24.09.2008
Isi enn transkript enn apersi ki Lindsey Collen ti donn Komite Santral LALIT, Dimans dernye.
Dan LALIT apenn nu ti'nn kumans nu kanpayn lor kestyon lagrikiltir ek agro-indistri, nu kanpayn pu enn lekonomi alternativ, kot nu pe viz sorti depi defansiv, vinn kont-ofansiv, nu kanpayn politik pu sanz lekonomi, nu travay programatik lor la, lerla, ep! finn gayn kumansman enn kriz alimanter, sekirite alimanter finn vinn lor azanda. Alor, nu kanpayn ki ti ase difisil - konsyans lamas dimunn pa ti laba - enn sel ku dimunn finn kumans pran konsyans. Dimunn finn realiz linportans ek lirzans nu kanpayn. Ziska ler, li pa vre pu lamas dimunn, me li vre pu dimunn ki swiv politik, dimunn ki organize. Savedir nu parti ti pe antisip evennman.
Asterla, enpe mem zafer finn arive kote nu analiz lor "kriz". U pu rapel ki dan nu kanpayn pu enn lekonomi alternativ, nu ti met buku lanfaz lor seki nu ti apel "kriz sistemik" ubyen "kriz organik" ki Moris pe traverse, akoz lafen prodiksyon disik. Nu ti dir kimanyer enn kriz sistemik li fer tu bann klwazon ki nu krwar ena dan lavi kolaps: nu lavi dan travay afekte, nu lavi familyal afekte, nu lavi personel afekte, nu larzan afekte, nu sindika afekte. Tu vinn ankriz. Tu afekte par mem zafer anmemtan. Sa vedir enn kriz organik pe tape. Nu finn analiz li. Nu finn konpran so lanatomi, so tandans ris de plizanpli dezord omilye de li.
Asterla, ep! kriz sistemik internasyonal finn kumanse, kriz organik finn deklanse dan sistem finansye mondyal. Li pe rant dan enn kriz ki kapav-et zame avan. Li kapav pli pir ki 1929, kot kapitalism pa ti ankor rant partu, vinn enn-dan-lot kuma asterla. Dan syek dernye ti ena enn-de kriz byen grav, me zot osi, ti restren otur Lerop.
Pu sa kriz la, ekonomist burzwa pe anonse ki nu ti 4-5 zur depi enn "melt-down". Zot servi enn metafor lenerzi nikleer, pu montre kimanyer saler ki zenere li esape e rant dan reakter-la, e reaksyon an-senn kontinye, enn konkatenasyon, me li fonn so prop striktir. Li enn metafor efreyan, e byen exak.
Alor, li enn kriz sistem finansye mondyal, e sa sistem-la ki opuvwar. Kapital finansye finn pran puvwar depi kapital dan prodiksyon depi 100 an par la. E li li an kriz asterla.
Dan LALIT, depi ase lontan, nu pe predir sa kalite dezast la. Parski sistem ekonomik kapitalist tro debride pu imen ki bann kreatir ki reflesi. Asterla, tu tantativ pu fer reparasyon a sistem la pa finn kapav marse. Zot finn zis ranvway kriz, ranvway kriz. E seki bann exper pe propoze asterla, li pu opizale ranvway kriz la.
Ena 2-3 deriv de baz inportan ki lasurs sa problem intern dan sistem kapitalist. Ena buku manb ki finn devlope enpe konesans debaz apre sa lekcher ki Rada ti fer lor "Travay ek lapey", e apre sa lartik nu finn etidye par Rosa Luxemburg, enpe lor mem size, me pli larz.
Ekonomis burzwa, depi Marx, e anfet depi avan Marx, depi Ricardo ek Adam Smith, zot finn truve ki "pri" li kapav determine par saplay ek demand, me li tultan, pu sistem la pa tom dan rwin, bizin turn otur, balans otur, existe an-relasyon avek, seki apel "valer" enn marsandiz. Pri kapav monte dan peniri, desann kan ena sirprodiksyon, me li bizin liye avek seki apel so "valer". Sa valer la, li tultan liye direkteman, pa neseserman totalman, avek kantite lafors travay ladan, kantite seki an Kreol nu dir avek otan presizyon "kuraz" ki ena ladan. U kapav dir, "Me ena osi valer masinn ladan, pa zis travay," me masinn so valer, li osi li depann komye travay ena ladan. U kapav dir, "Me masinn li ena matyer brit ladan, sa osi determinn so valer," me matyer brit, li osi, so pri li turn otur so valer, e so valer li depann kantite travay pu tir sa matyer brit ek amenn li la.
