Galleries more

Videos more

Dictionary more

The Objective Role of so Many NGOs Today (in Kreol)

10.02.2016

 


 


ANALIZ LOR VRE FONKSYON O.N.G. DAN SOSYETE ZORDI


Lepok sanze. Nu bizin tultan gard sa an-tet. Kan LALIT ti kumanse (kuma Lalit de Klas) an 1976, telman tu dimunn ti politize sa lepok la ki nu, antan ki lorganizasyon, ti santi nu oblize ankuraz nu manb pu, anmemtan ki li enn militan politik dan LALIT, angaz li dan seki nu ti apel lalit “prepolitik”, setadir lasosyasyon byin ankre dan klas travayer – koperativ landrwa, komite kartye, sindika onivo sayt travay. Nu bi, kan nu ti donn sa modord la, sete pu asire ki militan politik (ki ti ena buku sa lepok la) ankre parmi lamas dimunn dan enn fason ki nu ti dekrir kuma “organik”.


 La, an 2016, 40 an finn pase, e sityasyon konpletman inverse: preske tu dimunn, si zame zot angaz zot dan kiksoz apar rod zot prop lavansman personel ubyin familyal, zot ena tandans pu al angluti dan travay “sosyal” ubyin sosyo-relizye san-fin: akonpaynman skoler atraver enn ONG, sey tir dimunn dan lapovrete atraver enn ONG, vizit dimunn mizer ubyin andikape dan zot lakaz atraver ONG suvan sosyo-relizye, donn manze dan enn kuvan atraver ONG, ed dimunn ki depandan lor ladrog atraver ONG, ed dimunn ki pe sufer enn maladi infeksye atraver enn ONG. Lalist la li long.


 Sa, kot nu ete zordi.


 Kan nu ule sanz sosyete, kan nu ule kree enn sosyete san klas, nu ena enn gran travay ideolozik pu fer. Anmemtan, nu adverser anterm klas, burzwazi, li osi li fer so travay ideolozik. E sa papye la, li viz expoz manyer ki klas kapitalist amenn enn lalit ideolozik dan lapratik, pa zis onivo propagann. E, li fer li anparti atraver ONG. 2 lexanp pli orib sa kont-ofansiv burzwazi atraver ONG: festival Eco-Bridge ek proze Love-Bridge.


 ONG: Enn zafer danzere?


Kan nu koz “ONG”, Organizasyon Non-Guvernmantal, nu pe sirtu koz, zordi-zur, enn seri lorganizasyon ki zongle buku finans, e ansam konstitye enn gro sekter “servis” dan pei. Sekter ONG, li anfet existe akote sekter prive (rule par kapitalist, kuma enn klinik prive, dizon, e ki dan Lanyer telefonn kuler zonn) ek sekter piblik (kuma CWA, ki rule par Leta permanan, ki dan Lanyer telefonn kuler roz). Nu pa pe tro koz lasosyasyon otozere, ti-sosyete dan landrwa, klib dan vilaz, sindika, koperativ labutik, koperativ plante, komite kartye, serk literer, grup detid, sit, grup etidyan). Dan Moris, “sekter ONG” pa telman gran – ziska ler. Me, li pe agrandi byin vit. Dan sertin pei, sirtu dan Lafrik ek Lazi, li finn vinn enn sekter lekonomi imans, e li mem ena enn Lanyer telefonn pu li!


 E depi 20-25 an partu dan lemond dimunn pe deza met an-gard lor diferan danze ki sa sekter ONG la reprezante. Ena enn seri 6 lartik ki nu finn sirkile avan seminar (si kikenn pa finn gayne, ubyin finn rat enn, kapav dimann mwa kopi, apre):


 1. Enn ekrir par Kamarad Ram (1996), sirtu lor manyer ki, dan enn down-turn dan lalit klas travayer, Leta servi ONG pu li evit furni servis sosyal kuma enn drwa – enn form privatizasyon.


2. James Petras (pibliye 1999), profeser sosyolozi Amerikin, byin bon analist: analiz top.


3. Elsa Wiehe (sinpatizan LALIT, pibliye 2011) ki res dan USA; sirtu lor CSR (Corporate Social Responsibility – patronal).


4. Arundhati Roy (pibliye 2014), ekrivin ek aktivist dan Lend (kurt e briyan).


5. 2 aktivist pa tro koni (pibliye 2015) ki finn ankoler kan zot finn realize ki bann ONG ete: vo lapenn lir.


