16.10.2018
Ledikasyon pu Travayer has today sent the Speaker of the National Assembly, Hon Maya Hanoomanjee, a copy of the Standing Orders for Parliament translated into Mauritian Kreol. “This is the result of the work of a team of six or seven people that LPT set up in order to respond to the statement made in Parliament by Prime Minister Jugnauth that there were some ‘technical issues’ to resolve before Kreol could be used as one of the languages allowed in Parliament,” Alain Ah-Vee said, speaking for the Association. “This is our contribution.” He said LPT has called it a “DRAFT”, and it is being made public for the first time today. “Everyone”, Alain Ah-Vee added, “can give ideas on how to refine it.” Ledikasyon pu Travayer took on this work at a proposal from us in LALIT. LALIT believes that the use of the mother tongue in Parliament is essential for the democratic process to work, as well as for the highest standard of political and philosophical thinking to be made possible.
Here it is:
DRAF
Tradiksyon an Kreol 2018
Stennding-Orderz Ek Ruls
Lasanble Nasyonal
1995
15 Mars 2017
Tab Konteni (Sori nimerotaz pu paz pa pu aplike dan sa format web la.)
Adopsyon Tradisyon House of Common..... 3
Interpretasyon ........................................... 3
Lektir Proklamasyon Prezidan.................... 3
Pret Serman Alezyans ................................ 3
Langaz ........................................................ 4
Kot Manb Asize ................. 4
Eleksyon Spiyker, Depyuti Spiyker ek Depyuti Cher Komitiz ...... 4
Prezidans Lasanble ..................................... 5
Sesyon ......................................................... 6
Siting - ......................................................... 6
Azurnman – Size Linportans Piblik Irzan ... 7
Korom ......................................................... 7
Etranze ......................................................... 8
Dyutiz Klark ................................................ 8
Minits ........................................................... 8
Rapor Ofisyel (Hansard) ............................... 8
Azanda pu Travay Lasanble ....................... 8
Mesaz ........................................................... 9
Papye ............................................................ 9
Petisyon ..................................................... 10
Kestyon a Minis ......................................... 10
Konteni Kestyon ......................................... 10
PNQ (Prayveyt Notis Kwestyenn) .............. 11
Notis pu Kestyon ........................................ 11
Manyer poz kestyon ek reponn kestyon .... 11
Kestyon Siplemanter ................................. 11
Admisibilite Kestyon ................................. 12
Explikasyon Personel .............................. 12
Mosyon ...................................................... 12
Notis pu Mosyon ...................................... 12
Mosyon Kadik .......................................... 13
Balot pu Mosyon ....................................... 13
Retir Mosyon ............................................. 13
Mosyon ki fini diyl dan sesyon aktyel ...... 13
Amandman Mosyon .............................. 13
Metod prosede kan ena Amandman ........ 13
Retre Amandman ................................... 14
Mosyon Segonde, Amandman Segonde ... 14
Ruls Deba .............................................. 14
Konteni Diskur ...................................... 15
Pwindord -............................................... 15
Deba bizin lor size ................................. 15
Mosyon Dilatwar ................................... 15
Kan poz lakestyon pu al ver transe ........ 16
Klotir ...................................................... 16
Antisipasyon .......................................... 16
Koze irelevennt ubyin Repetisyon ......... 16
Dezord kote konportman ....................... 16
Sispansyon Manb Lasanble ................... 16
Diskur Kurt ............................................ 17
Vot ......................................................... 17
Introdiksyon Bil ..................................... 18
Lektir Bil ................................................ 18
Inprim Bil ............................................... 18
Etablir Kalandriye pu tu staz enn Bil ...... 18
Deba pandan staz Dezyem Lektir ........... 19
Langazman pu Bil al dan Komiti Lasanble an-antye ... 19
Bil dan Staz Komiti ................................ 19
Ki Prosedir Komiti Lasanble an-antye lor Bil ...... 19
Selek Komiti lor Bil ................... 20
Riportbak depi Komiti Lasanble an-antye lor Bil.. 20
Trwazyem Riyding enn Bil ..................... 20
Retir enn Bil ............................................ 21
Asennt a enn Bil ...................................... 21
Bil Irzan .................................................. 21
Bil Prayveyt Member .............................. 21
Komiti Lasanble an-antye ....................... 22
Zurne Prayveyt Member ......................... 22
Selek Komiti Sesyonel ................... 22
Selek Komiti – Provizyon Zeneral ek Prosedir ...... 24
Selek Komiti – Evidenns ...................... 25
Rezolisyon lor Kestyon Finans .............. 26
Aproprieshenn Bil ................................... 26
Kontemp Lasanble ................................. 27
Sesi Sela .............................................. 27
Stennding-orderz ek Ruls Lasanble Nasyonal
Adopsyon Tradisyon House of Commons
1. (1) Kote interpretasyon, dan ka kot ena kit dut, sa Stennding-orderz la pu bizin lir dan kontex pratik ki anviger dan House of Commons dan Parlman Grand Bretayn Irland Dinor.
