16.06.2014
Avan eleksyon zeneral 1987, Gilbert Ahnee, kan li ti Adzwin Redakter Le Nouveau Militant, ti dan lekip MMM ki ti pibliye enn lartik totalman invante, konkokte but-an-but, kalomni lor kalomni kont LALIT. Sa lagazet la, e so seri an antye (“Le Nouveau Militant, Nouveau Series Numero 1”, le 8 Ziyet, 1987) ti sorti avek enn sel bi: pu kas lalyans ki LALIT ti deza fini fer ar OMT-FNAS Dev Ramano- Serge Rayapoulle. Lalyans LALIT ek OMT-FNAS ti fini aliyn 60 kandida, e sa ti reprezant premye chalennj elektoral a sa politik ekonomik neo-liberal ki Bérenger ti’nn adopte depi 1982, e ki ti telman inpopiler, e ki anfet finn kree buku problem pu Moris apre. Lekip Ramano, ansam ar 2-3 gran dirizan sindika GWF ek FPU, finn tom dan pyez Le Nouveau Militant ek so Ahnee. Pli pir, zot finn vande, deziste apre dat dezisteman legal, travay uvertman pu MMM. Misyon akonpli pu Ahnee & Co.
Avan eleksyon zeneral 2005, Gilbert Ahnee, kan li ti Redakter Le Mauricien, ti residiv. Li ti pibliye enn lartik baze lor enn trikotaz mansonz Ashok Subron ek Veena Dholah kont LALIT, kan byin apre zot demisyon depi LALIT, zot ti invant enn senario pu zistifye zot demisyon dan LALIT. Ankor enn fwa, lartik Ahnee ti dan enn moman kot LALIT ti pe chalennj politik ekonomik Guvernman dan enn eleksyon zeneral. Nu ti pe met lor azanda sa kriz sistemik, ki zis zordi, 9 an plitar, burzwazi pe konsede existe. Buku lefe nefast sa kriz sistemik la ti kapav anfet evite. Me, Ahnee finn, ankor enn fwa, anpes met size “lekonomi” lor azanda politik. So travay politik se pu gard lekonomi enn “sase garde” pu bann gran misye proprieter later, lizinn, lotel, labank, lasirans. Mem si li, Gilbert Ahnee, li res enn sinp anplwaye.
Asterla, avan eleksyon zeneral 2014-15, Gilbert Ahnee, dan “L’Express Dimanche” (enn lagazet grup La Sentinelle) pe kumans fit so plim pu grat lezot betiz lor papye, tuzur dan so demars defann klas kapitalis. Sann kut la, li mem truv so rol se pu amar lagos ar gran kapital: Li kritik LALIT pu “intransigeances dogmatiques”, kan li dir nu ti bizin plito kuma Rezistans ek Alternativ: “On rencontre, parmi les divers anti-communalistes du Blok 104, des cibles toutes désignes d’une lutte des classse engagée du bas de l’échelle socioprofessionnelle.” Li pe dir LALIT, nu osi, ti bizin mars ar Pipo Forget, patron Gilbert Ahnee, kuma Subron fer, setadir ar sef MCB rekonverti an sef La Sentinelle. Pa zis sa. Nu ti bizin mars ar “des chefs d’entreprise” dan “mouvance écologique”. Sirman li pe fer referans a kanpayn Médine anfaver so IRS ek kont Gamma Civique. E nu bizin osi mars ansam ar “des assureurs et des banquiers”, setadir ar lel kapital ki notwar pu so tandans plito fasizant, an-okirans kapital finansye kan opoz koripsyon.
Sa vedir, ki Ahnee pe travay pu lagazet Bérenger an 1987, ki li pe travay pu lagazet M. Rivet an 2005, ubyin lagazet M. Forget an 2014, so travay res konstan: li defann drwa divinn 5% popilasyon dan klas kapitalist pu desid lor lekonomi, enn lekonomi lor lekel 100% popilasyon depann pu sirviv. Ahnee pa ule nu re-met sa an-kestyon. Zame. Dapre li, li enn blasfem kont drwa divinn klas kapitalist pu kontrol buse-manze tu dimunn lor planet, ziska lafin ditan.
Alor, kan Ahnee pe koz “forces démocratiques” ki bizin inifye, li pa pe reyelman koz “forces démocratiques”, me plito diktatir enn klas mari minoriter, setadir klas kapitalist. Li pe inklir “forces autocratiques” dan “forces démocratiques”. E, etan done, sa bann “forces autocratiques” deza opuvwar, kan “forces democratiques” al inifye ar zot, u riske detrir sa tigit “forces démocratiques” ki existe aktyelman. Sa, li pa zis “verbiage” LALIT, kuma Ahnee dir. Li lefe reyel ki swiv enn aksyon ireflesi.
Alor, anu atann, gete ki kalite mansonz Ahnee pe prepare kont LALIT avan prosenn eleksyon.
Article first published in Revi LALIT number 114