6. Let LALIT a aktivist Moris (pibliye 2016), pu anonse ki nu pe pans enn sinpozyom lor “ONG”.


 Pa zis lagos ki kritik ONG, me ena osi bann kritik depi lextrem drwat, par exanp dan USA, ki truv ONG, sirtu dan pei mizer, pe gayn larzan piblik USA tro buku! Enpe kuma Minis Gayan, kan li atak ONG – kuma PILS – depi ladrwat, li osi. Kritik depi tulde bor – lagos ek ladrwat – ena enn pwin, petet enn sel pwin, an-komin: tulde truv ONG pa redevab.


 Listwar


Depi ki kapitalism pran puvwar dan enn seri pei dan Lerop, 250 banane desela, e klas alatet sa nuvo sistem ekonomik ki finn angrese par esklavaz ek kolonizasyon (klas kapitalist) reysi met dibut “Leta burzwa” dan enn seri sa bann pei la e dan USA, pu ranplas “Leta rwayote/nob/elit” ki ti reyne dan sistem ekonomik feodal, finn ena 2 rasinn, e 2 pye diferan ki finn puse depi sak sa 2 rasinn la, dan domenn nu kapav apel “travay sosyal”:


 Grup ki emann depi klas burzwa ki donn “lasarite” pu li reyne


- Enn kalite lorganizasyon ena so rasinn dan klas burzwa. So bi se pu fer travay “saritab” opred dimunn mizer, mizerab, pov, malad, blese, delese, exkli, defavorize. Suvan, sa kalite regrupman la li bann madam ki zot misye dan burzwazi, e ki anmemtan mank lokipasyon, anmemtan anvi fer “bon ev”, ki donn zot stati asterla mem, e asir zot enn bon ti-plas dan paradi apre zot lamor. Bi debaz, e mem li pa so “bi konsyan”, lefe obzektiv sa kalite lorganizasyon saritab, “charity” an Angle, e seki zordi apel ONG, li anfet byin byin politik: setadir, pu gard stati ko, gard Leta burzwa dan enn bon ekilib, setadir anpes rebeleyon bann klas oprime. Lefe obzektiv sa zar travay saritab, se pu gard sosyete stab pu ki sistem kapitalist kontinye tir larzan depi kuraz travay enn gran mazorite dimunn. Li fer sa atraver “sulaz” sufrans pli grav (e.g. extrem povrete, lakrwa ruz pandan lager, etc), e sa asontur, li maske konsekans inevitab e pli exekrab sa esklavaz modern – e li mintenir inegalite de-klas dan sa sistem kapitalist osi kriyel la. Ena enn frod intelektyel ladan ki nu bizin depiste. Travay “politik” ki servi pu gard sistem anplas, li pa apel “politik”, alor par exanp, dan UK ek USA, li gayn finansman depi Leta ek enn ta konpayni sekter prive. Par kont, si so politik li chalennj sistem anplas, li apel “politik” e pa gayn enn su sibsid ni sponnsor. Lorganizasyon pli pwisan dan diriz larzan ver lorganizasyon saritab se petet Fran Masonnri, ki li, asontur, li liye informelman ar klib de servis kuma Rotary ek Lions, bann ONG tipik. Istorikman, seki finn infliyans ideolozi dominan buku, ti enn kotri lafin bann lane 1800 ek kumansman bann lane 1900: milyoner Britanik Cecil Rhodes. Mo mansyonn li, parski asterla, depi 2015, ena enn rekonesans so rol ideolozik. Muvman etidyan dan Sid Afrik ti kumanse ar enn rebelyon ki finn reysi fer tir stati Cecil Rhodes divan Liniversite Cape Town. Sa lane la enn muvman parey kont enn stati dan Kolez Oriel dan Liniversite Oxford. Si u google “oriel oxford” u pu gayn detay lor gran, gran kontrovers. Li dan tu lagazet. An tu ka, Rhodes ek so pulin, Alfred Milner, Minis Balfour (koni pu Balfour Declaration), bankye Rothchild, plitar bankye ek indistriyel Rockefeller, ti ena enn “plan” ki tuzur la, ki viz pu gayn enn lemond antye inifye anba klas dirizan Angle+Amerikin.


 Zordi dan Moris ena tu sa ONG met dibut ar larzan patron CSR, e ki viv ar larzan depi kapitalis ek so Leta, ki pe amenn sa rol “travay sosyal” kontrole an dernye lye, par klas kapitalist.


 [Enn braket: Ena enn roman par enn travayer konstriksyon apel Robert Tressel otur 1900, The Ragged Trousered Philanthropist, so nom orizinal ti The Ragged-Arsed Philanthropist, ki riy tu sa filantrop kapitalist la e osi riy limem antan ki travayer ki “donn” enn parti so lapey sak semenn a patron. Kapav downlod i:http://www.freeclassicebooks.com/Robert%20Tressell/The%20Ragged%20Trousered%20Philanthropists.pdf   Ena enn oto-biografi pli resan ki donn enn lide filantropi dan Lairland dan bann lane 1940-50 anver bann pov: Angela’s Ashes, par Frank McCourt.]