(2) Pu nerport ki sityasyon ki sa Stennding-orderz la na pa kuver, pratik ki finn mansyone lao la pu anviger, me selman si House of Commons inn introdwir nerport ki restriksyon atraver enn nuvo Standing Order laba, sa pa pu etann ziska Lasanble Nasyonal ni ziska so Manb, ziska moman ki Lasanble pu fini fer provizyon atraver enn nuvo Stennding-Orderz pu enn tel restriksyon. Apartir asterla nu pu apel Lasanble Nasyonal “Lasanble” tukur.
Interpretasyon
2. Dan sa Stennding-orderz la, amwin kontex exziz lekontrer –
“Estimeyt” –
(a) vedir estimeyt anyel reveni-depans, bidze kuran ek bidze kapital, konsernan servis Guvernman, prepare lor baz 3-lane-fiskal dan sans enn lane azute enn retire sak lane, kot Lasanble Nasyonal bizin apruv estimeyt premye lane dan sa estimeyt 3-lane-fiskal; e
(b) inklir nerport ki estimeyt siplemanter ki apruve;
“Haws” vedir tu batiman su lezid Spiyker;
“Klark” vedir Klark Lasanble Nasyonal;
“Konstitisyon” vedir Konstitisyon Moris dapre Sedil Order Lindepandans Moris 1968;
“Miyting” vedir enn laps letan dan lekel ena enn siting ubyin plizir siting, ki kumanse depi premye fwa Lasanble syeze apre ki finn konvok li, nerport kan ki finn konvok li, ubyin apre enn azurnman plis ki enn mwa, e ki termine kan Lasanble azurne pu enn laps letan plis ki enn mwa ubyin lafin enn sesyon;
“Sesyon” vedir enn peryod letan ki komanse avek premye siting Lasanble apre so prorogasyon ubyin disolisyon, nerport kan ki ena sa disolisyon la, e ki fini kan Lasanble re-proroze ubyin disud san ki proroze, seki vinn avan;
“Siting” vedir enn peryod letan kot Lasanble pe syeze san arete par enn azurnman, e li inklir nerport ki peryod letan kan Lasanble dan Komiti. [Amande 27 Me 2008; 20 Mars 2015]
Lektir Proklamasyon Prezidan
3. Premye siting Lasanble dan sak sesyon, Manb ki finn rasanble dan ler e dan plas ki finn etabli dapre sistem abityel, Klark bizin lir Proklamasyon Prezidan Repiblik ki konvok Lasanble la.
Pret Serman Alezyans
4. (1) Okenn Manb Lasanble, apar kot li neseser pu fonksyonnman sa stennding-orderz la, pa gayn drwa partisip dan travay Lasanble avan ki li finn pret Serman Alezyans e finn siyn Serman la divan Lasanble, kuma preskrir dan Sedil 3 Konstitisyon; se Klark Lasanble ki administre prosedir pret serman.
