19.12.2011
Let Uver a Premye Minis Ramgoolam ek Minis Zafer Etranzer Boolell
Misye Premye Minis, Misye Minis Zafer Etranzer,
Nu, antan enn kordinasyon ki regrup manb Confederation Travayer Sekter Prive, Centre Idriss Goomany, Elan, LALIT, Grupman Sosyal Baie du Tombeau ek Muvman Liberasyon Fam, pe adres u Guvernman ek u Minister sa let la pu exprim nu inkyetid lor seki pe pase otur isyu Diego-Chagos. Ena enn lirzans pu Guvernman azir, e rann piblik so stratezi, pu amenn lafin lokipasyon militer ilegal ek kolonizasyon persistan teritwar Moris, e pu permet Chagosyin return Chagos antan ki Morisyin e dan ful dinite.
Zordi nu dan enn turnan lalit pu fermtir baz Diego, pu reinifikasyon Republic of Mauritius ek drwa retur plis reparasyon pu Chagosyin, trwa bi ki intiman liye: Moris finn demanbre ek Chagosyin finn bani parski USA ti ule akapar terin lezot dimunn pu enn baz militer pu li.
Eski Lamerik pu reysi renuvel bay ki li ena lor Diego ar UK pu apre 2016? Rapel ki negosyasyon kumanse 2014.
Kimanyer nu pu anpes ki inperyalis US kontiyn servi Diego kuma enn baz militer pu bonbard lezot lepep, pa zis “collateral injuries and deaths” me sib sivil, kuma li finn fer dan Lirak ek Afghanistan ek Pakistan?
Eski kapav aksepte ki baz Diego servi pu tortir prizonye kuma ex Premye Minis Gordon Brown finn admet dan parlman Britanik?
Eski kapav aksepte ki sumarin nikleer ek zarm nikleer kontiyn stasyone ek stoke dan larad Diego? Eski sa pa pu met Leta Moris an kontravansyon Trete Pelindaba pu enn Lafrik libere de tu zarm nikleer?
Kimanyer Guvernman Moris kapav fer bel kanpayn pu Maurice Iles Durables (natirelman nu inklir tu Lil dan pei dan nom sa organism Guvernmantal la) kan anmemtan lor nu prop teritwar ena sumarin ek zarm nikleer stoke? Remarke ki tander nikleer USS Emory S. Land, ki lepep Litali finn obliz zot Guvernman expilse depi Itali, pe stasyone dan Diego Garcia zordi.
Pu komye letan Leta Moris pu les Leta Britanik pran lofansiv lor sa isyu la? Grand Bretayn pe al delavan ar so re-kolonizasyon par Park Marin, e, mem si Guvernman Moris finn met enn ka divan UN Convention on the Law of the Sea, ki serti Guvernman Moris ena enn stratezi zeneral ki res sekre. Eski pa ti bizin servi lefet ki se Moris ki ena “high moral ground”, Moris ki ena drwa internasyonal dan so kote, ek se UK ek USA ki finn azir ilegalman, finn bafwe tu regleman Nasyon Zini, pe gard matyer nikleer Diego, e finn derasinn Chagosyin. “Stratezi sekre” guvernman pa pu ede ditu pu mobiliz sutyin anfaver Moris e izol UK ek US – ni mobiliz sutyin dan Moris, ni onivo internasyonal – ki li bann Leta, ki li lepep dan diferan pei.
Antretan nu pe konstat bann fe inkyetan otur bann manev inperyalis US dan Moris. Setadir ena enn nuvo lofansiv inperyalist.
Deplizanpli ena lanbasad USA inplike dan diferan kalite aktivite sosyal kuma adopte enn vilaz antye, sponsor artist, finans direkteman ONG ek individi, ogmant nomb laburs ki donn Morisyin pu al etidye dan USA. Fode Guvernman ek lepep Moris gard an-tet ki USA pe fer lokipasyon militer nu pei. Resaman ti mem ena solda Amerikin dan zot liniform al dan enn lekol pu donn kado pu zanfan. Klerman li enn ofansiv pu penetre dan sosyete Moris. Tu solda e personel militer US zot form parti sa larme ki pe okip ilegalman nu teritwar. Bizin konsider zot kuma solda lokipasyon. Dan sa kontex la, nu finn orifye pu aprann ki guvernman Moris finn re-uver so larad a bato deger US? Eski sa pa, anmemtan, an kontravansyon Trete Pelindaba?