 Lasosyasyon ki emann depi klas travayer


- Lot rasinn “travay sosyal”, ek so pye, li ne dan klas travayer, parmi dimunn oprime. Li konpletman diferan. Nu apel sa “lasosyasyon”. Li amenn ansam, inifye dimunn avek enn bi plito politik: pu ralye dimunn ansam pu fer progre pu nu prop lintere, antan ki klas oprime, e osi, dan so pli avanse, pu kree baz dan sosyete aktyel pu ki klas travayer kapav ranvers Leta Burzwa, fini ar sa esklavaz ki reste dan sosyete. Nu apel “esklavaz lapey” enn form esklavaz, parski enn gran mazorite dimunn zot sel manyer viv (akoz zot finn derasine depi mama bul later nuriser) se pu konverti enn parti de zot-mem (zot kuraz) an marsandiz, vann li lor marse mindev. Regrupman dimunn oprime, ki viv selman par vann enn parti zot ertan, sa kalite lasosyasyon la, li konpletman indepandan depi burzwazi ek depi Leta burzwa, depi Lanbasad pei inperyalist, e li finansyerman totalman indepandan. Li otofinanse.


 [Enn braket: Tulde form “travay sosyal”, zot byin pli vizib ki antred ki ena tulezur parmi dimunn oprime. E ki fode pa nu estim so linportans. Par exanp, enn zom travayer ki pran enn zur of dan travay pu amenn enn vye bonnfam ki pa konn lir fer demars Anvil; enn fam ki akonpayn enn zenn mama fek vinn reste, pu li al dispanser; tu sa matant ki avoy gard-manze kari kot enn fami vwazin, kot tulde adilt pena travay. Sa li existe, me sosyete burzwa pa truv li. Tan mye. Me, nu militan sosyalist, nu bizin truv li, gard li an-tet, donn li so zis valer.]


 ONG li plito versyon modern “charities” bann lane 1800 – met dibut par burzwazi


Bann ONG zordi, parey kuma “charities” dernye lamwatye bann lane 1800 (lepok liberalism debride), zot sorti dan burzwazi, ek/ubyin dan leta burzwa, me suvan zot kontan nuri enn konfizyon ki maske sa rasinn dan klas kapitalist la. E zot sey maske par zot “bon ev” lefet ki zot pe anfet evre pu gard enn sistem dominer anplas.


 Listwar sa 70 an kot “charities” diskredite, ek ONG res marzinal


Seki finn arive, selman, se pandan pre 70 an, ant 1900 ek 1970 (e Moris nu finn gayn enn prolongasyon 10 an), finn ena sikse imans enn seri chalennj dramatik politik kont sistem kapitalist ek kont leta burzwa liberal, ki finn diskredit “travay saritab” konpletman. Li ti’nn disparet preske. Dimunn ti’nn ariv ayer li. Dimunn ti konsantre lor lalit politik:


 - Pli gran de-lwin, Revolisyon Larisi (1905, ek 1917, tini klas travayer opuvwar ziska 1922 par la). Tu kapitalis onivo lemond an antye ti vreman tranble. Zot ti efreye. Anmemtan, ti ena sulevman dan Barcelonn 1917, mitinnri parmi latrup Britanik dan Lager an 1917 Ypres, e lagrev zeneral Langleter 1926. Partu partu ti ena menas konstan “revolisyon” klas travayer.


 - Leta burzwa, ek burzwazi, akile. Alor, pu anpes revolisyon fane, kumans gayn enn welfer steyt isi laba – workmen’s compensation, pansyon retret, ledikasyon gratis, servis lasante par Leta – dan pei devlope, e koloni setler (kuma Nuvel Zeland, par exanp). Sa tandans la aksantye pandan gran kriz dan sistem kapitalis, kan ena krak 1920s, e mem dan USA gayn “new deal”. [Tandans opoze ti arive dan Lalmayn, kot burzwazi finn anzandre muvman fasist otur Hitler, pu kal rebelyon klas travayer – anpes enn lot “kuto dan ledo” kuma rebelyon ek priz puvwar travayer dan Munich.] Ariv 1945, gayn National Health dan Gran Bretayn, par exanp.


 - Muvman Indepandans partu dan koloni kumans donn bal, li osi. Lindepandans partu dan Lamerik Latinn. Revolisyon Lamexik, revolisyon nasyonalist dan Lasinn, revolisyon kominist Lasinn, Lindepandans Lend, e pei dan Lafrik enn par enn. 


