30.04.2015
Below is the Dossier on BAI from our magazine, REVI LALIT number 119. Each new article has a heading in capital letters, while the sub-headings within an article are not in capitals.
DEMANTELMAN LANPIR POLITIKO-FINANSYE RAMGOOLAM
Pu dernye eleksyon zeneral lane dernyer, eleman prinsipal dan kanpayn Lalyans Lepep se ki li ti pu amenn enn gran netwayaz tu sa puritir ki Parti Travayis ti reprezante. Dayer, avan sa, kan Bérenger ti al get Prezidan Aneerood Jugnauth dan Redwi, li ti konvink li pu demisyone pu vinn donn enn kudme dan sa gran travay netwayaz ki ti ena pu fer.
Byen vit apre zot viktwar elektoral, Guvernman Lalyans Lepep finn demar sa travay netwayaz.
Soornack
Pu komanse Mm Nandini Soornack finn netway limem zur kawnting, me li finn kit deryer li enn ta det e posibleman lezot tranzaksyon pa tro kler otur kontra e komisyon dan magazin Duty Free, san konte so implikasyon dan bann zafer kanpman Ramgoolam dan Ros Nwar. Li pa paret pu tro fasil pu al netway otur Madam la kot li ete dan peyi Berlusconi; me li su arestasyon laba, dan Parme.
Anmemtan, enn parti sa montaz finansye otur Ramgoolam-Soornack-Gleeson finn paralize, sirtu apre ki Gooljaury finn “vire mam”. Mem si li finn fer li apre rezilta eleksyon.
Kofor
Laspe politik sa demantelman la finn kontinye zisteman apre ki Gooljaury finn denons Ramgoolam pu konplo otur kanbriolaz dan so kanpman kot li ti dir li pa ti prezan kan ti ena kanbriolaz e li ti dimann Gooljaury “pran sarz”. Kan lapolis pe fer lanket lor kes konplo, zot al dekuver 2 kofor e valiz ki kontenir plis ki Rs 225 milyon an likid, lamwatye an biye nef Rs2,000 ek lot lamwatye an biye $100, tuzur nef e ki zame finn an sirkilasyon. Alor laspe politik sa prosesis demantelman la finn osi ena enn gro eleman finansye. Ziska ler Ramgoolam pankor donn okenn explikasyon, e nu pa tro etone: li difisil pu imazine ki defans li pu prezante dan ka konplo, e dan ka Rs 225 milyon an likid. So stratezi se sirman pu trenn zafer pli lontan posib dan Lakur; li finn met ka pu return li so mesan larzan, e mem so valiz.
PT larg Ramgoolam
Me seki kler se ki so Parti Travayis finn fini larg li, ek batay pu enn nuvo lider finn fini deklanse.
Me sa Rs 225 milyon an likid dan lakaz Ramgoolam paret enn ti lamone, konpare ek sa plizyer milyar rupi ki implike dan kontra ki Betamax ti gayne apre presyon politik depi Guvernman Ramgoolam, pu transport lesans, dyezyel, dilwil lurd, depi Lind ziska Moris: nuvo Guvernman finn konsidere ki ena iregilarite dan sa kontra Betamax, e finn rezilye kontra la. Baichoo ek Ramgoolam pre pu vinn CCID lor sa ka la, apre ki bann sef servis sivil ek ex-Minis Gowreesoo finn inplik zot. Ankor enn lot eleman inportan dan lanpir politiko-finansye ki pe netwaye: Parey kuma sa long lalist permi ki Lototec ti gayne ek Guvernman Ramgoolam pu tu kalite “kart grate” ki ti pe ramas par santenn milyon depi dimunn mizer: apre Premye Bidze nuvo Guvernman, enn bon parti sa lanpir zugader la finn elimine.
Aster, avek ekrulman sa konplex finansye supsonab ki BAI reprezante, e kan pu ena enn seri ka o-kriminel kont bann sef BAI, apre ki finn kumans expoz lyen finansye ant bann konpayni Dawood Rawat e Navin Ramgoolam, li kler ki sa pli gro seksyon sa Lanpir Politiko-Finansye otur Navin Ramgoolam finn deza kumans ekrule.