Langaz
5. Derulman ek deba Lasanble bizin an Angle, me enn Manb kapav adres Lasanble an Franse.
Kot Manb Asize
6. Alokasyon plas kot Manb pu asize dan Lasam Lasanble bizin alwe par Spiyker.
Eleksyon Spiyker, Depyuti Spiyker ek Depyuti Cher Komitiz
[Stennding-orderz pa finn anfet amande, dapre sayt Lasanble Nasyonal, me Konstitisyon finn amande pu permet Speaker e Deputi Spiyker elir parmi swa “Member or otherwise”]
7. (1) Pa kapav fer okenn travay Lasanble, apar eleksyon Spiyker, dan nerport ki moman kot Pos Spiyker vakan. Alor, Lasanble pu definitivman -
(a) dan so premye siting apre enn eleksyon zeneral; e
(b) si Pos Spiyker vinn vakan nerport ki moman avan prosenn disolisyon, apar dan sirkonstans presi mansyone dan paragraf (4) sa Stennding-orderz la, dan prosenn siting apre sa veykennsi la, elir parmi so Manb, apar parmi Minis ek PPS, [Konstitisyon asterla dir “ubyin kikenn ki pa Manb”] enn Spiyker Lasanble.
(2) Prosedir pu eleksyon Spiyker li kumsa -
(a) Nerport ki Manb, ki adres li ar Klark, e, size a paragraf (3) sa Stennding-orderz la, li kapav propoz Lasanble enn lot Manb prezan [Ubyin enn dimunn ki pa Manb], e propoz enn mosyon ki sa dimunn la “pran Cher Lasanble antanki Spiyker”. Sa propozisyon la, ki oblize segonde, me li pa permet fer okenn deba lor la.
(b) Si ena enn sel Manb propoze-segonde, li pu apele direk-direk par Lasanble pu fer Cher, san ki okenn kestyon poze. Si ena plis ki enn Manb ki finn propoze-segonde, Lasanble bizin fer eleksyon par balot sekre.
(c) Pu bezwin sa balot la, Klark bizin furni sak Manb prezan enn biltin vot ki inklir nom tu Manb propoze pu ki sak Manb kapav met lakrwa vizavi nom sa Manb ki li anvi vote. Biltin vot bizin ploye enn tel fason pu kasyet seki Manb la finn vote, e fode pa ena okenn mark ubyin siyn lor biltin ki pu permet idantifye sa Manb la so biltin vot.
(d) Biltin vot pu ramase par Klark, ubyin enn lot ofisye Lasanble ki li nome pu fer so asistan, e Klark pu fer dekont lor Latab Lasanble. Klark pu deklar rezilta balot la, e li pu deklar eli Manb ki finn gayn pli buku vot.
(e) (i) Kot ena plis ki de kandida propoze e si, dan premye kut vote, pena okenn kandida ki gayn plis vot ki total tu lezot kandida gayne kan azut zot vot ansam, lerla bizin exklir sa kandida ki finn gayn pli tigit vot dan eleksyon, e bizin kontiyne ar balot, kot asakfwa sa kandida ki gayn pli tigit vot dan sak kut vote, li exklir, ziska ki ena enn kandida ki gayn plis vot ki lot la ubyin li gayn plis vot ki totalite vot lezot azute ansam, depandan ka.
(ii) Kot, dan enn balot parmi trwa ubyin plis kandida, de ubyin plis gayn enn nomb vot egal-egal e bizin tir enn ladan depi eleksyon dapre (i) sa su-paragraf la, pu anfet deside kisannla pu exklir, ant sa de ki finn gayn vot egal-egal, par tiraz osor:
Purvi ki, kot, dan balot final, vot ki premye de gayne li egal-egal, eleksyon dan sa ka la pu deside par tiraz osor dan prezans Klark.
(3) Pos Spiyker pu deklare vakan –
(a) si li nepli Manb Lasanble, pa akoz disolisyon Lasanble; [Nu krwar sa petet otomatikman amande par amandman Konstitisyon - li pa kler]
(b) si, su provizyon seksyon 36 Konstitisyon, li oblize aret okip so fonksyon kuma Manb Lasanble;
(c) si li vinn Minis ubyin PPS;
(d) si Lasanble pas enn rezolisyon ar mazorite de-tyer tu Manb Lasanble ki exziz ki tir li depi Pos la;
(e) kan Lasanble syeze apre nerport ki eleksyon zeneral; e
(f) si, dan so prop lekritir lame dan enn let adrese ar Lasanble atraver Klark, li demisyone depi so Pos.
(4) Kan Pos Spiyker vinn vakan dapre aksyon su seksyon 32(3)(d) Konstitisyon, eleksyon enn nuvo Spiyker pu fer anplas-anplas.