 Sa lepok la, pandan sa bann challennj la, setadir ant 1900 ek 1990, nu truve ki sa premye kalite travay saritab, kuma mo finn mansyone, li diskredite net. Li expoze pu seki li ete: enn frod, enn ipokrizi, enn mask pu enn sistem vyolan. E pandan sa lepok challennj enn apre lot la, ena enn gran krwasans dan muvman otonom, otozere, kuma sindika, koperativ, ek lasosyasyon, osi byin ki imans muvman klas travayer mem, kote politik. 


 Mo “ONG” invante par UN an 1945, avek “Lions” premye ONG ki UN rekonet


Mo “ONG”, li pa enn term ki ti pran nesans dan enn lalit lamas dimunn oprime, non.


Lexpresyon “ONG” pu “Organizasyon Non-Guvernmantal” ti invante an 1945 kan Nasyon Zini (UN) ti met dibut pu inifye ansam tu diferan Guvernman (ki ti fek sorti lager) dan enn sel lorganizasyon; ONG ti ena enn sinifikasyon restrin a lepok: lorganizasyon ki ena stati “obzervater” dan Nasyon Zini, e ki pa enn Guvernman. Sa ti sirtu dan enn brans UN apel ECOSOC (Konsey Ekonomik ek Sosyal). Tipik sa bann lorganizasyon ki ti gayn rekonesans UN ti ONG “patronal” kuma Lions, ki ti mem donn kudme ekrir Stati UN, ek Rotary, ki ziska zordi, ena top stati (ena 3 grad) ONG dan UN, e ki anmemtan form enn espes pepinyer pu Fran Masonnri, ki li, li enn regrupman ansyin klas dirizan feodal (kuma Prins Philip lot pei, ek proprieter tablisman isi) ek nuvo burzwazi (sirtu kontrakter, arsitek, avoka) ek inpe dimunn dan laparey deta (politisyin, o-grade dan lapolis, Lemer, top servis sivil). Fran Masonnri, anplis fer enn ta rityel ridikil, li osi fer enn-de travay saritab depi lepok kan klas dirizan feodal pe rod inifye ar klas dirizan burzwazi, e ziska zordi kan li opere atraver bann Rotary, etc.


 Kan neo-liberalism pran lafors, bann lane 1980


Me, li zis dan bann lane 1980 ki sa term ONG la servi buku, e li mars lame-dan-lame avek re-priz puvwar liberalism, ki fer atraver zafer kuma Structural Adjustment Program ki FMI ek Labank Mondyal inpoze lor bann Guvernman kuma kondisyon pu lonn, kan pei “tro dwa”.  Amizir bann Guvernman oblize privatize, ONG amorti sok par furni enpe espes servis sosyal minimem, pa akawntebil, e pa kuma enn drwa. Dan Moris, nu gayn lefe sa liberalism avek enn retar 10 an, akoz lagrev Ut 79 ek Muvman 1980, e lafors defansiv dan All Workers’ Conference (1995-9).


 Kolaps 3 challennj kont kapitalism ek kont leta burzwa liberal


Sa 3 challenj kont reyn kapitalist ki nu finn mansyone lao, tule-trwa finn kolaps anmemtan – mem si enn tigit an-difere. Thatcher ek Reagan ti fer-de-lans sa lamonte neo-liberalism la. So lefe: Sistem Sovyetik dan Larisi finn kolaps, welfer steyt inpe partu sed plas pu privatizasyn e reyn neo-liberal, rezim “sosyalizant” inpe partu dan diferan pei an devlopman pran sime kareman pro-kapitalist. Sinbol sa sanzman la dan ka Moris ti an 1982. Paul Berenger, militan sosyalist ziska enn an avan, li vinn anonse an piblik ki FMI pa pe inpoz kondisyon de naryin; sistem neo-liberal li tu sinpleman “gestion sain de l’économie”! Me, anfet depi 1970, neo-liberalism finn planifye so atak kont lamas dimunn dan enn fason politik, kan li finn kumans organiz so World Economic Summit sak lane depi 1970 dan Davos, Laswis. Reyn neo-liberal – par kapital finansye – li pran ladireksyon mondyal. Tu lezot kuran politik abazurdi. Ariv 1992, Fukuyama anons “The End of History”, enn atak enpe deklarer kont Marx so fraz “The history of all hither to existing society is the history of class struggles.” E mem Aneerood Jugnauth, ki koni kuma enn dimunn ki pa lir liv, li amenn enn kopi kan li al Rodrig!


Copenhag 1995


An risponns a sa lorganizasyon otur “lekonomi”, Nasyon Zini fer enn gran Some “sosyal” (Social Summit Copenhagen in 1995) pu li tom dakor lor divizyon ideolozik preske total ant “le sosyal” ek lekonomi. Anmemtan, nuvo term kumans vinn ezemonik: “poverty eradication”, “inclusion”, “good governance”, “enhancing” sesi sela (kuma enhancing the “environment for social devlopment”), “empowering the poor”, “equity between men and women”.


