15.09.2004
Dan kumansman Ut 2004, Premye Minis Berenger anonse ki pei pe fer fas a enn "leta dirzans ekonomik ek de moman de tu le danze". Dan enn rankont ek sekter prive, li bros enn tablo diferan sekter lekonomi, ek li truve ki dan Zonn Frans, ena "danze san presedan", dan Lindistri Sikriyer ena nesesite pran mezir pu "sov" sa sekter la, ek ki pu Lindistri Turist "ena peryod difisil pe vini".
Lafin Ut, sann kut la Berenger vinn deklare ki Lopozisyon Travayis ek bann komantater finn mal interpret seki li finn dir. Li vinn dir ki so Guvernman finn anfet "redres lekonomi", ek si ena enn sityasyon dramatik, se rezilta "bann ku ek menas depi andeor pei". An dot mo, "Pa mwa sa, WTO ek globalizasyon sa".
ESKI SA "BANN KU EK MENAS" TI PREVIZIB?
Dan Zonn Frans pe ena lisansiman masif sak semenn: lizinn pe ferme, pe delokalize, pe diminye mindev. Sa li rezilta 2 fakter diferan: dapre Lorganizasyon Mondyal Komers (WTO), a partir Zanvye 2005, nepli pu ena kota pu okenn peyi pu bann prodwi textil: alor Moris pu bizin rant an konpetisyon direk ek bann gran prodikter kuma Lind, Lasinn, Vietnam: bann pri pu prodwi textil pu inevitableman bese. Bann indistriyel Hong Kong pe delokalize parski Moris nepli ofer okenn lavantaz ki marse preferansyel ti pe ofer. Mem konpayni Morisyen pe delokalize parski lalwa African Growth and Opportunity Act ki Leta Zini ti vote an 2000, li fer prodiksyon textil dan Moris vinn mwins profitab ki dan lezot peyi Lafrik. Depi 10 an tu dimunn ti kone ki an Zanvye 2005, pu ena lafin sistem kota pu prodwi textil, ek ki pu ena sa "menas depi andeor peyi". Eski guvernman pa ti kone?
Dan Lindistri Sikriyer, Linyon Eropyen pe menas pu diminye pri ki li import disik par plis ki 37% dan prosen 2 an: Lerop finn akeyir 10 nuvo peyi, ek li pe bizin reviz so politik sibvansyon agrikol. Dayer pu disik usi, Tribinal WTO finn fek rann enn zizman pu dir ki sibvansyon ki Lerop mete lor disik, li ilegal ek li penaliz prodikter disik kuma Lostrali, Tailand, ek Brezil, ki bizin vann zot disik lor marse mondyal, andeor bann marse preferansyel. Eski Lindistri Sikriyer dan Moris kapav absorb enn rediksyon pri plis ki 37% dan prosen 2 an, malgre lisansiman sovaz ki VRS reprezante pu plis ki 8,000 laburer, malgre santralizasyon mulin ek lisansiman par milye artizan. Tu seki Guvernman pe propoze se mezir pu fer larzan rant dan lakes konpayni sikriyer: tu kalite fasilite ek konsesyon tax pu morsle ek vann later agrikol (IRS), tarif exazere pu elektrisite ki tablisman prodir ek vann ek CEB e ki konsomater peye.
Malgre ki pe konstrir enn kantite nuvo lotel turist ek pe akapar tu laplaz, nomb turist ki pe vizit Moris li pe diminye, ek li pa etonan si nu tande byento ki ena lotel ki pe menas ferme.
MENAS PU KLAS TRAVAYER
Ena 2 menas byen grav lor latet klas travayer: somaz ki pe ogmante sak zur, ek danze ki pu ena enn kaskad ogmantasyon pri ki dekul depi ogmantasyon pri petrol lor marse mondyal. Guvernman finn sanz manyer kalkil to somaz pu sey montre ki problem pa osi grav: me dimunn konn larealite. Zordi ena buku presyon depi patrona dan sekter textil, disik, ek turist pu akseler depresyasyon rupi, ek mem pu al ver enn devalyasyon. Sa pu agrav danze ogmantasyon pri, ek lamas dimunn pu oblize sarye fardo pu ki kapitalist kontinye fer profi.
KI LALIT PROPOZE
Olye propoz bann mezir zis pu sulaz patrona dan Lindistri Textil ek Sikriyer tanporerman, eski Guvernman pena responsabilite pu lavenir klas travayer, pu zenerasyon ki pe vini? Kifer nu pa pe diskit alternativ a lonterm pu disik ek textil; kifer nu pa pe diskit lor posibilite kree buku lanplwa par met dibut agro-indistri pu exportasyon nuritir lor enn gran lesel. Kifer nu pa pe diskit lor posibilite devlop bann surs alternativ prodiksyon elektrisite, pu diminye depandans lor prodwi petrolye importe ek lor kann?
Depi lontan LALIT pe met an gard kont danze ki globalizasyon kapitalis, AGOA, ek WTO reprezante pu lamas dimunn dan Moris ek partu dan lemond. Seki nu ti pe dir depi lontan, se ki fas a "bann ku ek menas depi andeor peyi" (kuma Berenger finn fek dekuver), nu ti devet inn fini kumans reflesi lor re-oryantasyon lekonomi ki depi byen lontan finn fye lor tu kalite proteksyonism pu asir profi pu kapitalist.