Sistem kapitalist li finn persiste, sirviv opuvwar pu sa 200 - 250 banane ki li dominan, akoz li vinn reysi dan sak kriz regayn respe pu sa prinsip ki pri marsandiz gard so lyen ek valer.
Kapital, li, li kapav marsandiz. Si ena enn goble disik isi lor latab, li zis enn marsandiz. Me tu disik dan VRAK, li marsandiz e li kapital, tulde. E, li mem valer laba dan VRAK, ek isi lor latab. Kapital li kapav larzan, li kapav marsandiz, li kapav masinn, li kapav later. Me, so valer res parey, mem li konverti depi enn a lot. So, pri li sanze dapre sanzman dan saplay ek demand. E dimunn ki konpran sa zwe otur saplay ek demand, zot zwe sistem la. Zot mize.
E deplizanpli zot finn kumans mize ar "kapital invante", an Angle dir "fictitious". Zot reysi fer profi kumsa.
Finn ena 2-3 deriv prinsipal ki finn arive, kot pri-la nepli liye avek valer, pu marsandiz ek pu kapital.
Premye deriv, suvan dan lepase zot pu rapel mo finn met lanfaz lor la, se Leta Zini inprim kantite dolar ki li ule, e lezot pei ek kapitalist gard sa larzan la kuma zot rezerv. Alor tanki tu dimunn "krwar" dan dolar, ena "konfyans" ar li, tu korek. Me, kan zis inprim li, sanki ena prodiksyon an proporsyon, sa "tu korek" la vinn enn espes miraz. Dolar nepli ena sa relasyon ar valer ki li bizin ena pu sistem pa deklenk.
Enn lot laspe mem problem, ki liye ar li, se Leta Zini li ena enn det extern imans. Enn problem balans peyman. Sa finn anpire. E li pe tuzur anpire. Sa vedir u ena "valer" ki pe prodir par inprim biye. E sa kapav paret pe marse tanki ena "konfyans" ki sa biye la li pa pu perdi valer. Sa konfyans ti kapav dan kumansman baze lor prodiktivite relativman for dan USA, me li nepli vre. So prodiksyon finn al an deklen, depi 30 an. E Labank Federal kontiyn inprim biye. Pa zis nu ki dir li. Leader Repibliken of the House, pa tro lontan desela ti dir, "What`s the problem, we Americans get the goods, the others take our paper?" Sa avan kriz la.
Alor, ena enn gap deplizanpli gran ant prodiksyon, atraver travay, ki etablir valer marsandiz ek kapital, ek valer larzan Ameriken inprime, ki servi kuma rezerv par buku lezot pei.
Ekonomis burzwa, kuma Lutchmeenaraidoo lor lagazet sa Dimans-la, pe kumans blam preske inikman sa problem la. Me, premye fwa nu tann li ek lezot dir li. Tandi ki nu pe dir li ot ek for depi omwen 7 an.
Dezyem zafer, pri later, li enn exsepsyon li. Pri later pa neseserman liye ek travay ki met ladan. So pri, li liye avek demand ek saplay, ek li, kuma dolar pu kapitalist. Li pa liye ek valer. Kapitalis aste li pu zot spekile. Zot miz zot kas laba, "real estate" zot apel sa. Later, kan li ti kumans aste-vande, li finn kontribiye dan kree kapital ki finn lans sistem kapitalis depi andan dan sistem feodal Eropyen. Li enn zafer ki u kapav met angaz kan u anvi enn lonn pu prodiksyon.