 Alor, tu ti fini met anplas pu nu return ver sa “travay sosyal” saritab-saritab la. Kuma lafin bann lane 1800!


 Mem lane, enn kont-ofansiv par kuran plito ONG, sosyete sivil, kumanse. Kan IMF-World Bank pe fer gran gran selebrasyon pu zot 50 an, nu gayn nesans enn nuvo kalite rezo. Li apel “50 Years is Enough”. Ala manyer zot dekrir zot mem: “50 Years Is Enough is a coalition of over 200 U.S. grassroots, women's, solidarity, faith-based, policy, social - and economic- justice, youth, labor and development organizations dedicated to the profound transformation of the World Bank and the International Monetary Fund (IMF)”. Alor, nu gayn enn zafer vreman apolitik, mem apolitik, ki so bi telman limite ki li viz zis reform sistem moneter. E zot peye pu grup oto-proklame vwayaze depi pei su-devlope pu partisip dan manifestasyon. Nu finn truv tu kalite dimunn pe rod fors biye avyon dan lame LALIT. Me, lezot dimunn abazurdi par neo-liberalism, finn rant ladan. Li vinn enn model enpe bizar pu prosenn 20 an. Espes “lwe enn laful milti-kiltirel” pu enn kont-manifestasyon.


 An 1998, Ignacio Ramonet redakter Le Monde Diplomatique lans lide ATTAC, enn NGO pu milite pu taxe kapital finansye, e buku militan sosyalist rise dan sa kuran la.


 Me, sa kuran otur 50 Years is Enough, ek ATTAC, li vinn buku pli for, e pran enn dimansyon (tanporer) buku pli politik, dan enn fason inatandi. Kan fer manifestasyon Seattle (kont WTO sann kut la), klas travayer organize dan Seattle kot li anfet byin avanse, li osi li rant ladan, akote tu sa ONG-ONG la. Par dizenn milye travayer partisip dan “Battle of Seattle” kont lapolis ki sey anpes manifestasyon.


 Lan 2000 prodir enn seri lalit kont “det” Tyer Mond, dan kad enn konsep Kretyin apel “Jubilee”, kot rey det pu milener. Sann kut la, li pa zis enn ONG apolitik, me enn konsep kareman relizye.


E, li dan sa kontex la, ki apartir 2001, e swit a enn gran manifestasyon Seattle ki, vizavi Davos ek so World Economic Forum, nu gayn akseptasyon sa divizyon kont-prodiktif ant lekonomi ek “le sosyal” ki ti kumans kristalize byin mem an 1995 Copenhag. Nu gayn World Social Forum zwenn pu premye fwa an 2001 dan Porto Allegre dan Brazil, kot ti ena enn parti degos opuvwar dan minisipalite laba, e li zwenn tule lane depi sa. Pa zis sa, me li zwenn mem-mem mwa (laplipar lane) ki World Economic Forum, setadir an Zanvye. So fondater,  Oded Grajew, pu donn enn lide, li sorti dan enn zafer apel Ethos Institute for Business and Social Responsibility, ki anfet enn lorganizasyon C.S.R., fonde an 1998 dan Brezil. Li dir: “Then I had the idea. Why not create the World Social Forum, as we have the World Economic Forum, speaking about the people in the world.” E, an realite, lorganizayson ki pwisan dan WSF, se gro-gro ONG ki finn devlop an birokrasi internasyonal imans, kuma Oxfam, Greeneace, ActionAID, Civicus, Amnesty Interntional, Medecin sans Frontiers, etc.  Alor, avek nesans WSF, sa divizyon ant “lekonomi” ek “le sosyal” paret konsome. E, tandi ki W Economic Forum dan Davos ena politisyin inportan prezan, e sa fer li byin byin “politik”, World Social Forum, li res tuzur apolitik, alor kondane dan so rol swa “opoz kiksoz” swa palyatif. Mem so moto li: “Enn Lot Lemond Posib.” Ondire balans-de-fors telman negatif, ki bizin kumanse par konsed ezemoni neo-liberalism. Parfwa dimunn apel WSA “Muvman global lazistis”, ubyin “bann altermondyalist”.  Me, World Social Forum, li tuzur apolitik, setadir pu ki u anrezistre kuma enn lorganizasyon partisipan, fode u napa enn parti politik. Alor, enn ta dimunn dan 4yem Internasyonal, par exanp, al disud zot-mem ladan, apel sa “likid” zot parti, e zot organizater WSF, me deryer enn vwal ONG.