Anplis, ena bann manev konstan ek surnwa depi Lanbasad USA – manev klerman devwale dan dernye batch kab Wikileaks, ki USA pa niye – pu fer Moris siyn enn lakor SOFA (Status of Forces Agreement) . Dayer, USA finn met Sesel a-zenu, fors li siyn enn SOFA, deryer ledo so lepep, so Parlman, ek mem – dan enn premye tan – deryer ledo so Kabine. Zot finn klerman servi “piratri” kuma pretex, ek finn atann Sesel rant dan enn panik kan Lehmann Bros bankrut, e limem labank ki ti pe finans Guvernman Sesel ek ki ti anmemtan proprieter lamwatye Sesel so pli gran indistri nasyonalize (Indian Ocean Tuna) . Kuma u kone, sa kalite Lakor la li definir pa zis kad dan lekel bann ofisye Amerikin kapav sirkile ek opere libreman dan lezot pei, me li osi inklir drwa pu avyon militer e ‘dronn’ (gran, gran avyon san pilot) dekole ek sirvol u lespas aeryin dan larezyon net – pa zis pu fer espyonaz, me mem pu atak militer kont lezot pei.
Zordi Lamerik anplin kriz ekonomik. Sa osi u okuran. So det (sovereign debt) finn depas 99% so GDP, sa li preske nivo Lagres. Anplis so “private debt”, ki lasurs problem ekonomik mondyal finn arive otur 300% GDP. Alor, zordi ena presyon politik imans pe leve alinteryer Lamerik pu kup depans Bidze, e ladan kup lamwatye depi Bidze de Ger. Dan Sena, kuma dan Kongre, ena reprezantan Parti Repiblikin ek Parti Demokrat pe formelman dimann ki diminye nomb trup Amerikin stasyone deor, e ferm baz militer andeor frontyer Leta Zini.
Tusa bann sanzman la li vedir ki kontex propis pu apiye lor size fermtir baz Diego ek dekolonizasyon Chagos. Nu panse ki li enn lokazyon an-or pu Moris aksantye presyon politik kont Leta Britanik ek inperyalis US.
Alor, dan sa let uver, nu ti pu kontan propoze ki, anmemtan ki Leta Moris piblikman mobiliz sutyin (kuma Palestinyin finn fer) pu inskir dekolonizasyon Diego Garcia/Chagos lor Azanda Lasanble Zeneral UN pu 2012, anmemtan ki Leta Moris piblikman sumet enn demand formel pu inspeksyon par IAEA (International Atomic Energy Agency) su Trete Pelindaba:
Guvernman Moris organiz enn vizit Chagos, inklir Diego Garcia, dan kad “vizit tu lil ki form parti pei dapre Konstitisyon Moris” – dan bato Trochetia. Nu propoze ki abor ena Prezidan Repiblik, Premye Minis, Minis Zafer Etranzer, Lider Lopozisyon, Minis Administrasyon Rezyonal, enn delegasyon Chagosyin. Kumsa ki enn pei montre ki li suvren. Inn ler pu defye bann Britanik ek Amerikin. Sa kalite aksyon, kan li mars ansam avek enn stratezi piblik byin defini, li ena potansyel mobiliz ek elarzi sutyin anfaver lalit pu liber Chagos-Diego onivo Moris, larezyon ek parmi lepep partu dan lemond. Nu kordinasyon pe deza mobiliz dimunn, indepandaman depi Leta, pu konfront kolonizasyon persistan ek lokipasyon militer ilegal.
Salitasyon respektye,
Jean Akin Felicite
Pu Grupman Initer Baie du Tombeau
Lyndsay Aza
Pu Elan
Anand Purahoo
Pu Confederation Travayer Sekter Prive
Norman Tambanivoul
Pu Centre Idriss Goomany
Lindsey Collen
Pu LALIT
Rajni Lallah
Pu Muvman Liberasyon Fam
16 Desam 2011