BAI
Si li vre ki li ti neseser pu Guvernman pran mezir pu demantel sa lanpir la parski li ti ena enn baz koronpi ek mem ilegal depi lontan, e ki koresponn a politik “demokratizasyon lekonomi a-la-Travayis”, li osi neseser pran mezir pu diminye lefe ki sa finn ena, e pe kontiyn ena, lor dimunn ordiner ki finalman truv zot mem viktim kolateral dan sa prosesis netwayaz. Nu bizin osi pa inyor lefet ki ena kalkil politik bann dirizan Lalyans Lepep ki pe rod netway terin politik pu pli divan. Tu sa netwayaz la viz prinsipalman Travayis e Navin Ramgoolam; e MMM li deza dan enn leta paralize avanse, avek Ganoo, Obeegadoo ek Ramano lor enn sime ki paret pe al ver zot demisyon sinon expilsyon.
Lopozisyon a sa guvernman Lalyans Lepep, e li byen inportan ki ena enn lopozisyon programatik ek politik, li pu vinn depi enn muvman sindikal demokratize ek parti politik kuma LALIT.
20 Avril 2015
B.A.I. EK LABANK BRAMER: ENN LANPIR GRENE?
Tulezur nu pe tann plis detay lor lanpir Dawood Rawat:
- Finn ena tro investisman intern, e ki rul a lapert.
- Ena sir-estimasyon valer so asets, sirtu depi li kit Stok Exchennj.
- Ena enn Ponnzi otur enn so prodwi (SCBG)
- Ena deturnman fon.
Ena enn kriz finansye byin, byin grav pe derule dan Moris. Zame finn ena enn skandal osi grav, osi danzere. Li kapav sakuy lekonomi Moris net. Pu ranburs tu dimunn ordiner ki finn perdi larzan dan Super Cash Back Gold, par exanp, pu inplike ki Guvernman fer enn levi depi sak dimunn ki ena laz pu travay enn som kuma Rs50,000.
Gravite kriz la
Mem si ena zurnalist lapres ek radyo ki parfwa badine lor la, ubyin zot niye kriz la – swa akoz zot linyorans, swa akoz M. Dawood Rawat (preske) zot patron – sa pa vedir sityasyon la pa kritik. Personn pankor asimil profonder gravite sityasyon aktyel. Mem Minis Roshi Bhadain, ki ansarz sey limit dega enn lanpir ki pe bankrut, pankor petet konn letandi sa kriz la. Sistem kapitalist, sirtu depi bann lane 1990, permet sa kalite lakangrenn la devlope dan enn fason invizib dan institisyon finansye, presizeman akoz Leta finn fer otan de-reglemantasyon. E dan Moris, sityasyon agrave pu konpayni dan “burzwazi deta” kuma BAI akoz, par definisyon, zot depann lor sutyin rezim opuvwar. Alor kan rezim sanze, sa kalite sutyin la disparet, e sa asontur presipit sa kriz ki, detutfason, ti pe kuve.
Burzwazi deta
Kan premye reyn Aneerood Jugnauth ti ariv so lafin, nu finn temwin enn lanpir burzwazi deta alepok, lanpir Roland Maurel ek Ramdanee, par exanp, ti sakuye kan ansyin Premye Minis alepok, Aneerood Jugnauth, ti perdi puvwar.
Asterla, nu konstate ki, pandan 10 an o-puvwar, Ramgoolam finn protez lezot lanpir burzwazi deta, ki pe degringole san sa proteksyon ki li ti pe donn zot la. Sa lanpir Travayist la li inklir BAI (British American Insurance) ek BB (Bramer Bank) ki, a-zot-tur, form parti lanpir Dawood Rawat. Kan Ramgoolam pe tonbe zordi e so kofor finn expoze an piblik, so bann “protekter” ki osi so “proteze”, zot pe tonbe ansam: bann gran parmi burzwazi deta otur Ramgoolam, kuma Rawat, Ah Teck, Bhunjun, Gooljaury/Soornack pe sakuye. Pa zordi ki nu pe dir ki zot bann proteze/protekter Parti Travayist. Ala seki nu ti dir lor nu sayt 10 an desela, le 31 Okt. 2005: “…konglomera BAI, ant-ot, dapre politik ‘demokratizasyon ekonomik selon Parti Travayis’ pe kontiyne konsolid so lanpir”, e 9 Mars 2013, osi lor nu sayt: Parti Travayis pe “Protez BAI ek so lanpir, donn kudme Jeetah e so tennker petrol ek rulman ledikasyon tersyer, ankuraz Gamma Civic Ah Teck …”
Fayit anonse?
