12.02.2014
Mitasyon dan kontext kriz dan lekonomi kapitalist
Sa lartik la li baze lor enn kozri ki Rajni Lallah ti fer dan kad enn seminar LALIT le 31 Zanvye 2014.
Guvernman PT-PMSD-Transfiz pe aksepte ki nu anplin kriz ekonomik mondyal. Xavier Duval finn admet sa dan so dernye bidze. Dan so bidze, li finn mem dir ki pei ki sipoze “nuvo lekonomi emerzan” kuma Lenn, Lasinn, Brezil finn afekte par kriz ekonomik mondyal, ek zot sif krwasans finn bese konsiderableman. Parey bidze Sithanen-Ramgoolam, malgre sityasyon kriz ekonomik, Xavier Duval ek Ramgoolam inkapab propoz enn politik ekonomik ki ena kapasite adres lanpler kriz-la.
Kuma Sithanen, Xavier Duval satisfe ar tap so prop ledo: li dir ki lekonomi Moris finn fer prev “rezilyans remarkab” fas a kriz dan lekonomi mondyal. Dan dernye bidze, li dir: “tu sekter pe expann apart konstriksyon”. “To inflasyon finn bese”, li dir. “Somaz li zis 8.3%”, li dir.
Xavier Duval dir li satisfe ki tu indikater ekonomik paret montre ki lekonomi Moris pe tini byin fas a kriz. Purtan li finn bizin reviz so sif krwasans plizyer fwa lane dernyer. Sirman akoz sitan lekonomi Moris “rezilyan”.
Sanse “Nuvo sekter”
Dan so dernye bidze, Xavier Duval ti anons plizyer “nuvo pilye” lekonomi: otur erport (me pankor fer plan), otur lepor (sa osi pena plan ek mezir), ek otur “Lekonomi Losean” (sa osi pena plan ziska ler). Remarke ki kan guvernman koz “pilye tradisyonel” aster, li koz Turism avan, lerla vinn sekter finansye, lerla vinn ICT/BPO, lerla vinn Agro-Indistri (Xavier Duval met lindistri sikriyer ladan). Li met “pilye lekonomi” dan sa lord linportans-la. Sa enn sanzman depi 10 an desela kan lindistri skriyer ti vinn avan.
“Stratezi get ver Lest ek Lafrik”
Xavier Duval dan so bidze finn osi re-koz guvernman so “Stratezi Lafrik” - enn nuvo refrin ki finn marye avek refrin “bizin get ver Lest”. Sa 2 refrin-la finn osi pran dan sekter prive aster. Stratezi “sov-ki-pe” pu sey sap sertin bann sekter ki sanse “pilye” lekonomi livedir: swa kapitalist dan Moris oryant li ver marse kontinan Lafrik ek Lest (kote Lazi), uswa pu li delokaliz prodiksyon ver Lafrik ek Les, swa pu li travay pu vinn kurwa ekonomik ant Lazi ek Lafrik pu kapitalis internasyonal.
Li vo lapenn gete a ki pwin kapitalist dan bann gran sekter lekonomi pe adopte sa “Stratezi Lest/Lafrik” ek dan ki fason zot pe fer li.
2yem zafer ki mo ti truv interesan pu gete dan sa papye-la se lor bann konfli vizib a-linteryer guvernman lor kestyon politik ekonomik.
Ek 3yem kestyon, se pu gete dan ki sekter ena plis anplwa pwiske “pilye ekonomik” manyer kapitalis ek so guvernman get li, nepli ena tandans korbor avek “pilye” anterm anplwa. Setadir u kapav gayn sekter ki pa anplway buku dimunn, me ki ena stati “pilye” kantmem.
Pwiske boner, nu ti pe analiz sityasyon politik, mo pu kumanse avek konfli vizib dan guvernman lor kestyon politik ekonomik.
Finn ena plizyer siyn konfli ant PT ek PMSD, ek osi alinteryer PMSD.