 Kan mo dir ki ena politisyin dan WEF Davos, ki rapel li 100% su kontrol bann sef lindistri, ala pu donn enn lide an Zanvye 2016, lalist ko-cher ki ti ena (dapre zot sayt):  “Mary Barra, Chairman and CEO, General Motors Company; Sharan Burrow, General-Secretary, International Trade union Confederation (ITUC); Satya Nadella, CEO, Microsoft Corporation; Hiroaki Nakanishi, Chairman and CEO, Hitachi; Tidjane Thiam, CEO, Credit Suisse; and Amira Yahyaoui, Founder, Al Bawsala and Global Shaper [NGO].” (Remark enn sindikalist ek enn sef ONG kuma de gro kuyon omilye sa).


 E get lalist sef deta ek reprezantan politik burzwazi, e mo sit tuzur depi zot sayt:


 “G20 leaders and ... heads of state/government present include David Cameron, Prime Minister of the United Kingdom; Ahmet Davutoğlu, Prime Minister of Turkey; Joachim Gauck, President of Germany; Mauricio Macri, President of Argentina; Enrique Peña Nieto, President of Mexico; Justin Trudeau, Prime Minister of Canada; Alexis Tsipras, Prime Minister of Greece; Manuel Valls, Prime Minister of France; and Jacob Zuma, President of South Africa. Other key government representatives present are: Johann Schneider-Ammann, President ... of Switzerland; Haidar Al Abadi, Prime Minister of Iraq; Habib Essid, Head of Government of Tunisia; Mohammad Ashraf Ghani, President of the Islamic Republic of Afghanistan; Benjamin Netanyahu, Prime Minister of Israel; Juan Manuel Santos, President of Colombia;Tammam Saeb Salam, President of the Council of Ministers of Lebanon; Ranil Wickremesinghe, Prime Minister ... of Sri Lanka; and Yury Trutnev, Deputy Prime Minister of Russian Federation. The US delegation is led by Vice-President Joe Biden and Jill Biden.” E lerla, pu met lanfaz lor predominans USA, zot azute: “Also attending are John Kerry, Secretary of State; Ashton Carter, Secretary of Defence; Sylvia Mathews Burwell, Secretary of Health and Human Services; Michael Froman, US Trade Representative; Jacob Lew, Secretary of the Treasury; Penny Pritzker, Secretary of Commerce; Loretta Lynch, US Attorney-General; and Gayle Smith, Adminisration of USAID. Gregory Abbott, Governor of Texas, John Hickenlooper, Governor of Colorado, Gina Raimondo, Governor of Rhode Island as well as five senators and eight congressmen, including Congress Majority Leader Kevin McCarthy, will be participating.”


 Zot azute, zis pu asir enn rekiperasyon adekwat: “Representatives from international organizations and civil society (NGOs, labour leaders, religious leaders), cultural leaders, academia and the media will also participate.”


 Ala seki Global Research Canada dir lor la, “It was in this context that the WSF was initiated by ATTAC, a French NGO (non-governmental organisation) platform devoted to lobbying international financial institutions to reform and humanise themselves, and by the Brazilian Workers' Party, whose leftist image and `participatory' techniques of government have not prevented it from scrupulously implementing the stipulations of the International Monetary Fund (IMF).”  Sa vedir, dan enn fason lisid, zot sitye WSF dan kuran reformis, ONG-mem. Ladres pu lartik antye: http://globalresearch.ca/articles/RUP401A.html


 Alor, nu kapav dir ki World Social Forum finn anmemtan donn enn platform pu opoz ezemoni total sa ofansiv neo-liberal, anmemtan aksepte kondisyon mortel pu li fer sa: li finn gard limem apolitik, e finalman anti-politik. E sa se so gran febles. E sa kot li fer ditor. Li finn konsyaman depolitiz lalit bann klas oprime. E kumsa, obzektivman, li finn anmemtan kree lespas pu reynion tu kalite tandans kontestater pandan 15 an, anmemtan li finn kree kondisyon pu ranforsi lel ki prodir sa kalite ONG ki zordi kontrole konpletman par kapitalist, kuma Eco-Bridge ek Love-Bridge dan Moris.


 Moris


Alor, Moris, nu truv tu kalite ONG. Ena finanse par CSR. Ena ONG kuma Rotary, Lions ki finans lezot ONG. Ena Lanbasad, sirtu US ki finans ONG. Fondasyon deor finans ONG. Leta burzwa finans ONG. Nuvo vag ONG strikteman patronal dan Moris finn met dibut tipikman dan presizeman sa bann landrwa kot li pli neseser pu burzwazi kuver so deryer: dan landrwa kot ena byin ris ek byin pov kot-a-kot:  Rivyer Nwar, Tru do Dus, Tamarin, Gran Be. Ziska zot kumans infiltre dan tu laspe lavi laba.