Me, ka BAI, li buku pli grav. Kestyon poze sipa finn ena problem ar BAI vizavi regilater depi 2004-5, kan Iqbal Rajaballee ti ranplase kuma CEO Financial Services Commission. Antuka, FMI finn tir sonet alarm depi 2007. E anfet, BAI, li an-fayit depi plis ki 2 an. Li pe al bankrut. Sa, dapre so prop oditer. Rezim Travayist finn gard BAI dan ICU lor “life support”, an-esanz BAI finn, ant-ot, dibut garan pu kanpman Ros Nwar Ramgoolam, e finn fer kit diyl favorab lor apartman Mm. Nandini Soornack dan Diplomat Gardens. Kan enn seksyon burzwazi deta, kuma BAI, nepli ena proteksyon Leta, li riske tonbe. E BAI, mem avek proteksyon, ti pe al ver fayit sir. Alor, sityasyon li grav. E, kuma zwer rugby abitye dir: “Pli zot gran, pli zot gayn dimal kan zot tonbe!” (“The bigger they are, the harder they fall!”). Lor nu sayt 21 Okt 2013, nu ti swiv diferan lapat “urit” sa lanpir la: “Dan dernye 5 an, BAI finn konplet enn prosesis kot Mauritius Leasing (BAI) ek Bramer Bank (BAI) finn amalgame e, avek sutyin kapital Qatar, zot liste lor Stock Exchange of Mauritius apartir lane dernyer [2012]” su nom Bramer Bank. Kumsa, avek enn seri konpayni kuma enn imans urit, ubyin lalyann, lanpir Rawat ti’nn ariv 7yem pli gran konglomera dan pei. Danze la, se sa lanpir la, li liye ar pa-kone-komye lezot biznes dan Moris.
Ki kalite stratezi biznes Rawat ti ena?
Nu pa kone ki stratezi biznes li ti pe met an-plas, me an 2010 Dawood Rawat finn retir BAI depi lor Stok Exchennj Moris. Kumsa, li lib pu donn evalyasyon kuma li ule pu so asets. Nu pa kone, nonpli, kifer Dawood Rawat finn met dibut Seaton ek KLAD, apar pu aste tu lezot shareholder minoriter, pu ki so fami gayn kontrol total lor BAI Investments, setadir pu gayn enn kontrol familyal atraver 2 Holding Company. Ki larzan finn servi pu met dibut sa 2 Holding Company? Eski li larzan lezot konpayni BAI?
Lanpriz lor medya
Antretan, e sa osi li inportan, BAI finn asir li enn minmiz lor buku lagazet ek radyo. Atraver Yukondale, atraver so linprimri, e direkteman, li finn kapav gayn enn linfliyans determinan lor Le Defi, Radio Plus, Radio One, Le Dimanche/Hebdo, News on Sunday, Capital e atraver lonn, 24-Heures Info. Sa finn ede dan maske problem BAI depi piblik, e ziska ler, li evidan ki plizir zurnalist, ki anfet pa plis ki “travayer” peye par BAI. pe ekut lord depi lao pu niye lexistans e Ponnzi e frod.
Ponnzi?
Enn kote li perdi-letan pu debat eski sa Super Cash Back Gold ki BAI ti pe ofer piblik, li enn Ponnzi ubyin non. Kartunn Deven T ti parfe lor la: ena Rawat pe nwaye dan enn lak labu; enn so bann siporter pe kriye depi rebor lak, “Good News! It’s not a Ponzi!!!” (Get nu websayt pu detay lor Ki Ete enn Ponnzi?)
Me, seki paret finn arive kote so konpayni lasirans, se BAI Co (Ltd), dapre Week-End 12 Avril, ti gayn enn retur anterm larzan selman 0.6% an 2013, ubyin Rs 200 milyon (Rs 200,000,000), kan li ti pu bizin pey plis ki Rs 8 milyar (Rs 8,000,000,000) an 2013 pu respekte kondisyon so bann polisi, sirtu so Super Cash Back Gold. Larzan nepli existe. Li pa la. Sel manyer, Guvernman finn estime, ki BAI ti ena lintansyon pu bus sa tru la, se atraver lans polisi ankor pli tantan su mem plan lasirans. E tru pu lane answit, estime kuma Rs13 milyar. Ala kifer li apropriye pu dekrir BAI so Super Cash Back Gold kuma enn Ponzi. Li exakteman seki Bernard Madoff finn fer dan USA. Li ti ansarz enn firm respektab New York, me li kumans pran nuvo larzan depi piblik lor to dintere mirobolan, kuma sel fason pey det onn-going vizavi kliyan avan la; regilater pa finn dekuver li a-tan. Parey kuma isi ar BAI.