Konfli ant Bheenick ek Duval
Konfli ant Bheenick ek Xavier Duval pe kontinye lor kestyon to lintere, to desanz ek valer rupi. Sa konfli-la suvan reflet konfli de klas a-linteryer klas kapitalist. Par exanp, kapitalist exportater ena plis lintere pu ki valer rupi ba (pu ki sak euro uswa dolar ki li gayne konverti dan pli buku rupi) ek kapitalis inportater (ki li prefer valer rupi ot pu li pli bomarse pu inporte ek vann so lartik). Semenn dernyer, nu finn gayn plis detay lor ki dernye rawnd konfli ant Bheenick ek Duval atraver let Tengur (enn defanser laliyn Bheenick) pibliye dan dernye Samdi-Plus. Ena 3 pwin santral ki Tengur koze:
1. Avan (dapre Bheenick), guvernman ti pe pran plis kas prete lor marse lokal ek mwins kas prete onivo internasyonal. Aster, guvernman pe pran zis Rs 28 milyar prete lor marse lokal ek pe pran Rs 40 milyar prete lor marse internasyonal kan ena enn “ekse likidite” kote labank. Se Labank Moris, pu anpes inflasyon, ki pe bizin ramas sa ekse likidite-la par tir bann bonds ek bill s. Rezerv Labank Moris pe vinn deplizanpli ba.
2. Bheenick kritik lefet ki guvernman pe ankuraz sekter imobilye/fonsye dan enn moman kot sa sekter-la an-kriz.
3. Lot litiz ar Xavier Duval konsern to lintere. Akoz politik Duval se pu gard to lintere ba, bann gro konpayni pe prefer pran kas prete ar labank pu finans zot bann gro proze ekonomik. Dapre sif Bheenick/Tengur, bann gro konpayni zot det finn sorti Rs 35 milyar an 2008 ek finn vinn Rs 74.4 milyar an 2013. Enn sityasyon ki Bheenick/ Tengur pe truv danzere akoz li kapav ris sekter labank dan kriz. Sirtu ki 25% kredi banker finn al dan sekter konstriksyon: enn sekter ki aster an-kriz. Ek anplis, ena gran grup dan turism kuma grup Appavou finn fayit.
Konfli Ramgoolam ek Duval
Rapel ki lepok zis avan bidze Xavier Duval, Ali Mansoor ti ale ek li ranplase par Dev Manraj ki sorti depi Biro Premye Minis. Anplis, Ramgoolam ti absan dan Parlman kan Xavier Duval pe fer so diskur. Ziska ler, li pa kler si pa sa li reflet bann diferans an-term politik ekonomik ek si wi, ki kalite diferans li reflete.
Dan so diskur bidze, rapel osi ki Xavier Duval ti anonse ki sa nuvo “pilye ekonomik” konsern “Lekonomi Losean” ki inklir explorasyon petrol ek mineral osi byin ki akwakiltir ek fridemer, Deep Ocean Water Applications, lenerzi renuvlab marinn ek konesans lor losean, se Biro Premye Minis ki pu ansarz. Se Biro Premye Minis ki pu pilot rodmap pu sakenn dan sa diferan kategori-la. Savedir Ramgoolam limem ki pu ansarz “Lekonomi Losean”.
Konfli Sik Yuen ek Duval
Nu ti osi poz lakestyon dan dernye seminar sipa konfli ant Sik Yuen ek Xavier Duval reflet kit diferans lor oryantasyon kote sekter lotel. Eski Sik Yuen pa plito favoriz stratezi “get ver Lest” tandi ki klan Duval/Robert Desvaux pli abitye “get ver Lerop”? Sik Yuen paret byin fyer ki nomb turist depi Lasinn finn ogmante pu lane 2013 ek li pe fini anonse pu Lane Sinwa ki li espere sa nomb la ariv 60,000 lot lane.
Seki amenn nu a sa kestyon oryantasyon lekonomi ver Les ek Lafrik. Dan ki mezir eski kapitalis dan Moris pe truv li dan so lintere pu anklans oryantasyon ver Lazi ek Lafrik ek si li dan so lintere, kimanyer li pe fer li?
Lindistri Sikriyer
Kuma nu ti predir dan LALIT, perspektiv pu disik byin som. Pri disik pe kontiyn bese lor marse mondyal. Li pe telman bese ki Lenn, 2yem pli gro prodikter disik kann dan lemond pe met sibsid lor so prodiksyon disik. Pri disik pli ba lor marse mondyal ki dan Lenn pu lemoman. Ziska 2015, tablisman ena kontra pu furni Sudzucker disik lor enn pri negosye. Me apre sa, marse Lerop pu uver a bann pei andeor ACP kan pu ena abolisyon kota ki limit prodiksyon disik dan Lerop an 2017. Anmemtan, kantite later lor lekel pe plant kann pe retresi: planter pe abandonn later kann, ena plivomye ras kann ek plant dite akoz zot truv ena plis rant ar sa pu lemoman; ek tablisman anzeneral pe plans de mwins an mwins kann.
