Kominike de Pres LALIT: 28 Ziyet 2003

 

Amandman Konstitisyonel MSM/MMM:
enn rekil istorik pu demokrasi ek lalit anti-kominal!

 

Lalit opoz Amandman Konstitisyonel ki MSM/MMM pe amene Mardi dan Lasanble Nasyonal. Sa  Amandman Konstitisyonel pa dekul depi enn kontra ant popilasyon ek rezim o-puvwar, me li plito rezilta enn tripotaz politisyin ant 2 parti politik dan enn lalyans, 3 semenn avan dernye eleksyon zeneral dan klinik Medpoint. Li enn amandman ki viz pu rezud problem ant 2 parti, ant 2 dimunn, li pa dekul depi enn prosesis pu aprofondi demokrasi dan pei.

 

Dan program elektoral MSM/MMM zame finn ena okenn propozisyon spesifik pu enn tel Amandman Konstitisyonel. Tu seki ti ena sete bann propozisyon vag pu enn “re-ekilibraz puvwar ant Premye Minis ek Prezidan”.

 

Kan finn ena Komisyon Sachs, MSM/MMM finn sey infliyans Komisyon-la par propoz bann Amandman ki koresponn a zot laranzman elektoral. Zot finn mem sey indwir Komisyon-la an erer par rekomand ki li etidye sistem Prezidansyel dan Lind kan pena okenn resanblans dan manyer ki elir Prezidan LaRepiblik dan Lind ek Moris. Dan Lind se enn kolez elektoral byin vast ki elir Prezidan, alor ki dan Moris Prezidan elir par enn mazorite sinp dan Lasanble Nasyonal, swit a enn mosyon Premye Minis. Dan Moris Prezidan La Repiblik so lezitimite sorti depi lezitimite mazorite politik Lasanble Nasyonal. 

 

Amandman Konstisyonel guvernman MSM/MMM kontenir zerm pu bann kriz Konstitisyonel ek politik byin grav dan lavenir. Filozofi deryer proze MSM/MMM viz enn “partaz puvwar” ant “2 parti politik” dan kad enn lalyans elektoral. Li osi su-antand enn “partaz puvwar” ki ena enn “konotasyon kominal”. Natir Prezidans mem ek Prime Ministership pu transforme dan enn fason fondamantal. Savedir sak 2 post, Premye Minis ek Prezidans pu ena enn kuler partizann ek kominal. Sa pu nuri tu kalite “vested interest” partizann ek kominal otur sa 2 post-la. Si nominasyon Premye Minis ek Prezidan pu obeir a konsiderasyon kominal, lerla tu lezot nominasyon dan Leta, Vis-Premye Minis, Vis-Prezidan, Minis pu kondane ek forse obeir a mem konsiderasyon. Sa amandman li pu kumadir enn virus ki pu ronz Leta ek Institisyon piblik ar lozik kominal. Kumadir Best Loser sistem pa ti sifi, MSM/MMM pe introdwir enn lot virus Konstitisyonel ki pu amenn rekil istorik. Avek enn tel virus tu diverzans politik ek kriz politik pu tutswit devlop bann dinamik danzere. Olye enn laranzman a “L”israelyenn” kuma MSM/MMM pe prevwar,  Amandman Konstisyonel riske provok bann dinamik a la –“Libanez”!  Dayer MSM/MMM pe introdwir, pu premye fwa dan Konstitisyon limem, sa konsept enn nasyon “divers”, enn espes Repiblik ki rasanble divers tribi.

 

Desizyon MSM/MMM pu donn total minmiz a Prezidan LaRepiblik pu nom dimunn dan Electoral Supervisory Commission ek Electoral Boundaries Commission,  li osi byin inkyetan ek kapav debus lor bann kriz institisyonel dan lavenir.

 

Anseki konsern nuvo definisyon Prezidan La Repiblik kuma “garan” drwa demoratik li zis enn makiyaz pu anbal tripotaz Konstitisyonel ki MSM/MMM pe amene. Li pena okenn sinifikasyon reel etan done ki pena okenn mezir pu Prezidan inplemant sa nuvo definisyon-la dan lapratik. 

 

Bann vre kestyon de fon pe eskamote o-profi enn tripotaz Konstitisyonel. MSM/MMM finn rat enn lokazyon pu deklans enn prosesis pu enn ranforsisman demokrasi ek drwa fondamantal sitwayin. Kifer pa finn poz bann vre kestyon demokratik kuma: Eski pa ti bizin ena plito enn “re-ekilibraz puvwar ant Lekzekitif ek Lasanble Nasyonal? Eski li pa neseser ki nu eliminn bann vestiz monarsik ki ankor prezan dan nu sistem demokratik? Eski Premye Minis pa ti bizin eli ek revoke par Kabine? Eski Kabine Minis pa ti bizin eli par Lasanble Nasyonal? Eski Elekter pa ti bizin ena drwa revok so depite par petisyon elektoral ant 2 eleksyon? Eski dan kad enn kriz politik ek institisyonel li pa pli demokratik ki puvwar return dan lame lepep olye ki dan lame kikenn ki pa eli, kuma Prezidan? Eski enn veritab proze reform Konstitisyonel pa ti bizin ranforsi bann drwa demokratik sitwayin kuma drwa de grev, protez bann sitwayin kont bann lalwa anti-demokratik kuma PSA ek POTA,  introdwir nuvo drwa ekonomik, sosyal ek “environnmantal” dan Konstitisyon? Eski Prezidan LaRepiblik pa ti bizin plito garan bann drwa fondamantal sitwayin avek mwayin apropriye pu azir a so dispozisyon?

 

Se sa bann kestyon-la ki ti oredi o-sant deba pu Amandman Konstitisyonel. Malerezman MSM/MMM finn swazir enn enn lot sime. Pu fer Konstitisyon vinn a limaz de so tripotaz elektoral……ek amenn enn rekil istorik pu lalit pu demokrasi ek lalit anti-kominal.

 

Ashok Subron

Pu LALIT.