de, trwa lezot langaz (mem lintansyon sa polisi la li bon) odetriman langaz maternel, sa li vinn antrav devlopman kognitif zanfan, savedir li fer ditor kapasite zanfan pu devlop kapasite aprann reflesi natirelman.
Seki sa sistem aktyel prodir, se lamwatye zanfan pa zis gayn move rezilta, me pa aprann reflesi dan lekol, ni pa aprann gransoz. Lot lamwatye, seki sipozeman fer byin, inklir seki lorea, zot osi zot napa aprann reflesi dan lekol. Zot, zot aprann enn sel zafer: kimanyer aprann par ker, repet kuma enn peroke pu lexame. E tu dimunn ki pe partisip dan deba lor ledikasyon, ki pe derule asterla, ziska ler pe rat lesansyel. Zot pe anvi plis zanfan kurbe ase pu aprann par ker, san aprann reflesi. Refleksyon li enn form konpreansyon, setadir kot nu sezi kiksoz abstre, nu aprivwaz li pu nu, nu fer li rant dan nu prop rezonnman, amizir nu fit li par fer li vinn pli lozik.
Alor, kestyon santral asterla Moris, se kimanyer montre zanfan aprann reflesi. Kan zanfan konn reflesi dan enn fason indepandan, kan li kone kan kiksoz lozik ubyin pa, lerla li ena posibilite vinn kreatif. Alor, kimanyer kree sa latmosfer la? Dabor bizin travers par introdiksyon dirzans langaz Kreol kuma medyom dan lekol. Bizin anseyn Matematik ek Syans an Kreol, dabor, lerla tu lezot size konteni. Kumsa nu kapav viz enn ledikasyon miltileng ot nivo pu tu zanfan.
Anmemtan, bizin asire ki kiltir Moris, setadir kiltir zanfan, li respekte. Kumsa li pli fasil pu li aprann lezot kiltir, aprann tu so size, e osi aprann lezot langaz ziska sa mem ot nivo ki so langaz maternel.