Sindika Disik Moris pe dir ki fas a sa sityasyon-la, pu bizin “zwe kart rezyonal”. Setadir servi lakor “marse lib” ant pei SADC, COMESA ek EAC (Afrik de Lest) pu vann disik ek ogmant prodiksyon disik rafine ek disik spesyal. Savedir zot osi pe dir “Bizin get di kote Lafrik”.
Kote prodiksyon, ena plizyer konpayni disik/kann finn fini instale dan Lafrik:
* Omnicane prodwir disik dan Kenya ek li ena proze pu fer elektrisite laba dan enn dezyem tan. Li osi ena proze pu fer lenerzi idro-elektrik dan Rwanda.
*Alteo (fizyon ki fek anonse ant Deep River Beau Champs ek FUEL) deza prodwir disik dan Tanzani ek li ena aksyon dan enn konpayni sikriyer dan Mozambik.
* Terra (Grup Harel) depi byin lontan prodwir disik dan Kot Divwar.
Turism
Li vre ki nomb turist finn ogmante konpare avek 2012, me li pa finn ogmante pu ariv previzyon ki guvernman ek sekter prive ti pe fer. Anplis, avek kriz ekonomik mondyal, kantite ki turis depanse finn diminye. Tandans se pu turis pey pu tu seki zot pu aste (all inclusive) depi avan zot arive. 4 gran lotel Grup Apavou finn telman andete ki pe bizin vann zot.
Kantite kredi banker ki bann gran grup kapitalis dan sekter lotel finn pran sitan trakas Bheenick, ki Labank Moris finn met regleman pu limit kredi tansyon ena ankor lotel ki fayit. Labank Moris pe dir ki New Mauritius Hotel (ENL), Sun Resort (Alteo), Naiade (Grup Mon Loisir) ek Constance (CIEL) (tu le 4 konpayni liye avek gro konpayni dan lindistri sikriyer) kontrol 40% lindistri turism ek kantite det zot ena pe depas reveni ki zot pe fer.
Lane 2013, kapitalis dan sekter lotel (depi so tipti lotel ziska so gran) ti kumans apiye pu ki guvernman aret donn permi nuvo lotel tank ki to lokipasyon lasam pa vinn 75%. Kote pri biye, zot pe osi met presyon lor guvernman pu diminye tax ek intervenir pu ki biye avyon vinn mwin ser.
Minis Sik Yuen finn dir dan Parlman ki li pa ditu dan lintansyon guvernman pu aret donn permi pu nuvo lotel akoz “politik antreprenarya ek politik demokratizasyon” guvernman. Guvernman pe plito ankuraz lotel pu “get ver Les”. Li finn zis intervenir pu organiz vol direk ant Moris ek Shanghai ek Beijing.
Li vre ki an 2013, nomb turist depi Lenn ek Lasinn finn kumans ogmante ariv 8% - me bizin gard an-tet ki 70% turis ankor sorti Lerop ek La Reunion. Alor sif-la ankor byin lwin kantmem komye Minis Sik Yuen zibile.
Sekter Finansye
Sekter finansye pe pas par enn gro sekus avek dedlok dan negosyasyon DTAA (Double Taxation Avoidance Agreement) ant Lenn ek Moris. Rezon kifer 38% investiser andeor Lenn ti pe tranzit par Ofshor Moris pu aterir Lenn se pu evit pey tax laba. Seki finn plis amerd Leta Lenn se ki buku “investiser” ki ti pe tranzit par Moris ti kapitalist Indyin ki pe rod evit pey tax dan Lenn.
Lakor DTAA ant Moris ek Lenn li dat depi 1982, dan enn lepok kot kapitalis internasyonal pa ti sitan interese pu investi Lenn. Sityasyon finn byin sanze depi lerla, depi ki Lerop ek Lamerik an kriz ekonomik. Li pa etonan ki guvernman Lenn rod met enn stop a sa sityasyon-la. Sirtu dan kontext eleksyon Lok Sabha ki pu ena an Me 2014. Antretan, kapitalis internasyonal fini truv enn nuvo sime pu evit pey buku tax par pas par Ofshor Singapur. Ala ki kantite frazil ofshor ete.