Permi pu Bramer Bank
Seki inportan pu retenir ladan, se burzwazi deta, li enn burzwazi ki depann dan enn fason demezire lor faver depi Leta; e sa problem la, li aksantye dan enn lepok “de-regulation”. Alor, par exanp, BAI, kan li an-difikilte antan ki konpayni lasirans enn lepok, ki li fer? Li lans enn Labank lor Stok Exchennj. Pa zis li reysi gayn laysenns, ki asterla paret ti petet pa evidan, me li lev kapital depi piblik, ki al melanz avek so bann konpayni an-difikilte. E kan li dan difikilte, enn lot zafer pu remarke, se li pa gayn lamerdman kan li lans enn prodwi “Super Cash Back Gold” (Single Premium Endowment Policy) kot so konpayni lasirans BAI oper enn espes “fixed deposit”, ki normalman zis enn Labank ofer, e li ofer piblik lintere ziska12% lor la, kan tu labank dan pei pe ofer lamwatye sa ubyin mwins. To dintere BAI pu sa plan, li mirobolan. Me, eski li posib? Eski tu lezot dimunn Moris ki kit zot kas dan lezot labank lor fix depozit lor to dintere lamwatye, zot tu bet? Anfet, li ule dir ki BAI ti pe rul kiksoz pa tro diferan depi enn Ponzi, kan met tu so diferan laspe ansam. Li pe ofer enn to dintere telman for ki sel manyer li kapav respekte so langazman pu pey enn tel to dintere inposib la, se par pran plis nuvo larzan ar piblik su kondisyon pli mirobolan ankor. E, sa spiral la, li ekivo enn Ponnzi.
BAI tro investi dan so prop konpayni
Ena ankor 2 zafer ki agrav sityasyon: Premye, BAI pena investisman ase andeor so bann prop konpayni, andeor so prop filyal. Li tro investi dan so bann prop konpayni. Sa osi byin suvan permet bus-tru isi-laba avek mem larzan, kuma bann Konservator pe dekuver. Kan Rs1 milyar det depi “related parties” (konpayni filyal) reye dan BAI (lasirans), abe larzan la kot finn ale?
Ondire, depi tro lontan, BAI pe atas so vas pa ar enn poto, me plito ar so prop lake. Li pa pe respekte regleman debaz ki anpes secure u vas ar so prop lake. Enn konpayni lasirans lor Stok Exchennj gayn drwa ena pa plis ki 10% so kapital investi dan so bann prop konpayni filyal (related parties), e lezot konpayni pa plis ki 5%, kuma Philip Forget, ki pa telman indepandan nonpli, finn atir latansyon. Me, BAI ti ena plis ki 80% investi dan limem. E mem si li finn aparaman reysi bes sa sif la kan Regilater finn obzekte, dapre lapres li paret li ti tuzur pre 60%, setadir 6 fwa plis ki Regleman permet. E dan ka BAI, Regilater finn petet donn li tro buku letan pu dres so bann konpayni ki pe al an-deor regleman, sinpleman akoz BAI pros ar puvwar, e buku Regilater ti nomini politik, e seki pa dakor ti deor, me osi petet akoz BAI telman gran, li ti paret tro efreyan pu pei pu enn kad ansarz enn biro Regilater riske ferm li. Remarke ki mem si Chermenn Financial Services Commission ant 2012 ek 2014, Marc Hein, pe onetman kriye lor imans problem dan BAI, kan li dir, “Le problème de la BAI était un cauchemar permanent durant ma présidence”, e kan li dir BAI ti “un train qui déraillait”, li azute, ki sa lepok la, “le feeling du gouvernement, du conseil d’administration et des hauts cadres de la FSC, était d’essayer de sauver la BAI.” Kan Guvernman sanze, “feeling” ki bizin protez sa lanpir la, klerman finn osi sanze. Me, pwin nu pe fer se sa: Ti deza ena problem mari grav, kuma Marc Hein devwale kan li servi mo for kuma “kosmar” ek “trin deraye”, plis lor la ena problem ki tu burzwazi deta sufer kan rezim sanze.
