Galleries more

Videos more

Dictionary more

Bosses mastermind Coalition between Labour Party and MMM (in Kreol)

22.05.2014


Below is a copy of LALIT’s recent leaflet. 8,000 copies were distributed in the main bus-stations and in neighbourhoods around our branches. The content has been commented by Top FM and been reported quite fully in Le Mauricien, 21 May.


NON A LALYANS TRAVAYIS-MMM! NON A LALYANS DIKTATIR 60-0, sipa 80-0!
SEKTER PRIVE PE TELEGID LALYANS PTr-MMM

Kan Navin Ramgoolam ek Paul Bérenger pe rod fer lalyans, li kapav paret ki zot pe azir par zot prop vol-onte, antan ki individi lider zot parti politik. Me, zot pe fer sanblan. Zot pa pe ule devwal zot-mem kuma azan politik pu kapitalist. Me, zot sa-mem. Veritab presyon pu enn koalisyon ant sa “2 pli gran parti”, li anfet vinn depi lekonomi. Pli presizeman, li vini depi klas kapitalis. Kapitalist pe mem fer enn lagrev investisman pu fors Ramgoolam ek Bérenger mars ansam. Alor, tu sa kestyon politik kuma drwa poz kandida san deklar kominote, reform elektoral, 2yem Repiblik - tusala - zot pyon ki pe buze pu fasilit enn tel koalisyon.
LALIT, depi lontan, pe predir sa kriz ekonomik sistemik provoke par lafin proteksyon Lerop. Nu’nn osi predir ki patrona pu met presyon pu enn koalisyon PT-MMM amezir sa kriz la morde. Nu finn konpran sa, pa atraver enn bul kristal, me atraver nu analiz Marxist lor realite Moris. Zordi, ala bann port-parol sekter prive vinn konfirm sa.

Lalyans su presyon sekter prive

Tim Taylor, sef patron, lor nom klas kapitalis dan so lansanb, (L'Express, 30 Avril, 2014). dir dan enn intervyu:

R: “Au niveau politique, je suis tenté de dire qu'une alliance entre le PTr ek le MMM serait bénéfique au pays… pour permettre au pays de mieux faire face aux nombreux défis auxquels il est confronté actuellement, tant sur le plan économique que social.”
Q: “Etes-vous en train de dire que le monde des affaires est favorable a une alliance PTr-MMM?”
R: “Je pense que oui. Le secteur privé est favorable à une telle alliance.”

Enn lot sef patron, Rajiv Servan-singh (Le Defi Plus, 17 Me) dir:

“La communauté des affaires aurait souhaité que le pays aille de l'avant avec la réforme électorale. Mon sentiment est que le secteur privé aurait souhaité une alliance PTr-MMM. Je peux vous assurer que tous ceux que je rencontre dans le monde des affaires sont presque unanimes à souhaiter une telle alliance si un tel mariage assure la stabilité politique et permet au gouvernement de prendre des mesures quelquefois peut-être impopulaires, pour l'avancement du pays dans un contexte économique difficile.”
Kan Tim Taylor dir “pour permettre au pays de mieux faire face aux nombreux défis … tant sur le plan économique que social”, ek Rajiv Servansingh koz “mesures quelquefois peut-etre impopulaires”, ki zot ule dir, o-zis? Zot pe anfet viz pu fer klas travayer vinn sa klas sosyal ki sarye fardo kriz ekonomik la, pa zot prop klas, klas kapitalist.
E ki nu ule dir kan nu dir zot ule “fer klas travayer sarye fardo kriz”? Nu pe dir sekter prive ule lalyans PT-MMM pu fer travayer pey lepo kase pu kriz:

* Zot ule bes lapey reyel travayer, pu ki profi patron pa bese dan kriz.
* Zot ule kree plis somaz. Sa osi li pu bes saler travayer.
* Zot ule siprim pansyon kuma enn drwa iniversel, pu ki bidze Guvern-man sibvansyonn infrastriktir pu kapitalist.
* Zot ule fer swin medikal vinn peyan, pu ki kapitalis lib pu tir larzan ar piblik atraver rulman lasirans, e atraver rulman klinik prive.
* Zot ule privatiz para-etatik, pu ki kapitalis prive kapav investi dan sa bann lantrepriz la e pey klas travayer mwins lapey ki Guvernman peye.
* Zot ule kontiyn bayant later pu IRS ek ERS.
* Zot ule kontiyn zot lindistri "kannyer" odetriman plant manze ek prezerv prodwi alimanter.

