Galleries more

Videos more

Dictionary more

LALIT condemns Aneerood Jugnauth retrograde position on the use of Kreol language in the Parliament (in Kreol)

11.04.2016

LALIT kondann deklarasyon ki Aneerood Jugnauth finn fer dan Lasanble Nasyonal Mardi 5 Avril. Li finn dir li pa pu aksepte, tan ki li la, ki introdir lang Kreol dan Parlman. Li ti pe reponn kestyon Franco Quirin. Ala seki SAJ inn dir, “ … there are a number of issues that would need to be addressed before contemplating the formal use of the Mauritian Creole language in the National Assembly. As far as I am concerned, I will never accept to introduce Creole language in the National Assembly.” Ki sinifikasyon reyel sa butad la?


 Kolonyal


Tan ki li res Premye Minis, li pe dir, li pu asire ki langaz lepep res interdi dan Parlman. Setadir Angle ek Franse pu mintenir stati privilezye ki zot finn benefisye dan lepok kolonyal e mem pandan 48 an apre Lindepandans. So latitid li retrograd. Nu espere ki li pa res Premye Minis tro lontan, si kumsa!


 Represif


Antan ki Premye Minis li truv li normal ki dan Parlman tu Minis, tu Depite oblize pran laparol, poz kestyon, reponn kestyon, fer deba dan 2 lang etranzer. Setadir li pa dakor ki sak eli ena leswa pu koz an Angle ubyin an Kreol ubyin, si li ule, an Franse, dan Parlman. Sa li enn latitid arbitrer ek represif, sirtu kont liberte dexpresyon.


 Koz deryer ledo lepep


Premye Minis truve ki lepep pa neseser konpran seki li ek so Minis ek PPS dir dan Parlman. Uswa, pli pir, li pa ule ki lepep kone seki li ek so Minis pe dir. Sa li depas anti- demokratik; li pe kareman koz deryer ledo lepep. Li absird kan deba parlmanter pre pu retransmet andirek lor MBC-TV, ki dimunn pa pu konpran, ubyin si zot konpran morso, zot pa pu konpran avek presizyon. Me, selman, absird-pa-absird, ena reyelman buku zafer ki Premye Minis ti pu prefer lepep res pa kone. Sa li grav.


 Dub langaz


Pozisyon Premye Minis li ankor enn lot lexanp sa dub langaz ki suvan nu konstate depi Minis opuvwar. Pa samem Aneerood Jugnauth ki so lalyans apel ‘Lepep’, so nom mem, avek rezon, li an Kreol? Me, li kontiyn sa interdiksyon langaz Kreol. Pa samem Aneerood Jugnauth ki finn, avek rezon, fer par santenn miting, reynion, intervyu, program politik lor MBC an Kreol? Pa samem Aneerood Jugnauth ki an 1977, kan li ti lider lopozisyon, avek rezon ti met enn Private Members motion pu ki lang Kreol servi dan Parlman?


 Mepri pu dimunn


So pozisyon reprezant enn mepri pu sa 84% dimunn Moris ki koz Kreol lakaz ek sa 10% ki koz Kreol plis ankor enn langaz lakaz – kuma zot finn klerman reponn dan dernye Resansman an 2011. Setadir li enn insilt kont 94% dimunn Moris. E Premye Minis paret pa mem remark ki li pe bles dimunn.


 Foser


Si Premye Minis Jugnauth ti de-bonn-fwa, li ti pu fer lalis sa “issues that would need to be addressed” swadizan avan introdir Kreol dan Parlman. Me, li pa dres lalis la. Li pa bizin dres lalis parski li pena lintansyon adres sa bann isyu la ditu. Li pe koz kuma enn foser.


 Anti-demokratik


Tu sondaz depi 1977 ziska zordi donn 2/3 popilasyon anfaver servi Kreol dan Parlman. Li otokrat pu enn Premye Minis totalman innyor lopinyon lepep, kan lepep ena 100% rezon.


 Seki bizin fer


Seki anfet bizin fer, se Amand Konstitisyon. Sa li sinp. Bizin amand Standing Orders. Sa osi li sinp. E bizin antrenn stenograf ek transkraybers ki prepar Hansard. Sa li pa osi fasil, me finn deza, dan lepase, fer kiksoz parey: Institute for Judicial & Legal Studies finn deza antrenn bann transkrayber Lakur Lazistis lor kimanyer ekrir Kreol. Bizin osi tradir Erskine May an Kreol. Pu sa, etan so longer, kapav met dibut enn lekip depi MIE, Liniversite Moris ek Open University, uswa larg enn tennder. Antretan, enn Komite Parlmanter kapav anmemtan rafinn lalist ki lexpresyon ki konstitye “unparliamentary language”. Bann residivist dan servi “unparliamentary words” ki pe syez dan Parlman aktyel kapav ladan; zot ena lexperyans pratik!


 Deklarasyon Jugnauth an defazaz avek enn seri devlopman resan lor langaz Kreol dan Moris. Zordi dimunn aksepte ki langaz Kreol, li enn langaz parey kuma tu lezot langaz. Dimunn aksepte ki langaz maternel ena enn linportans imans dan sosyete. Langaz Kreol, li ena so prop lexik ubyin vokabiler, so prop sintax ubyin gramer, so striktir spesifik, so prop lortograf. Ena enn nomb grandisan liv, revi, dokiman, tex relizye, poezi, pyes teat, literatir kuma roman ek short stori, text pu zanfan lekol, tradiksyon klasik literer, text syantifik, notis dan lagazet, kominike, lartik, lafis, trak, long metraz, kur metraz, dokimanter, dan langaz Kreol. Ena diksyoner. Ena liv gramer. Ena sayt innternet. Ena mesaz SMS. Ena Yunit MIE. Ena kur 3 liniversite. E dayer, preske totalite deklarasyon ki dimunn fer dan stasyon lapolis e ki servi dan tu Lakur Zistis, zot an Kreol.


 Zordi, kan langaz Kreol buku pli amenaze ki an 1977 kan Aneerood Jugnauth ti propoze ki introdir Kreol dan Parlman, li vinn dir ki ena bann “issues”. Pre 40 an finn pase, enn 40 an ranpli ar amenazman lingwistik. Okontrer, “issues” ki kapav-et ti ena, fini rezud.


 Dan so prop Parti, MSM, ek dan so prop Lalyans Lepep, ena Minis ek depite kuma Xavier Duval, Malini Sewoksing, Mahen Jhugroo, Aurore Perraud, Stephane Toussaint, ki finn dir piblikman ki zot anfaver introdir lang Kreol dan Parlman. Zis Minis Bhadain, ki mank enn kiltir politik, ki finn dir li kont.


 Anfet, kan Lalyans Lepep eli lor baz enn kanpayn politik an Kreol, lerla gard langaz Kreol “interdi” dan Parlman, li pe kas enn “pakt demokratik” ar lepep, kuma Arnaud Carpooran finn dir.


 Inn ler pu lamas dimunn dan Moris exziz ki amand kad legal pu permet Depite ek Minis swazir pu koz dan nu prop langaz, osi byin ki dan Angle ubyin Franse. Sa li vinn enn sanzman irzan kan kredibilite Minis apre Minis finn degringole, e kan retransmisyon an-direk pe vinn enn realite. 


 Alain Ah-Vee


Pu LALIT, 11 Avril, 2016