07.10.2007
Kriz sistemik ki lekonomi ek sosyete Moris pe traverse ankor la.
Purtan Guvernman Lalyans Sosyal pe koz repriz ek mem parfwa "boom ekonomik". Kimanyer sa posib, ki pe kamufle kriz la?
Tu dimunn ki travay pu viv konpran kimanyer sa pe arive: kan nu al laburik, pri tu kiksoz finn duble; purtan lapey pa pe ogmante. An 2006, sithanen finn organiz depresyasyon rupi par plis ki 25% dan enn lane. Pri an rupi tu lartik inporte ogmante, sirtu ki deza ena peniri, prodwi alimanter lor marse mondyal. Alor depresyasyon rupi finn apovri lamas dimunn: travayer, somer, pansyoner, ti komersan, ti-planter.
Kisannla profite depi depresyasyon? Tu kapitalis ki ena zot reveni an deviz: Lindistri Sikriyer, Zonn Frans, Lotel Turist, tu pe fer profi rekor. Guvernman osi so reveni VAT ek Import Duty ogmante.
Spekilasyon dan IRS pe dop sif investisman etranzer, sanki ena veritab devlopman ek kreasyon lanplwa stab.
Metod sithanen pu maske kriz sistemik ek kree ilizyon krwasans, li telman kriyel ek san pitye ki sa finn presipit tu kalite kriz politik andan dan Lalyans Sosyal.
Fas a sa sityasyon la, Lopozisyon dan Parlman pe expoz so bankrut politik: okenn kritik de fon, okenn propozisyon pou enn alternativ ekonomik. Pa zis sa Lopozisyon Parlmanter kontinye rest divize, me zot paret plis interese ek kisannla pu vinn prosenn Premye Minis.
Muvman Sindikal ti organiz buku manifestasyon kont bann mezir dan Bidze SiIthanen 2006, lor kestyon rediploymennt 200 staf DWC, lor sibsidpu fiz lexame. ME tu le 3 Konfederasyon pe travers kriz intern ki pe paraliz zot: ena enn labsans reflesyon lor sityasyon klas travayer ek danze ki pe vini pli divan ek nuvo lalwa, ogmantasyon pri, ek prekarite lanplwa. Li paret ki bann dirivan ek birokrasi sindikal pankor byen konpran kimanyer aktivite ek striktir sindikal tradisyonel kapav fer fas a sityasyon aktyel. Bann lezot muvman politik ki liye ek muvman sindikal, zot usi finn rant dan enn espes paralizi.
Anmemtan pe ena bann kriz striktirel dan sekter ledikasyon, lasante ek lenerzi. Menas privatizasyon dal Lepor. Tandans partu dan lemond pu konverti lagrikiltir alimanter a lagrkiltir pu biyo-karbiran, ansam ek sanzman klima pe kdumans menas nu sekirite alimanter.
Alor ena nesesite pu reflesi ek analiz sityasyon zeneral dan Moris ek dan lemond. Ena nesesite pu mobiliz otur enn nuvo proze sosyete, enn politik ekonomik alternativ. Sa li inpe bi Kongre ki nu pe organize an Fevriye 2008 pu tu mamb ek sinpatizan.
UT 2007