Lapert dan BAI
Lefe sa aksyon ilegal kot sir-investi dan u prop filyal finn agrave par lefet ki plizir filyal BAI pa fer profi, ubyin fer tigit profi, kuma Apollo Bramwell, Iframac, Courts, Ireko. E sa se dezyem zafer ki agrav sityasyon.
Deturnman osi?
Anplis, nu pe tande dan lapres apartir 12 Avril 2015, kuma fwit depi Rapor Konservator Bonieux ek Oosman, finn ena par milyar Rupi finn deturne depi bann konpayni BAI o-profi konpayni kontrole net par lafami Rawat, setadir Seaton ek KLAD, anrezistre dan Bahamas ek Malt, respektivman. Minis Bhadain finn konfirme ki sa paret finn arive. Guvernman pe sey gayn enn manda dare kont Dawood Rawat, akoz li pe truve ena ase indikasyon bann deli kriminel.
Kapital finansye bizar
Kapital finansye, kuma BAI ete par exelans, li enn kapital bizar, tultan; e li-mem li seksyon kapital ki opuvwar dan lemond, e depi bann lane 1990, sa seksyon la li opuvwar san regilater, ubyin san regilater sifizaman for. Kapital finansye pa dan prodiksyon. Li pa mem dan komers. Li dan rulman larzan. Alor, kapital finansye li tultan pe frol enn Ponnzi. Li tultan pe servi larzan lezot dimunn pu, an parti, fer so prop klan familyal pli ris. Se sa ki alabaz sa ogmantasyon lekar resan ant top dan klas kapitalist ek seksyon pli anba dan klas travayer.
Ponnzi Bernard Madoff
Anu get Ponnzi notwar ki ti rule par Bernard Madoff dan USA. Madoff ti enn Stock Broker, e so firm ti telman respektab ki li ti ansarz plasman ziska 5% investisman dan Stok Exchennj New York. Me li finn kumans vann enn prodwi finansye kot pena so ekivalan an valer reyel, setadir enn Ponnzi. Li finn gayn enn santans 150-an prizon an 2009 pu eskrokri. Tu so kliyan inn perdi zot larzan. Regilater pa ti reysi kontrol li.
LALIT, ki propoze?
Alor, ki LALIT propoze – apar nu amenn lalit politik pu ranvers reyn kapitalist, e organiz enn reyn asosyativ, ki deza nu program – an-atandan enn revolisyon. Dabor 3 zafer:
- Ki Guvernman Moris anonse ki apartir asterla, tu Labank Retail (setadir detayan, kot piblik ek ti-institisyon kliyan) bizin totalman separe depi Labank Investisman, Lasirans, etc. san okenn overlap. Sa ti deza kumsa, partu dan lemond, swit-a gran krash ekonomik an 1929, ziska ki lafin bann lane 1990, kan kapital finansye kumans deklar mari, e finn inpoz sa sityasyon kot kliyan expoze a gran gran risk. Dan Moris, fode pa bann konpayni lasirans, nonpli, fer travay labank, kuma fix depozit. Li tro riskan pu piblik.
- Ki Guvernman Moris anonse, kuma Guvernman Ostrali finn fer depi 2013, ki li pu dibut garan ziska enn sertin som pu tu savings dan Labank Retail; dizon ziska Rs 1 milyon, enn som ki resanble lump sum enn profeser primer, ubyin enn VRS enn artizan. Dimunn ki anvi met zot kas kot ena pli gran risk (dan investisman, dan lasirans, etc), zot pran zot prop risk. Nu dan LALIT, nu pa dakor ek sa sistem kapitalist la, me fode pa bann kapitalist ek pro-kapitalist fer popilasyon an zeneral peye kan zot, zot rant dan bann rulman avek to-dintere farfeli, ubyin pa dan norm la.
- Ki Guvernman Moris fixe diferansyel ant to-dintere kan Labank pret larzan ek to dintere kan li pran prete ar dimunn.
- E si kapital finansye tro for pu Leta met lord, lerla Leta bizin kareman met so prop sistem Labank ek Lasirans, pa zis kan li an-kriz kuma asterla, pa zis akurterm, me alonterm osi.