Dan Lamerik, kan zot koz sa problem "subprime" ki finn fer bann labank kumans sote, enn apre lot, partu-partu dan lemond, se later inn perdi so pri. Pri finn defonse. Li pa ti liye ar naryen, apar konfyans, apar saplay ek demand. Kan labank finn ena tro buku likidite, zot finn fer tu pu donn lonn travayer individyel, pu aste lakaz. Me, travayer pa gayn ase gran par dan prodiksyon kapitalist pu li aste lakaz dan kondisyon aktyel. Si to lintere pu so repeyman mont enn tigit mem, li pa kapav peye. Sa ariv buku dimunn. Par milyon travayer dan Leta Zini. Ala kriz la. Lerla, pri tu sa bann lakaz la krash. Pena marse. Lerla Labank pa kapav regayn so kas. Lerla Labank kumans krash.
Alor, e dolar, e later, kumans pena okenn lyen ek valer. Sa pe presipit sa kriz la.
Trwazyem zafer ki li osi liye avek mank enn lyen ek valer, valer ki kree par travay, se seki zot apel lavant bann "futures", bann marsandiz ki pu prodir lane prosenn. Stok Exchenj domine par sa kalite tranzaksyon zugader zordi. Pe aste metal ubyen may, kakao pu lane prosenn. Pu ena travay ladan, me pri pe fixe avan-mem ki li ladan pu determinn so valer.
Alor, tu sa 3 zafer zot ansam enn siyn sa kriz la, ek enn lakoz sa kriz la. Zot reprezant baz obzektiv ki pe derive, derape, deklenke. E natirelman, sa li finn pli danzere ankor parski tu Guvernman finn tir tu reglemantasyon ki ti pe azir kuma gard-fu, ki ti pe anpes sa kalite "melt-down" dan lepase. Exakteman kuma Marx finn predir, seki tu ekonomist burzwa ti pe niye, se amezir to profi bese dan enn plas, zot nepli gayn plas pu investi laba, lerla zot bizin al tultan lezot plas. Lerla zot dereglemante kuma fu, pu zot kapav investi partu dan lemond. Samem ki karakteriz sistem ILTRA-liberal. Nu finn return parey kuma avan Revolisyon Larisi. E globalman, to profi kumans bese. Finalman, Labank atraver so kliyan ki bizin lakaz, telman dezespere li pe investi dan later ki pena valer, akoz travayer pa tus ase pu aste li. Labank dan Moris mem pa ti apel dimunn, vinn Lotel De Vil Kirpip, pran lonn? Pa ti dir pa bizin depo ditu? San garanti? Sa ki apel sub-prime.
Seki finn arive ti deza ena so warning. Sa ti kriz Azyatik. Mo rapel George Soros, gran kapitalist, finn dir ki "rezolisyon" sa kriz-la, ti enn ranvwa kriz. Pandan kriz Azyatik, FMI ek Labank Mondyal inn dir les bann labank ekrule. Les dimunn ki ena kas ladan perdi. Fode pa donn riward kapitalist ki finn fane, zot ti dir.
Me, pu sa kriz aktyel la, zot ena enn lot stratezi. Guvernman pe sap Labank par nasyonaliz zot. Pran zot pu Guvernman, akoz zot an-detres. Sa ti kumanse an Angleter kan Guvernman ti nasyonaliz Northern Rock, ki ti enn-de bann premye viktim problem lavant lakaz dan Leta Zini. Northern Rock, ti`nn aste sa bann "det" la. Sa enn nuvo zafer, enn "det" li kapav enn "asset". E telman zot atas bann diferan zafer ansam pu vande kuma "investisman", seki enn "move det" ("toxik", bann kapitalis-mem apel li asterla, apre leku) li maske ladan. Li kasyet. Dan dernye 6 semenn, Guvernman Leta Zini fini depans plis ki enn trilyon dolar pu li nasyonaliz enn seri Labank ek Lasirans (Fannie Mae ek Freddy Mac, ki ti vann lakaz, enn labank apel Bear Stearns, ek aster AIG, enn konpayni lasirans, enn-de pli gran dan lemond) ki ti pe al bankrut. Guvernman inn pran kontrol. Asterla, pu anpes sa melt-down zot pe rod enn lot 700 milyar dolar, pu kree enn espes "obze". Zame pa finn ena enn obze kumsa avan. Li pu ris tu sa bann move det, tu sa "toxinn" depi partu dan sistem (anfet tu seki Ameriken ladan), li pu ris li ena enn sel plas, e lerla li posib ki sa "obze" la pu rule direkteman par Guvernman. Zot pa kapav predir ki pu arive apartir sa. Me, zot ule sanse ki li "business as usual" pu tu kapitalist. Alor, problem la pu la, li. Me, zot pe sey ris li dan enn kwen. Okenn sa bann ekonomist burzwa ki ranpli zot bann magazinn ek kolonn tulezur pa kapav donn enn explikasyon rasyonel.