Sa li enn gran ku pu “stratezi ekonomik” pu fer Moris vinn enn “pon” ant Lazi ek Lafrik. Aster-la, kapitalis kapitalis dan ofshor ek guvernman pe bizin rabat lor oryantasyon ver Lafrik. Dan bann dernye lane, Leta Morisyin finn siyn lakor DTAA avek 13 leta dan Lafrik, sirtu dan rezyon Sid Lafrik, me osi avek Tinizi ek Senegal. Li pe atann ratifikasyon lakor avek 4 lezot ek pe negosye avek enn lot 7 pei Lafrik. Sekter Ofshor pe ofer kapitalist internasyonal lantre dyutifri dan pei SADC ek COMESA (akoz Moris pei manb), ek lantre dyuti fri pu 7 mil lartik dan US su AGOA.
Kote lezot aktivite labank (ki pa ofshor) osi, ena muv ver Lest ek Lafrik. MCB ek SBM pe sey pozisyonn zot: MCB pe rod vinn partner ar labank nasyonal dan plizyer leta Afrikin ek SBM, ki ena 3 brans dan Lenn, finn anonse ki li interese pu expann dan Lafrik osi. Bank One finn forme par enn joint venture ant grup CIEL ek labank I&M baze dan Kenya. Afrasia ti deza etabli dan “Lest”: so prinsipal aksyoner apre Grup Mon Loisir, li Intrasia, enn konpayni Singapur. (Ena enn 3yem grup investiser Franse osi). BAI, kote lasirans depi byin lontan ti deza instale dan plizyer pei Lafrik.
Textil
Textil ti parmi bann premye sekter ki tinn degringole avek kriz ekonomik. Sa sekter-la finn telman “get ver Lest ek Lafrik” ki buku gro lantrepriz kuma CIEL Textiles finn delokaliz enn gro parti so aktivite ek kareman instale dan Lest ek Lafrik. CIEL Textiles ena lizinn dan Madagascar, Lenn ek Bangladesh. CMT (Francois Woo) osi ena lizinn textil dan Madagascar.
Re-striktirasyon grup ek konpayni otur lindistri sikriyer
Prosesis santralizasyon dan lindistri sikriyer ek kanyer, ek konversyon later agrikol pu fer IRS ankor pe kontinye. Sa finn amenn enn restriktirasyon dan tu bann gran grup organize depi kapital ki finn sorti depi plantasyon kann, prodiksyon disik ek later ki zot posede. Aster ena Omnicane (ansyin Lohnro) dan Lesid, Terra (grup Harel) dan Lenor, Medine dan Lwes, ENL (grup Espitalier Noel), CIEL (ki fek anonse ki li finn vinn enn konpayni internasyonal), GML (Grup Mon Loisir /FUEL ki aster paret pe vinn Alteo) dan Les.
Enn parti bann konpayni dan GML ek CIEL an-prosesis fizyon apre fermtir mulin Deep River. Sa nuvo konpayni-la apel Alteo. Zis kan sa fizyon-la pe fer, CIEL finn apel lapres pu anonse ki so konpayni pe vinn internasyonal. Li finn osi dir ki CIEL ena 22,000 anplwaye ek ki zis 8,000 ladan truv dan Moris. Sa li enn gran sanzman dan natir bann gro konpayni u gro grup ekonomik ki finn expann prinsipalman atraver reveni disik.
Siyn konfli
Ena buku-buku sanzman dan oryantasyon ek natir sakenn sa bann gro grup-la depi ki santralizasyon finn kumanse. Ek sa ankor pe provok enn seri nuvo problem ek konfli anterm de klas ant burzwazi istorik ek burzwazi deta, ant planter ek izinye, ek osi ant travayer ek konpayni ankre dan lindistri sikriyer/kanyer.
Apart konfli ki finn suleve otur Labank Moris kote kredi banker ki bann gro konpayni lotel ki form parti grup otur disik, ena lezot konfli ek negosyasyon otur enn seri “pwin so”:
* Negosyasyon otur etanol pankor fini. Negosyasyon ti pe bite lor ki par planter pu gayne, ki par izinye pu gayne.Plizyer konpayni kanyer, inklir Omnicane ki finn pran Alcodis pe atann permi pu demare depi plizyer lane.
* IPP furni 60% elektrisite CEB. Konpayni kanyer nepli otan for vizavi CEB aster ki ena nuvo konpayni kuma CT Power ki ena lakor avek CEB prezan dan sa sekter-la.
* Fermtir VRAC finn amenn enn nuvo sityasyon dan lepor. Sindika Disik pe bizin re-organiz enn sistem pu export so disik.
