Galleries more

Videos more

Dictionary more

LALIT Open Symposium – Elsa Wiehe on Decolonization as Freedom to Learn (in Kreol)

20.08.2018

 Dekolonizasyon, li enn Liberte Aprann - Decolonization as Freedom to learn


 [Sa papye la ti prezante par Elsa Wiehe dan Sinpozyom LALIT le 28 ek 29 Ziyet 2018. Li ti dir ki li premye fwa li prezant enn papye an Kreol. Sa li zis enn extre, u pu truv papye an antye dan seksyon Documents ]


 Ena enn size ki bizin vinn santral dan dekolonizasyon ledikasyon Morisien: kondisyon aprann pu zanfan. Lanaliz li baze lor enn resers kalitatif ki mo ti fer depi 2008 ziska 2013 dan enn lekol Zone d’Edikasyon Prioriter (ZEP) pre kot Porlwi ek follow-up ziska zordi zur. Mo ti alepok interese pu konpran kuma profeser ti pe koz ek zanfan lor so landrwa, so kartye ek so lanvironman imedya. Pandan plis ki 8 mwa mo finn dokimant e anrezistre kuma profeser ti pe koz ek zanfan e lerla ki zanfan ti fer, kuma li ti pe aprann – seki anfet apel enn resers etnografik. Lavatanz enn resers etnografik se ki nu kapav analiz kiltir enn lekol ek bann pratik pedagozik an profonder ek tu so konplexite akoz sa metod la pran kont tu laspe kiltir enn institisyon lor enn long but letan (Geertz, 1973). Mo finn dokimant se ki pe pase dan klas, dan lasamble ki ti pe derule tulezur, ek osi dan reynion Parent-Teacher Association (PTA) pandan enn banane. Mo lapros ti konsantre lor langaz, akoz dan so fondman, langaz ki profeser itilize, li konstrwir realite pedagozik ki zanfan pe viv (Fairclough & Wodak, 1997). Langaz, li ena puvwar exklir ubyen inklir dimunn; li ena puvwar kree realite zanfan, e li mem ena puvwar afekte fason ki zanfan li imazinn li mem. Sa vedir ki kan profeser koze, sa-mem zuti debaz ki profeser itilize pu fer zanfan aprann: li gayn boku puvwar pu determinn seki pe pase dan so klas. Kuma UNESCO pe reafirme: “An education system is only as good as its teachers. Teachers are essential to universal and quality education for all: they are central to shaping the minds and attitudes of the coming generations (…)” (UNESCO, 2014).


 [ Papye an antye adrwat dan seksyon Documents ]