Kifer patron ule enn Guvernman for?

Pu fer tusala, sekter prive dir, fode Guvernman “for”.
Ki zot ule dir kan zot dir enn Guvernman “for”?
Zot ule dir kareman dominer. Guvernman, dapre bann kapitalist, li bizin for parski li bizin kapav inpoz represyon pu fer travayer aksepte vinn pli mizer. Zot ule ki Guvernman ase for pu li kapav siprim drwa demokratik - ki deza byin minim dan reyn kapitalist: kuma drwa manifeste, drwa refiz travay (setadir fer lagrev), drwa fer politik aktiv, drwa kol lafis, drwa kritik Guvernman, drwa organize kont patrona.
La, ki sekter prive truv problem. Ramgoolam ek Bérenger, sakenn separeman, pa ase for, tusel, pu inpoz sa kalite represyon la. Setadir, si Tra-vayis seye, kan MMM dan Lopoz-isyon, pu ena enn parti “tro for” andeor Guvernman, i.e. MMM.
Pareyman, si MMM vinn opuvwar san Travayist ansam, la osi pu ena enn parti “tro for” andeor Guvern-man, dan Lopozisyon. Pu ki Guvern-man ase “for”, e pu ki Lopozisyon ase “feb”, pu ki zot inpoz represyon lor lamas travayer, sekter prive kone ki fode ena enn lalyans PT ek MMM. Ala seki nu ule dir kan nu dir “fer tra-vayer sarye fardo kriz ekonomik la”.

Koalisyon kuma an 1969?
Alor, Ramgoolam ek Bérenger, etan reprezantan lintere kapitalist, finn kennsel zot miting Fet Travay, e zot pe kareman seye-mem fer enn koalisyon pro-kapitalist. Enn “koalisyon” se enn travay de-konser ant Guvernman e Lopozisyon san travers eleksyon zeneral ansam.
Me, li pa fasil pu PT ek MMM ni fer enn koalisyon, ni fer enn lalyans tu-kur. Pu 2 rezon prinsipal.
Premyerman, gran mazorite popilasyon kont. Dimunn, dan zot sazes, fini konpran ki pe vini par deryer. Enn Guvernman “for” vedir sufrans, lamizer, gayn kraze. Sa term “koalisyon” fer rapel 1969 ar tu so represyon, alor Ramgoolam ek Bérenger zame servi sa term la pu seki zot pe tripote - malgre lefet ki li bel-e-byin enn koalisyon.
Dezyeman, Travayist ek MMM, antan ki parti, sakenn so kote, tro for politikman pu zot prop latrup aksep-te zis lamwatye gato Guvernmantal.
Sa-mem 2 difikilte.