* Ena fizyon ant sertin konpayni GML ek sertin konpayni CIEL pu form Alteo. Anmemtan CIEL fek fer gran konferans dan Pailles pu anonse ki li, li pe vinn enn konpayni internasyonal. Ki konpayni ki pu res dan CIEL, ki pu fizyone avek Alteo pankor byin kler. Kote GML osi, li pa tro kler ki ekzakteman pu reste, ki pu rant dan Alteo.
* Kote Deep River-Beau Champs kot mulin finn fer so dernye rekolt, pu ena nuvo vag blueprint, ek li paret re-negosyasyon lakor ant CEB ek Alteo (fizyon ant Deep River ek FUEL) pe bite.
* Proze IRS paret ankor byin lant. Dapre lagazet, ena zis enn 12enn proze IRS finn al delavan. Dan 60enn proze RES, ena zis 19 ladan ki finn konplete. Li paret (dapre lapres) ki bann gro konpayni pe konturn lalwa ek rant dan proze RES plito.
* Medine paret pe rant plis dan biznes later/imobilye. 67 travayer ki ti pe travay dan kote diversifikasyon agrikol ek landscaping fek lisansye. Alor li paret ki Medine pe raptis aktivite agrikol. Kote mulin, tablisman pe atann konklizyon lanket Minister Travay fini apre ki enn zenn artizan finn mor dan aksidan travay dan mulin. Mulin ti anpann dernye lakup, alor enn parti kann finn bizin al kraze dan lot mulin.
Anplwa
Li byin difisil pu konpran nuvo fason kategoriz sekter ki biro Statistik servi. Li finn vinn byin diferan depi fason li ti ete avan. Alor mo finn bizin kalkil bann sif swivan plito par enn lexersis “dediksyon”.
Apart sekter piblik, bann sekter kot ena gran lantrepriz ki anplway enn gran nomb anplwa dapre statistik 2012 :
Sekter lotel ek restoran kot 25,000 dimunn travay.
Sekter inportasyon/komers – ena 25,500 dimunn travay dan sa sekter-la. Sa byin vizib avek sa seri supermarket, seri mall. Li pa etonan ki kestyon “trade fees” finn vinn santral dan aktyalite. Nu finn truve osi kimanyer kriz ekonomik pe afekte sa sekter-la: enn trale magazin finn ferme.
Sekter ledikasyon kot pre 26,000 dimunn travay. Finn ena gran expansyon dan ledikasyon tersyer prive. Dan sa sekter-la, finn ena enn seri kriz ek konfli ki ankor pe kontinye.
Sekter konstriksyon dan lekel ena 15,500 travayer. Li enn sekter ki ankriz pu lemoman.
Sekter agrikol dan lekel ena 14,300 travayer. Ladan pre 8,000 dan prodiksyon disik.
Sekter informasyon ek kominikasyon – 10,000 travayer. Sa inklir ICT/BPO kot ena plis ki 8,000 travayer.
Sekter lasante ek “social work” ( dan lekel sirman ena klinik osi byin ki ONG ki anplway dimunn – 15,500
Sekter finansye/lasirans kot 12,000 dimunn travay.
Anpasan, dan bann gran lantrepriz, ena osi nuvo sekter kuma “Arts, Entertainment and Recreation” dan lekel ena buku dimunn travay dan sekter gembling ek beting.
Remarke osi ki buku bann gran grup kapitalis kuma CIEL anplway 22,000 dimunn, me zis 8,000 travayer ladan truv dan Moris.
Konklizyon
Alor, kan get sityasyon dan lekonomi, nu fini truve ki kantite lekonomi Moris pe repoz lor pilye byin frazil. Nu fini truve ki “krwasans” anterm kapitalis nepli otomatikman vedir “anplwa”. Nu osi truve ki pe ena enn seri mitasyon dan lekonomi, dan gran konpayni, ek dan bann nuvo lantrepriz. Enn seri mitasyon ki ankor pe derule.
Ek kan nu analiz sityasyon ekonomik, nu osi truve kimanyer kanpayn LALIT pu enn politik ekonomik alternativ baze lor agro-indistri kot plant manze, transform li, kot devlop lindistri lapes; ki kapav kree par milye anplwa; ki kapav garanti sekirite alimanter ek amenn enn devlopman ekonomik su kontrol demokratik, li bizin res santral lor azanda.
Rajni Lallah
30 Zanvye 2014