10.09.2008
[Anba ena konteni enn trak ki LALIT finn distribiye zordi, 9 Septam (enn kote trak). Lot kote dan lartik Nyuz apel "Nuvo Lalwa anti-travayer ek Anti-Sindika".]
GUVERNMAN AN KRIZ
Pozisyon P.M. Navin Ramgoolam feb. Li pe bizin rezud enn seri kriz politik, enn deryer lot. Kan li rod rezud enn, enn lot leve. Sak kriz politik byen vit vinn kriz institisyonel. Kriz institisyonel, a-son-tur reflet enn kriz sistemik ki pe sorti depi lekonomi pei, sirtu avek lafen marse proteze pu disik.
Dabor ladwann an-kriz. Bert Cunningham inn devwal enn puritir. MRA pa finn reysi inifye ansyen departman guvernmantal (inkom tax, VAT, ladwann, etc) dan enn 'Authority' an-armoni. Okontrer, li instab. Cunningham ti pe tus 5 fwa plis ki so prop sef. Sa kalite kontradiksyon intern-la li furni instabilite dan enn institisyon yerarsik. Lerla Cunningham atak 'enn mafya' li dir ena dan biro DPP, lapolis, zidisyer, biro Premye Minis.
Apre depar Madun Dulloo depi Guvernman, 2 lezot alye Ramgoolam pe afebli: MR e PMXD. Otur zafer Subutex, Minis Lazistis Rama Valayden ek PPS, Richard Duval, finn kit plim. Kan Valayden sey ramas plim perdi, ep! li al fer butad kumkwa li ti kapav infliyans DPP si li ti anvi. Sa agrav so ka. Ka DPP osi agrave. Lerla Lakur Siprem rann enn zizman kumkwa Valayden pa kapav Minis Drwa Imen. Li sipoze syeze dan Kabine inikman kuma Aterni Jenerel. Samem Zizman Lakur Siprem atir latansyon lor ilegalite serman ofisyel ki ti prete par 2 lor 3 Vis Premye Minis. Sa re-rapel nu sa seremoni farfeli kot Minis ti pret serman dan plen lari divan Prezidan Jugnauth e kot Hassen Rojoa ti mank zis Mami Klunn pu arondi le-tu. Tusala ti neseser pu sud Lalyans Sosyal ansam. Li pa fasil refer tu asterla, san riske kree plis instabilite.
Minis Ledikasyon pe fer konfrontasyon lor konfrontasyon, avek paran, profeser, ubyen kan li bit kont rulman leson prive.
Lepor an kriz. ICAC finn avoy dosye Siddick Chady ek Gilbert Phillippe kot DPP. Tulde pros Navin Ramgoolam. Anmemtan, ena kriz dan Labank Moris. Manb Bord pe lev kont Guverner Bheenick anpiblik. Sa reflet enn kriz irediktib: Nomini Sithanen v/s Bheenick, Nomini Ramgoolam.
LOPOZISYON FEB
Drolman, Lider Lopozisyon, Paul Berenger, li osi, li feb. Kimanyer li pu fer fas enn parsyel dan Nimero 8 tusel? Apre eleksyon zeneral, MMM ti lamine. Pu ranforsi li, li ti alye li ar Ashok Jugnauth, ki Lakur Siprem truv kupab deli elektoral grav. Alor, so alye plito afebli li. Berenger pe gayn difikilte pran lafors.
Demars Berenger pu tir Madun Dulloo depi Lalyans Sosyal finn afebli li plis ankor. Larive Dulloo dan MMM finn agas lezot dirizan MMM.
Alor MMM an-ket alye. Li finn reysi ris dirizan sindika ar li 2 fwa, e li pe re-seye. Seki li fer se li pran pozisyon kont klas travayer lor tu isyu santral, lerla li rod tipti isyu akote, li sey kuyonn dirizan sindika pu mars ar li, pu re-kenk li. Kan staf DWC pa gayn enn 'pakej' ase bon, MMM kapav mars ar dirizan sindika san perdi sutyen kapitalist. Bann-la kone ki Berenger fini met so pozisyon okler kan li ti met deor 800 travayer DWC. Mem zafer asterla avek lisansiman 2 sindikalist dan Telecom. MMM ek MSM finn vann Telecom. Patrona konn sa. Se sa privatizasyon ki permet sa kalite represyon kont sindika. Alor, par ipokrizi ki MMM e MSM defann sindikalist.
KI BIZIN FER
Klas travayer bizin mobilize dan enn fason indepandan depi parti burzwa (MMM, PT, PMXD, MSM etc) ansam avek alye pro-klas-travayer. Kumsa li kapav defann so dirizan sindika lisansye (Telecom) ek sispann (Air Mauritius) an dinite.
Ler inn vini pu klas travayer sorti dan sa serk visye ki finn dire depi lafen 1981, kan Berenger ti deside pu vande e pu mars ar Harish Boodhoo ek klas kapitalist. Zordi sityasyon grav. Ena enn kriz sistemik. Problem somaz pe agrave. Later pe bayante ar milyoner depi deor. Ena enn kriz alimanter. Purtan nu pe permet Guvernman re-rantabiliz kann misye-la par fer karbiran ar li, anplas fors li diversifye e kree anplwa. Ler inn vini pu sanz tusala. Premye fwa dan listwar ki lokazyon pe prezante pu reget propriete later dan pei. Kisannla ki deside ki pu plante? Ki pu prodir? Sa bizin vinn kestyon politik lor azanda. Se sa ki nu dan LALIT pe fer. E amezir nu pofinn nu program, konpran li byen, teste li dan laksyon, nu osi mobilize deryer li. Fini sa lepok swiv lider avegleman. Fini sa lepok ralye deryer parti pro-kapitalist.
Kontakte LALIT tutswit pu rankontre nu.
Lindsey Collen
Pu Lalit
9 Septam 2008
153 Main Rd, GRNW.
Telefonn 208 2132,
lalitmail@intnet.mu