23.04.2004
Prezan dan konferans de pres ti ena Alain Ah-Vee, Veena Dholah, Rajni Lallah, Ram Seegobin ek Ashok Subron.
Rajni Lallah ki ti pe prezide. Li ti dir ki bi konferans de Pres la sete pu komant laktyalite politik e pu prezant nuvo piblikasyon Lalit alokazyon Fet Travay intitile; "Program lor Drwa Travayer; Demand Klas Travayer Zordi". Ti ena de prinsipal port parol Lalit Ram Seegobin, ek Ashok Subron.
Komanter Lalit lor Aktyalite politik
Ram Seegobin ti kumanse par dir ki telman ena aktyalite, ki li difisil pu zis donn enn de pwin zeneral. Dernye 2-3 banane finn domine par sertin tem kuma Air Mauritius. E apenn skandal Air Mauritius pe al fini, ti fini kumans gayn skandal MCB-NPF. Aster ena nuvo ka: Deelchand, Chetty ek Hurnam. Sa bann size-la ti okip premye paz lapres ekrit ek odyovizyel. Finn ena ant sa bann ka-la Gorah Isaac, Cehl Meeah ek deba lor langaz oryantal. Ram Seegobin finn usi dir "dapre nu, manyer ki laktyalite finn derule; fer ki problem ekonomik ek sosyal maske. Ena byin tigit lespas pu veritab deba politik lor size ki afekte lavi dimunn tulezur.
Li finn fer answit enn sirvol sityasyon dan diferan sekter lekonomi.
Lindistri Sikriyer
Lindistri sikriyer atraver VRS pe amenn destriksyon masif lanplwa, e so lavenir mem menase. Plis ki 20 banane desela Lalit ti dir bizen reget lavenir disik. Atraver ka ki Brezil, Thailand ek Lostrali finn mete divan WTO, so lavenir mem menase. Olye ki Guvernman MMM-MSM-FTS -Les Verts truv solisyon dirab e kimanyer pu servi dan enn fason maximal later agrikol; guvernman apre guvernman pe zis asir rantabilite konpayni lindistri sikriyer.
Zonn Frans
Li finn usi explik kimanyer dan Zonn Frans ena mem senaryo. Devlopman resan otur AGOA ek Multi Fibre Agreement, lavenir Zonn Frans antan ki anplwayer e prodikter menase. Lanplwa menase. Ankor enn fwa olye guvernman lans deba pu get lavenir prodiksyon, Guvernman pe get so marketing, pe get kimanyer pu defann marse textil.
Lanplwa
Problem lanplwa grav e pe apros enn nivo danzere. Guvernman pe minimiz sa problem-la. Li pe dir se enn problem statistik; kimanyer nuvo laliyn aster se pu napa get somaz, e nek get komye lanplwa finn kree. Ram Seegobin finn dir kantmem komye lanplwa finn kree, finalman nu al fini ek enn defisit.
Turism
Kote sekter Turism; pe ena enn devlopman rapid, ki finn depas sey satirasyon pu lanvironn man fizik ek sosyal sa pei-la. Gro kontradiksyon se park hotelye, ena gro difikilte ek to ranplisaz. Nek pe ogmant sa park hotelye-la san reflesi.
Reponsabilite Berenger dan lamonte kominalism
Lor kominalis Ram Seegobin finn dir "nu konstat enn lamonte kominalis de tu zar, li byen trakasan". Li dir ki Lalit met buku responsabilite lor manyer ki sa Guvernman-la, sirtu manyer Paul Berenger, finn azir. Pena zur ki nu pa truv Berenger pe asiste enn rasanbleman kominalo-relizye, pe fer referans a tel kominote e su-kominote. Me byen rar nu tann PM donn lasirans drwa a tu sitwayen. Anmemtan li swazir pu vizit pei de pepleman. Tu sa pe kree dinamik ki fragmant sosyete Moris. Tu sa pu amenn enn dinamik kominal danzere. Nu pe truv nuvo guvernman, Berenger sirtu kumans resevwar tu kalite grup sekter, kominal-relizye. Nu dan lalit nu kondann sa kalite fason azir-la.