(5) Kan neseser pu al delavan swazir enn nuvo Spiyker, kan sa nesesite la li rezilta enn sinyal depi Spiyker anver Lasanble kumkwa li ule kit so Pos, Spiyker pu kontiyn kuma Cher, fer tu so dyutiz, gard so lotorite Spiyker ziska ki Lasanble inn selekte enn nuvo Spiyker, e lerla li pu kit Cher, nepli okip so travay ni gard so lotorite, e Spiyker fek eli, li, li pran Cher.
(6) Lasanble pu definitivman –
(a) dan so premye siting dan sak sesyon; e
(b) si Pos Depyuti Spiyker ubyin Depyuti Cher Komitiz vinn vakan nerport ki moman avan prosenn sesyon Lasanble, dan so prosenn siting apre veykennsi ubyin osi vit ki kapav dan lapratik apre sa, elir parmi so Manb, apar Minis ubyin PPS, enn Depyuti Spiyker ek enn Depyuti Cher Komitiz Lasanble.
(7) Prosedir pu elir Depyuti Spiyker ubyin Depyuti Cher Komitiz pu leswivan –
(a) Nerport ki Manb, ki pran laparol atraver Spiyker, kapav, size a provizyon paragraf (6) sa Stennding-orderz, propoz kit lot Manb Lasanble kuma Depyuti Spiyker ubyin Depyuti Cher Komitiz, kuma ka la dimande. Propozisyon la oblize segonde, me okenn deba pa pu permet.
(b) Si enn sel Manb propoze segonde kumsa, Spiyker pu deklar li eli, san ki ena okenn kestyon. Si plis ki enn dimunn propoze segonde, Lasanble pu al delavan avek enn eleksyon par balot sekre.
(c) Pu bezwin sa balot sekre la, Klark pu donn sak Manb prezan enn biltin vot avek nom tu Manb ki finn propoze, e sak Manb pu met lakrwa vizavi nom Manb ki li ule vote. Biltin vot pu ploye dan enn tel fason ki kasyet manyer dimunn vinn vote, e pa pu gayn drwa ena okenn mark ubyin siyn lor biltin la ki pu permet idantifye sa Manb la so biltin vot.
(d) Klark, ubyin enn ofisye ki Lasanble finn met ansarz ranplas li, pu ramas biltin vot, e Spiyker pu kont tu biltin e deklar rezilta balot la.
(e) (i) Kan ena plis ki de kandida ki finn propoze e apre premye balot okenn kandida pa finn gayn plis ki totalite vot lezot kandida azute ansam, kandida ki finn gayn pli tigit nomb vot pu exklir depi eleksyon, e balot pu kontiyne, e sak fwa kandida ki gayn pli tigit vot exklir ziski ki enn sel kandida gayn plis ki totalite vot ki lot kandida inn gayne ubyin ki lezot kandida finn gayne kan azut zot vot ansam, depandan ki ka.
(ii) Kan ena enn balot ant trwa kandida ubyin plis, kot de gayn nomb vot egal-egal, e enn pu bizin exklir dapre (i) sa su-paragraf la, pu swazir kisannla pu exklir ant sa 2 ki gayn vot egal, par tiraz osor:
Purvi ki, kot, dan balot final, vot ki premye de gayne li egal-egal, eleksyon dan sa ka la pu deside par tiraz osor dan prezans Spiyker.
(8) Pos Depyuti Spiyker ubyin Depyuti Cher Komitiz pu vinn vakan –
(a) dan ka Depyuti Spiyker, si li nepli Manb Lasanble, apar si li akoz disolisyon Lasanble, e dan ka Depyuti Cher Komitiz, si li nepli Manb Lasanble;
(b) si, dapre provizyon seksyon 36 Konstitisyon, li oblize aret fer so travay ubyin okip so fonksyon kuma Manb Lasanble;
(c) si li vinn Minis ubyin PPS;
(d) si Lasanble pas enn rezolisyon avek enn mazorite de-tyer tu Manb Lasanble ki exziz ki tir li dan sa Pos la;
(e) dan ka Depyuti Spiyker, kan Lasanble syeze swa apre nerport ki eleksyon zeneral ubyin apre ki Lasanble proproge, e dan ka Depyuti Cher Komitiz, kan Lasanble syeze premye fwa apre ki finn proroge; ubyin
(f) si, dan so lekritir an minprop, li adres enn let anver Lasanble atraver Spiyker pu li dir li pe demisyone depi so Pos.