Lintere siperyer pei egal lintere patrona!
Alor, Ramgoolam ek Bérenger pe bizin ena rekur a tu kalite trikmandaz pu fer piblik ek zot prop manb aval sa lalyans PT-MMM la. Dabor, zot bizin koz “lintere siperyer di-pei”, kan zot pe anfet rod “lintere siperyer di-patrona”.
Answit, zot servi pretex “bizin enn mazorite 3/4”. Me, pu fer kwa? La, zot azut ti-brayb, gro-brayb, pel-mel dan zot “pakej” amandman konstitisyonel, pu sey brikol enn “konsansis” - ar maximem grup ki ase organize pu exprim enn lavwa kont.
Labwet ki kasyet lamson
Pu servi enn metafor pli kri: Ram-goolam ek Bérenger finn instal diferan labwet, pu maske lamson sa koalisyon la, pu lak diferan dimunn e,g:
- Pu kuran ex-UDM, sirtu otur la-pres, Ramgoolam ek Bérenger garni lamson la ar enn doz proporsyonel.
- Pu grup Ashok Subron, labwet se drwa poz kandida san deklar kominote pu kasyet lamson kriyel sa lalyans telegide par klas kapitalist.
Pu bann Jack Bizlall, zot inn propoz 2yem Repiblik, Bizlall so dada, pu maske lamson.
- Pu manb PT, zot propoz enn Prezidan eli par sifraz iniversel, Ramgoolam so rev se pu vinn “sef deta”.
- Pu azan MMM, zot pe propoz enn Premye Minis Bérenger deswit apre eleksyon pu 5 an, rev Bérenger.
- Pu dimunn ki opoz Best Loser kominal, zot propoz tir li, mem si ranplas li ar enn mekanism anti-demokratik, setadir donn lider plis puvwar. E mem si anfet gard e etann laspe kominal sa 6 nominasyon la.
- Pu bann “kominote minoriter”, zot propoz gard Best Loser integre dan 6 syez proporsyonel, ki permet Lider “fer labalans”, mem lor baz nuvo “su-kominote” ki pa ti kuver par ansyin Best Loser - kuma Bérenger finn devwale dan so diskur divan rasanbleman Varusha Pirappu - osi byin ki kominote dan Konstitisyon.
Pu bann ki anti-transfiz, zot pro-poze ki enn lider pu kareman kapav kas syez transfiz la, dan ka enn depite proporsyonel. Mem si sa li o-detriman demokrasi.
- Pu bann ki kont “60-0”, zot pretann, mem li pa vre, ki zot reform pu anpes 60-0. La zordi, PT ek MMM ansam pe anfet viz enn veritab diktatir 60-0 anplas-anplas (swa 80-0). Avek zot barem 10%, zot pe rod eliminn tu lezot parti depi Parlman.
- Pu bann ki pronn meritokrasi pa demokrasi, pu ena “nomini” ki pa mem prezante divan elektora. Alor nu pu gayn kuma depite ek Minis, tu kalite ti-teknokrat elitist ki totalman innyoran realite lavi kotidyin lamas dimunn.
Alor, dan LALIT, nu kont sa koalisyon, sa lalyans, ant MMM ek Parti Travayist. Li telegide par sekter prive. Li pu amenn diktatir. E pli presizeman:

- Nu kont zot reform elektoral globalman. Li pu diminye demokrasi; li pu ogmant puvwar demezire lider parti - e sa, dan plizir fason. Propoz-isyon LALIT lor Reform Elektoral li lor nu sayt

- Nu kont sa manev pu gard Best Loser kominal dan enn fason apenn degize. Li riske pli pir ki Best Loser existan parski, enn kote, li pu tir puvwar depi elektora, met li dan lame lider politik e, lot kote, li pu etann best loser kominal a bann su-kominote ki pa ti kuver par Best Loser System. Li pu permet tu kalite santaz ek vyolans pandan kawnting.
- Nu kont sa “2yem Repiblik” la. Nu kont sa partaz puvwar a-la-Liban ant Prezidan ek Premye Minis, avek tu so suzantand kominal.
-E, nu opoz sa lalyans PT-MMM akoz li pu permet enn atak san presedan kont klas travayer ek dim-unn mizer. Li pu enn atak lor nivo de-vi fam ki ansarz zot fami, enn atak kont zanfan, kont pansyoner, kont ti-planter ek ti-marsan, kont peser, kont zenn. Li enn lalyans ki burzwazi istorik ek burzwazi deta, ansam, pe dikte. Sekter prive pe fer enn lagrev investisman byin sever depi plizir lane, pu fors Labour ek MMM fer lalyans. Ramgoolam ek Bérenger inn zis servi Ashok Subron ek sa “pronouncement” Komite Drwa Imin Nasyon Zini, avek tu so menas enn nuvo resansman kominal, kuma pretex pu fer enn koalisyon anti-travayer. Nu, dan LALIT, nu pa tom dan sa kalite pyez la.

Vinn Zwenn LALIT, vre Chalennj politik a PT-MMM-etc
Parski LALIT konpran natir pro-kapitalist sa bann manev Ramgoo-lam ek Bérenger, nu finn evit pran nerport ki labwet politik, kote reform elektoral, 2yem Repiblik, etc. E pli inportan ankor, nu pe kontiyn nu travay, ki selman LALIT pe fer, seta-dir pu chalennj lekonomi kapitalist, limem, par nu politik. Se lekonomi kapitalist ki alabaz tu problem sosyal ek politik ki dimunn pe sufer. Se sa ki bizin remet an-kestyon. Nu bizin u kudme. Kudme ki u kapav done. Dan tu nu kanpayn: kont kart idantite biometrik, anfaver lavansman tu dimunn ki travay pu viv, pu emansipasyon fam, pu enn lekonomi ki respekte lanvironnman, pu enn lalit internasyonal, pu retur Diego dan Repiblik Moris, pu ferm baz militer lor teritwar Moris, pu kree enn sosyete sosyalist.

20 Me, 2014