04.04.2008
Zedi swar le 3 Avril 6er a 9:30, Dr. Nadja Rakowitz, enn lekcherer lor "Marxism" ki osi enn militan, ki res Frankfurt dan Lalmayn, ti fer enn sesyon "ledikasyon politik" ar 25 manb ek sinpatizan LALIT dan Orl Mama Bul Later, Gran Rivyer. Sa sesyon la finn rant dan sa nuvo seri "ledikasyon politik" sak 15-zur ki pe fer Porlwi ek Kirpip, swivan rezolisyon Kongre Lalit an Fevriye 2008. Lindsey Collen ti introdir Dr. Rakowitz a lodyans kuma enn dimunn ki abitye donn lekcher a trwa kalite lodyans diferan: etidyan liniversite, medsin ki pe aprann lor dimunn antan ki enn et sosyal, ek manb dan tu kalite diferan sindika. (Li finn explike ki dan Lalmayn sak travayer ek anplwayer gayn enn semenn konze par an, kot li kapav al swiv kur ki li swazire.) Nadja Rakowitz osi travay rediz enn zurnal ki finn sorti depi 46 an apel "Express", ki anfet enn lagazet travayer degos dan tu sindika dan tu sekter (enpe kuma Labaz Intersindikal ki militan LALIT finn organize Moris).
Nadja Rakowitz ti introdir limem ek so partner, Ralf, kuma dimunn ki finn antrene dan lekol-de-panse Marxist dan Frankfurt. Apre 2yem Ger Mondyal, finn ena enn regrupman serten filozof akademik, parmi serten ki ti Zwif e lezot Marxist, tu depi Liniversite Frankfur, ki finn sirviv olokost Nazi. Lintere partikilye sa grup la ti pu pruve ki pena enn sel mo ubyen fraz dan seki Marx finn ekrir ki enn zistifikasyon pu Stalinism. Zot ti osi karakterize par manyer ki zot finn truv tu laspe Marxism (so travay lor larzan ek lezot ekivalan, lor marsandiz, lor marse mondyal, lor kapital, lor Leta, lor mwayen prodiksyon, lor travay, lor profi, lor lintere) kuma enn sel "ev", e kuma bann laspe enn sel sistem inter-depandan. E zot ti, par sa, pe kritik dimunn ki ena enn interpretasyon swa siper-ekonomik, swa sirtu lor rol "Leta", ki, dapre zot, amenn zot krwar li posib sanz lemond par sanz zis enn laspe dominasyon ek explwatasyon kapitalism. Nadja Rakowitz so spesyalite se Marx so kritik lor Joseph Pierre Proudon, ki Marx finn apel enn parmi bann "fos frer sosyalist", ki li ti kritike dan enn fason diferan depi so adverser. Nadja Rakowitz finn osi explike manyer ki Marx so travay an-antye li ena trwa laspe: enn kritik kont kapitalism antan ki sistem, enn kritik kont bann ideolog burzwa kuma Adam Smith ek Ricardo ki ti bann panser avek gran, gran kapasite intelektyel, me ki finn panse alinteryer lozik sistem kapitlist, ek enn kritik kont bann "fos frer sosyalist". Si get Manifesto (par Marx ek Engels) tradir an Kreol e pibliye par LALIT, u pu truve ki efektivman, mem dan sa Program-la, ena sa sema enn kritik an-trwa vole. Enn travay ki bann Marxist aktyel pe fer se re-etidye Volim II ek III "DAS KAPITAL" pu truv diferans ant nots an form maniskri ki Marx ti kite dan gro-gro pil kan li ti mor avek edisyon editet e pibliye par Engels plitar. Volim I, par kontras, ti travay ki Marx ti fini cheke, truv pibliye kan li ti tuzur vivan.
Plis ki lamwatye letan ti rezerve a kestyon. Pandan ler kestyon, Dr. Nadja Rakowitz finn explike kimanyer enn muvman kuma ATTAC (sirtu for dan Lerop dan dernye 10-15 an) finn krwar ek fer krwar ki kapav atak sistem kapitalis zis par atak enn laspe, setadir kapital finansye, e pli pir, par fer enn sel zafer, setadir inpoz enn tax lor sa kapital finansye an-muvman la, Tax Tobin. Sa kalite atak "single-issue", li dir, li al kont lespri Marxism, e avek rezon, parski kapitalism re-absorb sa muvman la dan limem.
Swit a enn lot kestyon, li finn dir ki Marx ti ena enn konsepsyon zeneralize lor linportans lyen ant lanatir ek dimunn. Li ti fer bann referans spesifik e osi remarke ki li ti enn parmi bi Marx pu expoz kimanyer sistem kapitalis ti pe rwinn lanatir, rwinn dimunn, ki li osi form parti dan lanatir.
Enn kestyon lor "anti-Leninism" dan Lekol Frankfur, ti amenn eklersisman ki li plis "anti-Leninism" ki anti-Lenin, si par Leninism nu truv sa priorite ki finn mete pu defann larevolisyon dan Larisi.
Enn kestyon lor ideolozi ti prodir enn repons interesan. Dapre Dr. Rokowitz, and "ideolozi" kapitalist ki prodir par sistem kapitalist, e ena osi "ideolozi" dan sans enn dogm. Me dapre li, pena kiksoz ki apel "ideolozi Marxist". Marxism li plito enn fason kritik sosyete aktyel dan enn fason telman presi ki li donn pist pu sosyete sosyalist dan lavenir. Me, li pena okenn dogm. Dayer li dir Marx a okenn moman pa finn dekrir enn "itopi" ubyen enn form sosyalism dan lavenir. Sa li a tu dimunn pu kontrir, li finn dir.
O-milye sesyon la ti ena enn dine exselan: diri, pwason sunuk, lanti nwar, kari fuyapen, ek lisu tufe, releve ankor par kucha mang fer par kamarad Ram.