Prezidans Lasanble
8. (1) Spiyker ubyin, si li pa kapav fer otreman ki absan, Depyuti Spiyker, ubyin si tulde pa kapav fer otreman ki absan, enn Manb Lasanble, ki pa enn Minis ni enn PPS, elir par Lasanble dan manyer preskrir dan Paragraf (2) Stennding-orderz 7, pu prezid siting Lasanble, e li pu ena mem lotorite ki Spiyker ena.
Purvi parol “kuma Spiyker” ki dan mosyon preskrir par su-paragraf (i) paragraf (2) Stennding-orderz 7 ranplase par parol “pu siting zordi selman”.
(2) Omwin ki Spiyker ule azir kuma Cher enn Komiti Lasanble an-atye, ubyin enn Komiti Saplay, Cher pu sa komiti la li pu Depyuti Spiyker, ubyin si Spiyker ubyin Depyuti Spiyker dimande, ubyin si tulde absan, lerla Depyuti Cher Komiti, ubyin si zot tu absan, enn Manb Lasanble elir pu fer sa dapre seki preskrir dan paragraf (2) Stennding-orderz 7:
Purvi anplas parol “Lasanble kuma Spiyker” dan mosyon preskrir dan su-paragraf (i) paragraf (2) Stennding-orderz 7 ena parol “Komiti pu siting zordi selman”.
Sesyon
9. (1) Klark bizin servi sak Manb notis, e li bizin donn maximem notis posib, lor ki ler e ki plas ki finn swazir par Prezidan Repiblik su suseksyon (1) seksyon 56 Konstitisyon pu kumansman nerport ki sesyon Lasanble.
(2) Prezidan Repiblik kapav, par Proklamasyon, proroz Parlman dapre seksyon 57 Konstitisyon e sesyon la bizin termine sa zur la mem. Lefe prorogasyon seki tutswit sispann tu travay ziska ki rapel Parlman. Tu travay ki pennding sa moman la pu kadik. Bil pu bizin re-introdwir, lavi tu komite, ki li sesyonel ubyin pa, termine.
(3) Pu bezwin sa seksyon Stennding-Orderz la, Lasam vedir nerport ki plas ki dan lansint Lasanble Nasyonal ki Spiyker dezinye.
Siting
10. (1) Size a konteni Proklamasyon Prezidan Repiblik dan su-seksyon (1) seksyon 56 Konstitiyon kot li dekret ler ek plas kumansman nerport ki sesyon Lasanble, Lasanble pu syeze Mardi 11:30 granmatin ubyin nerport ki lot zur e ler ki lasanble deside:
Purvi si, pu kit rezon ki pa kapav evite, Lasanble pa kapav syeze zur e ler ki finn dekrete ubyin deside, li pu syeze Mardi answit 11:30 granmatin.
(2) Size a seki ena dan paragraf (8) sa Stennding-orderz la, ariv 7:00 aswar, omwin ki ena enn exsepsyon dapre sistem ki pu explike pli divan, pu ena interipsyon nerport ki travay Lasanble e, si Lasanble dan enn seans Komiti, Cher pu bizin kit Cher, donn enn rapor lor progre, dimann permisyon pu re-syeze, e si ena enn mosyon azurnman Lasanble finn prezante (apar enn mosyon defon ki enn Minis prezante), ubyin si ena enn mosyon pu azurn deba, ubyin si seans la dan Komiti, Cher fer enn rapor lor progre, ubyin kit Cher, enn tel mosyon pu kadik.
(3) Kan travay interonpi, lerla kapav propoz klor siting, lerla Stennding-orderz 45 pu aplike. Si propoze ki klor, ubyin si travay su sa Stennding-orderz 45 la pe diskite sa moman la, Spiyker ubyin Cher pa pu kit Cher ziska kestyon liye ar sa fini deside.