Menas kont demokrasi
Lor size menas kont demokrasi Ram Seegobin finn dir ki kan guvernman ti pu aboli konsey vilaz, konsey distrik, Lalit ti denons sa muv-la. Nu ti dir antrot ki bann tipti vilaz pa pu ena reprezantan. Guvernnman ti dir ki tu eleksyon pu minisipal-vilaz pu fer an 2004. Aster nu pe truv enn sibterfiz transparan depi guvernman pu met dibut enn komite pu get doleans bann ti-vilaz. Fode pa guvernman pran dimunn Moris pu inbesil ram seegobin finn dir. Dayer li fin azute sertrin zurnalis finn denons sa sibterfiz-la. Kan guvernman finn desid pu ranvway eleksyon minisipal pu 2006, li pe fer kuma Ptr ti fer avan. Alepok MMM ti denons sa kuma konfiskasyon drwa dimunn Moris. Aster guvernman pe propoz reform sistem elektoral me mintenir "best-loser'. Sa li enn negasyon veritab demokrasi.
Malarya
Lor sa ka malarya kot enn zenn zanfan inn mor Ram Seegobin finn dir ki li pe fer referans a sa ka-la pu montre kimanyer bann parti tradisyonel finn atenn enn degre ipokrizi inakseptab. Sa semenn-la dan parlman gayn gran lager otur PNQ. Nu finn truv Ptr fer demagozi degutan. Ashok Jugnath dan so repons finn fer prev de enn lezerte kriminel fas a enn sityasyon byin grav pu Moris.
An Me 2001 Lalit ti ekrir Minis Lasante pu akiz li de neglizans grav. Parski li pa ti retablir kontrol saniter dan laeropor. Alepok su presyon Labank Mondyal-IMF pu diminye depans sosyal pu ki tu depans vinn rantab e prodiktif. Zordi potansyel pu malarya epidemik li'nn ogmante buku par rapor a nomb Morisyin ki parti, ki rant Moris e travayer lezot pei. Manyer Ashok Jugnath finn reponn dan Parlman li finn fer prev de lezerte.
Lalit reklam demisyon Hurnam
Ram Seegobin finn dir ki depite MMM Hurnam, etan done sityasyon kot li ete, li ti bizn demisyone par limem e lerla fer enn parsyel. Li finn dir ki dan Lalit nu etone ki guvernman dir ki pa pu ena 'cover-up' seki inplike ki ti kapav ena 'cover-up' dan lezot ka.
Dan nu konba kont britalite polisyer nu pe truve ki guvernman pe sistematikman fer prev de 'cover-up'. Sak fwa guvernman dir pa pu ena 'cover-up'. Dime Ram Seegobin finn dir li pe pas lakur No.3 Port-Louis. Li'nn dir ki li pe prezant lakur san kone ki sarz ena kont li. Ziska ler li'nn dir li pa kone ki li'nn fer e kan li'nn fer li. Sa enn prev deriv ver leta polisye. Dan papye ki lapolis finn fer li siyne li dir si li pa vinn lakur pu ena enn 'arrest' kont li. Sa Ram seegobin inn dir li al kont leta de drwa.
Program Lalit lor Drwa Travayer
Dezyem port parol dan konferans de pres Ashok Subron finn explik an detay lor nuvo piblikasyon Lalit lor program lalit ki apel "Drwa Travayer, Demand klas travayer zordi". Parti Lalit finn swazir zur Fet Travay pu lansman so piblikasyon, alokazyon enn zur otman sinbolik pu travayer. Par kont tu lezot parti politik, etan done zot finanse par bann gran bayer de fon, zot defann lintere patrona. Li finn explike ki malgre rekil dan lalit travayer e inkyetid parmi dimunn ki travay pu viv, finn ena plizyer muvman de kontestasyon, dan dernye 3 banane.
Sa Program la, li finn dir, li viz pu donn enn koerans e azir kuma enn zuti dan lalit ki pe derule. Sa bann lalit la al ver progre. Sa nuvo piblikasyon la li divize an sink seksyon:
- Dan so introdiksyon program la etablir fe de baz ki vre prodikter larises se travayer. Travayer ki prodwir larises, e se sa ki vinn kapital, e pe amenn tu sa devlopman teknolozi dan lemond ek dan Moris.