 - Guvernman kumans lav so lame tu kalite zafer: zanfan abandone, maladi infeksye, shelter, problem ladrog – tu vinn su sarz ONG.


- Tandi ki CSR, sa 2% profi ki patron oblize par lalwa servi pu “le sosyal”, dan kumansman ti bizin swiv guidelines Guvernman, zordi tu larzan CSR, li finn vinn net dan lame kapitalist, e zot finans seki zot ule – suvan zot prop fami, ki fer ti-proze lor lekolozi, tir dimunn dan povrete, promuvwar lar.


- U truv par zenerasyon zenn aret, par exanp, opoz sistem ledikasyon (inegal kuma li inegal, kolonyal kuma li kolonyal, elitist kuma li elitist) e fer “akonpaynman skoler” – setadir fer zanfan sumet 100% a sistem la, rod reysi ladan avegleman. E zot krwar zot pe fer enn bon zafer.


- U truv nepli ena “komite kartye” kuma avan – ki ti ase demokratik, sorti depi klas travayer – me nu gayn “forces vives” ki travay akote lapolis, sirtu kont kriminalite. U gayn “community policing”, premye Ansam nu Kapav, ki plitar vinn nom parti politik Roshni Mooneeram ek Gaetan Siew, Misye Smart Cities! Etonan!


- U truv Guvernman sibvansyonn ONG pu ed tit-antrepener (suvan kominal), e deles Village Hall, Sant Sosyal.


- U truv sertin sindika, GSA dan enn premye tan, lerla mem seki sipozeman “de gos”, kumans “ONG-ifye” – setadir gayn finansman pu “proze” ki paret progresist, me ki anfet promuvwar stati ko. Federasyn sindika ankes larzan ar TUTF, ankor enn fwa, larzan ki ena tandans fer federasyon la “okip enn seminar” zis pu li “okip enn seminar”.


- U truv enn lafors agrandisan Caritas ek lezot lorganizasyon Katolik, Legliz Chretien Mme Hardy ki ti kumans fer travay sanse volonter, me ki anfet peye, dan Lopital, e ki zordi Xavier Duval sutenir, li rul enn gro sant pu dyabet. Lorganizayson kuma Voice of Hindu, Hindu House, Budis, Hizbullah, 7 Zur Avantis – tu fer travay sosyal, saritab.


- U truv lasosyasyon fam (mem seki ti kree pu ledikasyon fam e pu gayn drwa de vot) konverti an sant pu promosyon tit-antrepriz, mikro-kredi, fer fam rant dan lozik profi.


- Artist truv zot atire dan enn mem vortex ansam ar ONG, su lezid MCB, patron dan Lotel Tamarin, Minis Lar ek enn manb Rezistans Sebastien Sauvage: Eco Bridge. Plitar ena Porlwi By Light, ankor enn fwa ris artist dan enn espes biznes finanse par kapitalist, e ki anpasan glorifye batiman kolonyal, rann omaz lepok esklavaz anmemtan viz pu nuri komers suvan depi andeor Porlwi.


- E dernye lorer, li enn zafer apel “Love Bridge” – kot fami ris pu adopte enn fami pov, e tir li dan povrete. Guvernman pe sibvansyon sa (Rs 100 milyon) kuma li sibvansyon tu sa bann zafer patronal la.


 Kifer Natir ONG interes LALIT?


Li enn moman dan listwar limanite kot bizin enn lalit politik. Fode pa nu fer erer ankuraz dimunn al plonz dan travay sosyal, ki anmemtan rann zot “tro okipe pu reflesi”, anmemtan rekiper zot alinteryer enn form lorganizasyon ki klas kapitalist pe promuvwar.


 


1. Dan LALIT, nu bizin rekonet limit drastik sa bann lorganizasyon ena. E sa limit la, li parfwa fer sa bann ONG la kareman enn danze – si nu pa rekonet limit la. Zot pa kapav, par definisyon, fer aksyon politik ki chalennj burzwazi ni so Leta, presizeman parski zot existe pu avans puvwar kapitalist, e zot lasurs finans pu sek anplas-anplas si zot opoz burzwazi. Setadir, enn lorganizasyon ki paret dan lintere dimunn ki li anfet “sible”, li an realite pli suvan azir dan lintere seki finans li. Sa vedir enn parti kuma LALIT, mem si suvan nu travay ar enn-de pli bon ONG, nu bizin kone ki zot enn alye byin limite. Pa kapav fye lor zot. Anmemtan, nu bizin tultan pe rod alye parmi lorganizayson ki mwins kuma ONG, plis kuma Lasosyasyon rule par so manb.