LC pu LALIT, 18 Avril, 2015
PAUL BERENGER TI PREMYE, AN 2013, PU SERVI TERM “PONNZI” PU BAI
Paul Bérenger ti premye pu sigzere ki BAI kapav inklir dan so vant enn posib “Ponnzi”. Mem si asterla li pa tro kone ki pu dir, alepok klerman li ti konpran gravite problem dan BAI. Anfet li ti servi mo “Ponzi” 6 fwa, dapre Hansard, kan li pe koz danze grav seki ti deza pe pase depi 8-9 an, setadir depi 2004-5 dan BAI, e ki finn agrave apartir 2007, kan buku dimunn inn al ver Super Cash Back Gold pu evit tax lor lintere Labank..
Ala extre seki li dir le 21 Nov 2013 kan li ti poz Minis Finans Xavier Duval enn PNQ lor “Insurance Companies – Related Companies – Investment” kot li finn pez sonet alarm lor BAI. Li ti sit IMF pe dir ki 2 Regilater, Financial Services Commission ek Bank of Mauritius, pu bizin pratik “war games” pangar enn krash ki menas pei Moris an antye. Anplis de sa, Bérenger finn kestyonn, avek rezon, sazes akord enn laysenns a Bramer Bank, akoz gravite problem BAI: Ala enn but depi Hansard:
“Mr Bérenger: In the explanatory notes to his Budget Speech, the hon. Minister of Finance said that the Criminal Code would be amended to prohibit the conduct … of Ponzi Pyramid Schemes. Can I ask whether the definition that will be provided of what is a Ponzi Pyramid Scheme will include insurance companies - the case we are talking about [BAI] - and whether the definition of Ponzi Pyramid Scheme is available, and if yes, if it can be circulated as soon as possible, so that full consultation takes place?
Apre ki Xavier Duval finn reponn, Bérenger kontiyne avek detay:
… Mr Speaker, Sir, I think the hon. Minister of Finance does not understand why I raised the Ponzi Scheme. Therefore, can I ask him whether he is aware that, a number of years back, the whole financial system in the Caribbean crashed, precisely because the whole financial system was based on an insurance make-up built on a huge Ponzi Scheme? That happened years ago, and if I am linking the Ponzi Scheme issue with the issue of the insurance sector here [BAI], it is for that reason. Is the hon. Minister aware of what took place some eight years ago in the Caribbean?
Link: http://mauritiusassembly.govmu.org/English/hansard/Documents/2013/hansard3013.pdf,?i>
DAN TRINIDAD: ANSYIN CEO: “CLICO TI ENN PONNZI”
3 an avan ki ena krash dan gran konglomera lasirans apel “CLICO” dan Trinidad ek Tobago, enn konglomera inpe kuma BAI, ala seki so ex-CEO ti dir. (Sa ti sorti pandan Komisyon danket an 2012 dan email depi Gene Dziadyk, sa ex-CEO la avan so sef laba, Lawrence Duprey, met li deor)
Referans: www.joel.julien@trinidadexpress.com
So tit ti “Asset management”, li dir “Sa pa enn lepok pu mo timid. Nu bizin konpran kot nu ete. Bi se pu devlop enn plan apropriye pu CLICO, pa zis pu satisfer lanbisyon Chermenn.” Li finn dekrir Chermenn Duprey kuma enn “egomaniac” difisil kontrole.
“Eski kapav kontrol li? Eski li realize komye so bann holdings preker? CLICO frazil. Li expoze. Regilater pe kumans pran kont.” Li finn dekrir kuma CLICO pe opere. Li pey to dintere pli for lor depo. Ena pran prete tro buku ar related parties. “Tu pe derule ant so bann prop konpayni. Ena telman lyin ki ena posibilite tu ekrule kuma domino. Grup la osi for ki so mayon pli feb. Nerport ki problem menas grup la, e grup la dwa preske tu dimunn par tonn larzan.”
“Clico Investment Bank” inn konsidere kuma enn “basket case” (ondire enn dimunn san lebra-lipye, ki bizin sarye dan enn korbey) depi dezane. CLICO pe osi sufer sa repitasyon la. An gro tu risk ki imin kone, plis ankor risk, pe pez lor kontabilite CLICO. Pena likidite dan asets, Chermenn CLICO pale vann asets, alor, li enn Ponzi, alor sak lane target pu vann polisi bizin monte pli ot, pli ot. E so to dintere li ofer, li osi, bizin monte.”