(4) Kapav ena enn mosyon, si kapav desid li san ni amandman ni okenn deba, e si li prezante par enn Minis, apre ki sa Minis la finn donn notis komansman travay piblik Lasanble [pa mosyon prayvet member, par exanp] (setadir tutswit apre Kestyon) ubyin avek konsantman Spiyker san okenn notis, a nerport ki moman avan 4:00 tanto, pu dir ki ena travay Guvernman ubyin sertin item travay guvernman spesifik ki bizin exanpte depi provizyon paragraf (2) sa Order la:
Purvi, mosyon la fer apre ki travay piblik Lasanble fini kumanse e Lasanble dan Komiti, e Cher anonse ki Spiyker finn donn so konsantman pu enn tel mosyon e lerla li pu kit Cher e Lasanble pu re-kontinye, e kan sa kestyon lor sa mosyon la fini deside, Lasanble Nasyonal pu return li-mem, par enn rezolisyon, an Komiti ankor.
Si tom dakor lor enn tel mosyon, sa travay Lasanble ki exanpte pa pu interronpi 7:00 aswa, e kapav fer sa travay la nerport ki ler.
(5) Apre 7:00 aswar pa pu ena okenn travay apar seki dan prosedir su paragraf (30, (8) ek (9) ubyin travay exanple su paragraf (4) sann Stennding-orderz la.
(6) (a) Spiyker kapav sispann enn siting nerport ki ler e ziska ler ki li dir.
(b) Enn mosyon ki enn siting pe sispann pu enn tan kapav, nerport kan, ena lye avek permisyon Spiyker e san notis. Enn tel mosyon pu determinn pu komye letan ena sa sispansyon la.
(7) Apar seki spesifye dan prosenn paragraf sa Stennding-orderz la, Lasanble pa pu azurne apar dapre enn rezolisyon.
(8) Kan enn mosyon defon pu azurn Lasanble (apar enn mosyon ki fer tutswit apre lafin Kestyon) finn fer par enn Minis, Spiyker pu, apre ki demi-ertan finn pase depi mosyon la inn propoze, ubyin lafin deba la, seki arive avan, azurn Lasanble san ki bizin propoz li.
(9) Lor 2yem Mardi e apre sa, sak Mardi 15-enn, pandan nerport ki miyting Lasanble, deba lor enn mosyon azurnman ki propoze su sa Stennding-orderz la (apar enn mosyon ki propoze tutswit apre Kestyon) pu restrin lor enn sel isyu ki Guvernman responsab, ki enn Manb ki finn gayn drwa sulve sa isyu la, kan Lasanble azurne sa zur la. Enn tel drwa, li deside atraver enn balot su direksyon Spiyker, e pa pu alwe ar plis ki enn Manb pu sak zur ki sa paragraf la aplike.
(10) Lasanble pa pu azurne sine die, setadir san nom enn zur kan li repran.
(11) Sak fwa Lasanble fini azurne, e Guvernman prezant enn ka ar Spiyker, dan lintere piblik, kumkwa Lasanble bizin zwenn pli boner ki sa dat ki finn fixe kan li ti fini azurne Spiyker, si li satisfe ki anfet li dan lintere piblik pu zwenn, li kapav donn notis ki, etan li satisfe, li pe fixe enn ler pu Lasanble zwenn, e Lasanble pu zwenn sa ler ki nome dan sa notis, e pu ena zis travay Guvernman sa lokazyon ki Lasanble zwenn la.
(12) Tu travay Lasanble ki pankor diyl, apar kestyon adrese ar Minis, kan Lasanble azurne, pu inskrir lor Orderpeyper pu enn siting Lasanble apre, dapre instriksyon depi Spiyker:
Purvi tu travay ki pankor diyl dan dernye siting nerport ki sesyon Lasanble, pu kadik.
(13) Kan ena interipsyon nerport ki deba su paragraf (2) sa Stennding-orderz la, kan li revinn divan Lasanble, li bizin repran dan mem plas kot ti interonp li, ondire deba la ena enn sel flo, e nerport ki Manb ki so diskur ti interonpi pu ena drwa koz premye kan repran. Si enn tel Manb pa ule servi so drwa a laparol, pu pran li ondire li finn fini so diskur.