 2. Nu pu truv deplizanpli zenn, amizir pena veritab travay, ariv krwar ki li atiran pu rod enn plas “travay”, setadir gayn lapey, ar enn ONG. Zot krwar, dan zot linnyorans, ki zot pe fer enn “bon ev” anmemtan ki gayn enn lapey pu viv. Sa vedir, si u travay dan enn ONG, li enn bon konsiyn pu tret u plas travay kuma nerport ki lot travay: sa vedir evit tom dan santaz pu fer overtaym gratis akoz li saritab, zame pa krwar ki u “travay pu lapey” samem egal u langazman politik, e lerla fer u travay politik kuma nerport ki travayer fer – setadir pandan ler manze e dan u letan lib. U plas travay, si li ar enn ONG, li selman u gayn-pin.


 3. Si u dan Komite enn ONG ki anplway dimunn. Rapel ki bann ONG ena enn striktir yerarsik. Zot pa enn lasosyasyon bann dimunn egal. Alor, rapel osi ki, kan u ONG pran pozisyon kont burzwazi, u surs finansman pu sek. U pu tom dan pozisyon enn anplwayer ki pe met dimunn deor. Plito pa pran plas lor komite enn ONG (parey kuma enn militan pa rant dan ladireksyon sindika pandan enn downturn), me res enn sinp manb, e plito donn kudme dan lalit politik, ubyin dan enn lasosyasyon ki pa enn ONG.


 4. Promuvwar sa lot form “travay sosyal” ki suvan invizib, e ki pa kut naryin. Sa li kapav al dan enn bon direksyon kote politik.


 Ki nu bizin fer?


Premye zafer nu bizin fer, se asire ki nu premye langazman li politik. Politiko-politik. Se sa ki donn nu enn oryantasyon a lonterm. Lor la, nu letan bizin alwe kot li itil, setadir dan sa langazman politik – refleksyon ek aksyon. E sa langazman politik ki bizin gid tu nu lezot langazman, antan ki individi. Lerla, li osi inportan angaz nu dan enn lasosyasyon, enn sindika, si apropriye, me suvan li inportan pu res enn manb aktif a-la-baz, e asire ki sa travay san-fin la napa angluti nu.


 Dezyem zafer, nu bizin rod donn kudme dan travay ki pre-politik, pa zis “sosyal” ubyin “sindikal”. Li diferan. Nu fer sa travay la, si li pre-politik, avek enn vize pu sanzman politik, pa zis fer enn zafer palyatif.


 Trwazyem zafer, nu bizin konvink lezot dimunn, sirtu zenn, lor danze tu travay sosyal, sindikal, saritab kapav reprezante pu lalit politik, e osi pu militan individyel ki angluti ladan.


 Katriyem, nu bizin aktivman denons CSR ek expoz natir pro-kapitalist bann ONG ek mem sindika, kan zot rant dan “leta” dan so sans larz, e rant dan tu kalite “diyl” ar Leta. Si patrona ek leta ubyin enn lanbasad ubyin enn relizyon reysi met lame lor lorganizasyon alinteryer klas travayer, li ule dir li kuma enn viris ki pe anpes nu sistem oto-defans  (onivo klas sosyal an antye) marse. Li enn fason anpes emansipasyon klas oprime. Li grav.


 Sinkyeman, nu bizin expoz lintere birokratik dan travay sosyal. Sa lane la, par exanp, 2016, Nasyon Zini anplas so Millenium Development Goals, ki ti ena 18 espes target, pe instor Sustainable Development Goals, ki ena 169 sa bann target la. Kimanyer pu monitor tu sa bann target la? Komye li pu kute? Enn estimasyon se $254 milyar – ki 2 fwa li gran ki bidze led mondyal anyel. Sa vedir tu sa larzan pu al ar dimunn ki travay dan ONG. Pa pu devlopman, me pu mezir efikasite ONG!


 Enn CEO enn ONG, Oxford Poverty and Human Development Initiative, li parmi ONG ki pe met tu lanfaz lor kimanyer “mezir sikse lalit kont povrete”. Li ena enn lintere ladan: li pe promuvwar so “Multidimensional Poverty Index” ki li finn kree!


 Konklizyon


Sa papye la, li kuma enn bakgrawn pu plis resers. Nu kapav lir li ansam ek sa 6 lartik referans ki nu ti liste dan kumansman. E seki inportan, dan lapratik, se pu rekonet enn ofansiv ideolozik ki burzwazi pe fer atraver ONG. E li egalman inportan, dan lapratik, pu angaz nu politikman dan LALIT, e pu devlop enn vizyon politik pu evalye nu travay dan lorganizasyon pre-politik.


Lindsey Collen


7.02.2016