17.01.2004
Si linformasyon pibliye dan Le Defi vre, Premye Minis Berenger pe rod rekil nu dan sityasyon terib ki ti ena ant 1982 ek 1987.
Ant 1982 ek 1987, lalwa ti fer provizyon pu ki dimunn kapav marye su MPL. Me MPL li mem pa ti kodifye. Kumsa mem ki enn madam ki ti marye su MPL avek enn nome "ti-mons", enn misye ki ti pe fer prizon, finn bizin al Lakur Siprem pu kone kimanyer li pu kapav divorse. Lakur Siprem finn fer apel a guvernman pu reget lalwa parski pena okenn prosedir kler ki etablir ki bizin fer dan sa ka la. Swit a sa zizman Lakur Siprem, ek a kanpayn ki muvman fam ek tu lafors progresist ti amene, an 1987 guvernman revok provizyon lor MPL dan lalwa. Lerla finn ena enn ka pu konteste sa revokasyon dan Lakur Siprem. Kes kontestasyon tonbe e an Me 1990, Lakur Siprem donn enn zizman pu dir ki revokasyon-la li Konstitisyonel. Sa zizman-la ti mem al pli lwin pu dir ki sa revokasyon-la, li an-liyn avek Covenant Nasyon Zini lor drwa Sivil ek Politik. Nu sit depi Zizman-la:
"In our view and in the light of what evidence there was before us, we are not prepared to say that the provisions of the Civil Code and of the Civil Status Act governing marriage, divorce or devolution of property to the extent that they are inconsistent with the essential features of what Muslim personal law might contain, and which we have earlier alluded to, violate the permissible derogations under section 11(5) or are not reasonably justifiable in a democratic society. Indeed the maintenance of monogamy, including measures designed to safeguard the family and to ensure the largest measure of non-discrimination against women, whether as wives or daughter, are not only reasonably so justifiable but are also, as submitted by the respondent, in furtherance of the obligations undertaken by Mauritius under Articles 2(1) and (2), 3, 23, 24 and 26 of the International Covenant on Civil and Political Rights."
Enn kestyon ki poze se eski guvernman pu al ziska sanz Konstitisyon pu permet ki diminye drwa fondamantal imin pu fam?
MPL, parey kuma tu lalwa relizye, li atak drwa fondamantal imin. Dernye fwa ki guvernman ti rod kodifye MPL, li ti dimann enn exper Pakistane apel M. Masud Ansari prepar enn proze de lwa. Sa proze de lwa-la ti kontenir bann kloz swivan:
Enn mari kapav bat so madam, mem servi "tortir fizik" pu "koriz" li;
Enn mari kapav anpes so fam sorti – liberte muvman li pena;
Fam gayn lamwatye leritaz ki enn zom gayne;
Enn zom kapav marye ek 4 fam alafwa, ek si li anvi enn 5yem madam, li kapav zis repidye enn ladan ek marye ek enn nuvo fam;
Su MPL, enn fam oblize gayn relasyon seksyel nerport kan so mari ule;
Su MPL, enn mari kapav "repidye" fam zis par pronons enn mo trwa fwa – li kapav "repidye" li. Me enn fam pa kapav divorse san permisyon so mari, uswa li bizin al Lakur.
Introdiksyon MPL, li pu afekte TU fam. Etan done ki balans de fors dan lasosyete li anfaver zom akoz nu viv dan enn sistem patriarkal, pu ena buku presyon lor fam pu marye su MPL olye lalwa sivil kot li ena plis drwa. Ek osi, introdiksyon MPL pu "undermine" bann drwa aki TU fam: Eski lapolis pu dimann enn fam su ki rezim li marye avan li gete sipa li pu anrezistre so konplint komkwa so mari finn bat li? Eski lalwa pansyon pu amande pu ki tu le 4 madam gayn drwa pansyon vev?
Introdiksyon MPL, li pu osi amenn enn balkanizasyon lalwa. Nu pa dakor.
Dapre "Le Defi" seki guvernman pe propoze, se pu invit "public comments" lor rapor Moollan. Nu dir ki guvernman li na pa kapav uver deba lor posibilite diminye drwa imin fondamantal fam. Li parey ki si guvernman ti pe rod uver deba lor posibilite pu re-introdwir lesklavaz pu dimunn ki "volonterman" anvi li.
Deba-la dan sa nuvo milener-la, ti bizin santre plito lor enn refont konplet lalwa matrimonyal pu ki retir tu bann restan integrist Kretyin, ek an-mem-tan asire ki zom ek fam gayn ful-dinite dan lalwa matrimonyal.
Muvman Liberasyon Fam, 17 Zanvye 2004