Nu dimann lekter fer konparezon ar Dawood Rawat ek so BAI.
KI SANNLA U KRITIKE?
Ar kolaps BAI, ena dimunn pe divage zordizur, sirtu zurnalist. Petet li akoz zot ena problem larzan liye ar sa dram la. Zot anmemtan dir Regilater pa pe fonksyone, anmemtan fode pa Minis rant ladan. Me, si Regilater pa pe travay, abe, si Minis pa al fer resers, Moris ek ayer, pa al get dimunn aswar, sa vedir pena okenn solisyon.
Kan ena kriz, kot par milyar inn fonn, sufrans pe donn bal, normal ena aksyon exsepsyonel ki neseser. Kapav kritike, me bizin rapel problem santral. Omwin u pe sutenir Rawat.
JABALJAS EK BULBAK
Jabaljas: To rapel Bulbak, dernye fwa nu ti pe diskit bann zafer lekonomi, mo ti dir twa ena enn nuvo Ponzi dan Floreal.
Bulbak: Wi mo rapel, ek lerla mo ti dir twa to pe fer erer: sa 225 milyon la ti zis enn lamone rezerv pu sa lanpir politiko-ekonomik ki Ramgoolam ti batir otur limem personelman.
Jabaljas: Sa twa ki pe dir sa. Ki to pu dir sannkutla lor sa nuvo Ponzi ki tu dimunn pe koze anba labutik. Apar Nita Deerpalsing ek Shakeel Mohamed, tu dimunn pe dakor ki finn ena enn espes loperasyon Ponzi otur Rawat so BAI.
Bulbak: Abe explik mwa enn kut kifer to apel sa enn loperasyon Ponzi.
Jabaljas: Ki manyer to pu apel sa twa? Pran 20 milyar rupi larzan ki dimunn finn met dan lasirans BAI, lerla servi sa larzan pu kuver lapert lezot konpayni Rawat, anvoy enn bon parti lot peyi pu aste lakaz ek sato.
Bulbak: Manyer to pe dekrir sa bann tranzaksyon la, li paret to ena rezon pu apel sa enn espes Ponzi.
Jabaljas: Seki mo pa tro konpran, se ki lyen ena ant sa nuvo Ponzi la ek sa Ponzi avan dan kofor dan Floreal.
Bulbak: Sa kitfwa nu pu kone plitar; me seki nu deza kone, se ki ena enn lyen ant seki ti finn arive dan BAI ek sa kanpman dan Ros Nwar.
Jabaljas: Abon, sa mo pa ti kone. To ule dir ti ena dimunn BAI dan sa “sware mondenn” ki Navin ti organize dan so kanpman.
Bulbak: Anfin, pa exakteman. Ena plito enn zafer 40 milyon.
Jabaljas: La to pe amenn konfizyon dan mo latet ek to bann gro gro sif. Me ena enn lot zafer ki mo pa tro konpran: ki manyer finn ena sa kalite tranzaksyon lus lor plizyer lane san ki sa vinn piblik. Kifer bann lagazet ek radio pa finn denonse.
Bulbak: Sa enn bon kestyon, sa. Pu konpran to bizin kone komye larzan lanpir Rawat finn pompe dan medya.
Jabaljas: To ule dir ki BAI finn pey zurnalist pu kasyet tu sa trikmandaz.
Bulbak: Pa exakteman, Jabaljas: Rawat finn investi buku larzan dan serten radio ek lagazet. BAI finn ena enn stratezi kalkile pu gayn kontrol lor linformasyon. Anplis fode gete komye larzan piblisite medya finn gayne depi bann konpayni BAI: kitfwa par milyar lor enn peryod letan.
Jabaljas: Abe sa bann radio ek lagazet, zot pa sipoze lib ek indepandan?
Bulbak: Kifer to krwar apel zot lagazet e radio komersyal? Zot usi get profi zot konpayni.
Jabaljas: Abe kifer guvernman pa finn pran mezir pu anpes BAI fer otan viktim?
Bulbak Zisteman, Jabaljas. Dimunn ki ti dan ansyen guvernman Ramgoolam, zot ti form parti dan sa lanpir politiko-finansye. Sa mem ki zot ti apel “demokratizasyon lekonomi”. Ala kifer.