Kominike de Pres LALIT: 28 Ziyet 2003
Amandman
Konstitisyonel MSM/MMM:
enn rekil istorik pu demokrasi ek lalit anti-kominal!
Lalit opoz Amandman Konstitisyonel ki MSM/MMM pe amene Mardi
dan Lasanble Nasyonal. Sa Amandman
Konstitisyonel pa dekul depi enn kontra ant popilasyon ek rezim o-puvwar, me li
plito rezilta enn tripotaz politisyin ant 2 parti politik dan enn lalyans, 3
semenn avan dernye eleksyon zeneral dan klinik Medpoint. Li enn amandman ki viz
pu rezud problem ant 2 parti, ant 2 dimunn, li pa dekul depi enn prosesis pu
aprofondi demokrasi dan pei.
Dan program elektoral MSM/MMM
zame finn ena okenn propozisyon spesifik pu enn tel Amandman Konstitisyonel. Tu
seki ti ena sete bann propozisyon vag pu enn “re-ekilibraz puvwar ant Premye
Minis ek Prezidan”.
Kan finn ena Komisyon Sachs,
MSM/MMM finn sey infliyans Komisyon-la par propoz bann Amandman ki koresponn a
zot laranzman elektoral. Zot finn mem sey indwir Komisyon-la an erer par
rekomand ki li etidye sistem Prezidansyel dan Lind kan pena okenn resanblans
dan manyer ki elir Prezidan LaRepiblik dan Lind ek Moris. Dan Lind se enn kolez
elektoral byin vast ki elir Prezidan, alor ki dan Moris Prezidan elir par enn
mazorite sinp dan Lasanble Nasyonal, swit a enn mosyon Premye Minis. Dan Moris
Prezidan La Repiblik so lezitimite sorti depi lezitimite mazorite politik
Lasanble Nasyonal.
Amandman Konstisyonel
guvernman MSM/MMM kontenir zerm pu bann kriz Konstitisyonel ek politik byin
grav dan lavenir. Filozofi deryer proze MSM/MMM viz enn “partaz puvwar” ant “2
parti politik” dan kad enn lalyans elektoral. Li osi su-antand enn “partaz
puvwar” ki ena enn “konotasyon kominal”. Natir Prezidans mem ek Prime
Ministership pu transforme dan enn fason fondamantal. Savedir sak 2 post,
Premye Minis ek Prezidans pu ena enn kuler partizann ek kominal. Sa pu nuri tu
kalite “vested interest” partizann ek kominal otur sa 2 post-la. Si nominasyon
Premye Minis ek Prezidan pu obeir a konsiderasyon kominal, lerla tu lezot
nominasyon dan Leta, Vis-Premye Minis, Vis-Prezidan, Minis pu kondane ek forse
obeir a mem konsiderasyon. Sa amandman li pu kumadir enn virus ki pu ronz Leta
ek Institisyon piblik ar lozik kominal. Kumadir Best Loser sistem pa ti sifi,
MSM/MMM pe introdwir enn lot virus Konstitisyonel ki pu amenn rekil istorik.
Avek enn tel virus tu diverzans politik ek kriz politik pu tutswit devlop bann
dinamik danzere. Olye enn laranzman a “L”israelyenn” kuma MSM/MMM pe
prevwar, Amandman Konstisyonel riske
provok bann dinamik a la –“Libanez”!
Dayer MSM/MMM pe introdwir, pu premye fwa dan Konstitisyon limem, sa konsept enn nasyon
“divers”, enn espes Repiblik ki rasanble divers tribi.
Desizyon MSM/MMM pu donn
total minmiz a Prezidan LaRepiblik pu nom dimunn dan Electoral Supervisory
Commission ek Electoral Boundaries Commission,
li osi byin inkyetan ek kapav debus lor bann kriz institisyonel dan
lavenir.
Anseki konsern nuvo
definisyon Prezidan La Repiblik kuma “garan” drwa demoratik li zis enn makiyaz
pu anbal tripotaz Konstitisyonel ki MSM/MMM pe amene. Li pena okenn
sinifikasyon reel etan done ki pena okenn mezir pu Prezidan inplemant sa nuvo
definisyon-la dan lapratik.
Bann vre kestyon de fon pe
eskamote o-profi enn tripotaz Konstitisyonel. MSM/MMM finn rat enn
lokazyon pu deklans enn prosesis pu enn ranforsisman demokrasi ek drwa
fondamantal sitwayin. Kifer pa finn poz bann vre kestyon demokratik kuma: Eski
pa ti bizin ena plito enn “re-ekilibraz puvwar ant Lekzekitif ek Lasanble
Nasyonal? Eski li pa neseser ki nu eliminn bann vestiz monarsik ki ankor prezan
dan nu sistem demokratik? Eski Premye Minis pa ti bizin eli ek revoke par
Kabine? Eski Kabine Minis pa ti bizin eli par Lasanble Nasyonal? Eski Elekter
pa ti bizin ena drwa revok so depite par petisyon elektoral ant 2 eleksyon?
Eski dan kad enn kriz politik ek institisyonel li pa pli demokratik ki puvwar
return dan lame lepep olye ki dan lame kikenn ki pa eli, kuma Prezidan? Eski
enn veritab proze reform Konstitisyonel pa ti bizin ranforsi bann drwa
demokratik sitwayin kuma drwa de grev, protez bann sitwayin kont bann lalwa
anti-demokratik kuma PSA ek POTA,
introdwir nuvo drwa ekonomik, sosyal ek “environnmantal” dan
Konstitisyon? Eski Prezidan LaRepiblik pa ti bizin plito garan bann drwa
fondamantal sitwayin avek mwayin apropriye pu azir a so dispozisyon?
Se sa bann kestyon-la ki ti
oredi o-sant deba pu Amandman Konstitisyonel. Malerezman MSM/MMM finn swazir
enn enn lot sime. Pu fer Konstitisyon vinn a limaz de so tripotaz elektoral……ek
amenn enn rekil istorik pu lalit pu demokrasi ek lalit anti-kominal.
Ashok Subron
Pu LALIT.