- Globalizasyon kimanyer pe afekte travayer. Nu finn tret 8 pwin dan lepok zordi. Deplizanpli kapital pe demwinzanmwin rant adan prodiksyon. Bann ris ule garanti zot profi. Muvman kapital ek marsandiz pe vinn lib onivo mondyal..
- . Ki konsekans globalizasyon lor Moris. Kimanyer patrona pa azir fas a kapital mindyal. Zot pe rod deturn tu resurs ekonomik, sosyal e natirel pu zot prop sirvi ekonomik.
- Mem diplomasi internasyonal pe deturne pu servi patron. Konsekans li kler: plis lamizer, lisansiman, lamonte somaz, insekirite danplwa, landetman, langwas permanan dan lavi, lavi sosyal e kiltirel pe dezenere. Ashok Subron finn dir ki filozofi sa program-la viz pu konkerir puvwar politik limem e remet an kestyon lozik sistem kapitalis.
Nu finn devlop plizir nuvo demand pu klas travayer ki koresponn a nuvo lepok zordi. Ladan ena bann pwin swivan:
- Nu le drwa pu sirviv. Nu pe dimann ki tu travyer ena enn saler de baz minimem onivo nasyonal. Nu pe osi dir ki saler bizin indexe otomatikman ar ogmantasyon kud lavi.
- Lor demokrasi dan travay.nu dir ki bizin ki dan sak lizinn ena bann komite eli ek kot travayer ena drwa de veto lor manyer travay e prodiksyon organize. Travayer bizin ena akse a tu liv kont. e transaksyon banker lantrepriz
- Bizin rezyonaliz e internasyonaliz nu lalit. Bizin negosyasyon kolektiv ant sindika e patrona lor baz rezyonal e global. Lalit zwenn muvman internasyonal pu ki travayer ena lib sirkilasyon.
- Lor size sekirite danplwa nu kont proliferasyon travay kontraktyel
Bizin reform lalwa travay pu ki tu anplwayer e su kontrakter, tulede respekte totalite kondisyon travay. ek tu lalwa ki konsern travayer.
- Travayer bizin ena drwa pu benefisye lavansman teknolozi. Dan lepok Cyber Island bizin ki lor tu sayt travay travayer gayn akse a Innternet.
- Nu pe dimann ki ena bon kondisyon dan travay. Bizin ena drwa re-integrasyon dan ka lisansiman inzistifye. Lalit pe osi dimann ki sanz lalwa travay pu ki tu travayer benefisye enn semenn konze repo anplis de so sik ek lokal. Bizin met osi lakres ek lakantinn modern lor tu sayt travay.
- Nu le enn bon lavi apre nu retret. Pansyon bizin konsidere kuma enn lapey difere pu travayer.. E pansyon vyeyes bizin res enn drwa iniversel.
- Lavi ek lasante travayer bizin pas avan tu. Guvernman bizin ratifye e aplik tu konvansyon internasyonal lor Health & Safety. Bizin fasilit dedomazman pu aksidan travay. Zordi li pran tro buku letan avan ki travayer dedomaze pu aksidan travay; ena keys ki pran ziska dizan.
Program Lalit lor Drwa Travayer a-vann Rs 5.00.
Fet Travay
Dan dernye parti konferans de pres Rajni Lallah ti explik lor selebrasyon ki Lalit pe organize pu Fet travay dan Gran Rivyer. Sa zur-la tu mamb ek sinpatizan Lalit finn invite pu reflesi lor tem : "Travayer zordi: Ki Program? Ki demokrasi? Pu ena osi diskur e animasyon kiltirel atraver lamizik, sante, poezi, expozisyon.
Bann lorganizasyon kuma dan lemond pe osi avoy mesaz ki pu lir sa zur-la. Sa li reflekte laspe internasyonalis sa fet-la.pu sa lokazyon-la.
Reportaz VD/AA