Alor, sa dub det Ameriken pe kontiyne. Li ena det balans peyman, ek det anterm bidze so Guvernman deplizanpli andete, li osi. U kapav ena det pu enn lane, pu de lane. Li normal. Me, li pa kapav al dan enn sime ladesant kuma dan Leta Zini. Pa kapav pe pey lager dan Irak ek Afghanistan zis ar dolar inprime.
Tu seki nu dan LALIT pe truve depi lontan, asterla buku ekonomist burzwa pe truve. Pe gele, tu. Zot pe blam IMF, WB, move regleman WTO, lefe dereglemantasyon, lefe lekonomi iltra-liberal. Tu seki nu finn dir danzere dan sistem kapitalist, tu ekonomist burzwa pe dir parey asterla.
Si Leta Zini kontiyn ek sa nasyonalizasyon (ki li pa apel "nasyonalizasyon", natirelman!) nu pu ena enn nuvo form "state capitalism" ki zame nu pa finn imazine avan. Kot ena profi, kapitalist pu pran desizyon ek gard larzan. Kot ena lapert, Guvernman pu pran lapert ek gard det-la. Inkrwayab me vre. Li ase orifyan. Enn but "futurology" ki nu pa finn mazine. Ki kan sistem kapitalist pe al dan so kriz, setadir kan li mir pu ranplase ar sistem sosyalist, telman klas travayer feb partu (pu divers rezon ase obzektiv, ek enn bann rezon sibzektiv osi, malerezman) ki kapitalist pe fer Guvernman pran bann lapert. Guvernman Leta Zini ki pe henndel sa kriz la. Petet, si li pe henndel li kuma nu pe truve, e si Leta Zini kontiyne inprim so dolar, petet lezot pei pu kolaps avan. Leta Zini pu`nn resi export, an premye lye, sa katastrof la. Anplas sosyalism, nu pu ena barbari.
Amezir li nasyonalize, amezir li andete, amezir li fer over-reach dan so bann lager, li pe inprime dolar, lezot pei ek kapitalist pe gard dolar kuma rezerv. Me, pu komye tan? Dolar pena okenn lakor internasyonal lor komye li prinnt. Purtan li servi kuma enn rezerv enpe partu. Sa semenn la, Labank Federal Leta Zini, M. Paulson, pe dimann Kongre 700 milyar dolar, pu fer seki li anvi pu sey rezud sa kriz ki pe arive (atraver kree sa "obze" san non-la). Zot pe rod privatiz rezolisyon kriz-la.
Alor ena nuvo sif asterla, ki nu bizin gard dan latet. Milyar, mil milyon, asterla trilyon ule dir milyon milyar. 12 zero. Nu oblize konpran ekonomiks. Seki nu bizin fer, se truv politik ki permet sa lekonomi res la. Ala, nu kanpayn pu enn lekonomi alternativ.
Moris pena okenn lotonomi fas a sa kriz la. "Nu" lekonomi, li depandan net. Nu dan enn pozisyon pli pir ki laplipar lezot pei dan lemond. Madagascar, ena tuzur peyzan ki prodir manze. Zot manz li. Mem si ekonomist pa kont sa kuma prodiksyon, lefe e ki li prodiksyon mem. Pu Moris li kapav mortel. Turism pu afekte, IRS pu afekte, seki nu inporte pu afekte. Li grav. Lemond net kapav dan enn gran gran dezord.
Alor, zis kan nu ti pe konpran kriz sistemik dan Moris, nu finn duble par kriz sistemik mondyal.
Enn lepok potansyelman byen inportan pu klas travayer. Nu pu ena buku travay divan nu.