Azurnman – Size Linportans Piblik Irzan
11. (1) Enn mosyon sibstantif pu lazurnman Lasanble pa kapav fer pandan nerport ki siting avan ki Kestyon termine, e apre sa, okenn mosyon sanblab pa kapav propoze exepte par enn Minis, apart ki si avan kumansman travay piblik Lasanble, enn Manb met li dibout depi so plas, dimann permisyon pu propoz azurnman Lasanble pu diskit enn size ki ena linportans piblik irzan, lerla li bizin prezant size la an bref.
(2) Avan kumansman siting la, size diskisyon bizin met an ekri, sumet ar Spiyker. Spiyker pu refiz reket amwen ki li satisfe ki size la li presi, li irzan, e ki Lasanble donn sa permisyon la san okenn lavwa diverzan. Spiyker lerla pu dimann Manb la prezant so mosyon.
(3) Diskisyon su paragraf (2) sa Stennding-orderz la pa kapav suleve lor nerport ki size ki deza mansyone dan Order-peyper mem si sa size la finn retire pandan mem siting, ni lor size privilezye, ni lor okenn size ki pa kapav debat apar lor enn mosyon sibstantif.
(4) Okenn dezyem mosyon su sa Stennding-orderz la pa kapav fer mem zur.
Korom
12. (1) Pa pu fer okenn travay dan Lasanble si ena enn obzeksyon ki fer par nerport ki Manb kumkwa ena mwins ki 17 Manb apar Spiyker ubyin dimunn ki pe prezide prezan.
(2) Si a nerport ki moman, latansyon Spiyker atire lor lefet ki pena korom, li pu fer bann la sonn laklos pu vote, e si dan 5 minit pa gayn korom prezan, li pu azurn Lasanble san okenn kestyon.
(3) Korom Komiti Lasanble antye li 17 Manb plis Cher. Kan pena korom dan Komiti Lasanble antye, e dimunn remarke, cher pu prosed parey kuma dan paragraf (2) e si korom pa prezan, li pu kit Cher, e Lasanble pu kontiyne, e pu donn Spiyker enn rapor lor la.
(4) Si, dapre nomb Manb ki pe partisip dan enn divizyenn-of-vot li paret ki pena korom prezan, inklir Manb ki la me ki pa finn vote, divizyenn-of-vot pu invalid. Travay ki ti pe konsidere pu repran kan ena prosenn siting. (5) Reynion nerport ki Selek-komiti, sesyonel ubyin pa, kot pena korom prezan kinz minit apre ler ki reynion finn fixe, li pu otomatikman fini azurne ziska enn dat ki Cher pu fixe me pa plis ki sink zur apre dat reynion orizinal la.
Etranze
13. (1) Etranze kapav prezan dan lansint Lasam Lasanble dan plas ki finn rezerve pu piblik dapre regleman ki Spiyker kapav etablir pu sa bezwin la.
(2) Si pandan nerport ki siting Lasanble ubyin dan Komiti, nerport ki Manb ki atir latansyon ki ena etranze prezan, lerla Spiyker uswa Cher, depandan ka, bizin imedyatman met enn mosyon, “Ki etranze gayn lord retir zot,” sanki permet okenn deba ni amandman:
Purvi ki Spiyker, uswa Cher, nerport kan, kan li truv apropriye, donn lord pu etranze retir zot depi nerport ki parti Lasam.
Dyutiz Klark
14 (1) Klark pu, pa plis ki trwa zur avan kumansman nerport ki siting Lasanble, omwin ki Lasanble deside pu zwenn pli avan, avoy sak Manb Lasanble enn kopi enn papye ki apel enn Order-pepyer, kot ena travay ki pu fer pandan sa siting la.
(2) Klark responsab gard tu rikord Lasanble an sekirite e osi gard tu papye ki prezante divan Lasanble an sekirite. Tu sa rikord e tu sa papye la pu disponib, a tu moman rezonab, e uver pu inspeksyon par Manb, e pu feyte par Manb ubyin lezot dimunn ki fer laranzman e gayn permisyon Spiyker.
Minits
15. (1) Klark la bizin pran minits derulman Lasanble ek derulman Komiti Lasanble Antye e li bizin sirkil enn kopi minits la osi vit ki posib apre sak siting Lasanble.
(2) Minits la bizin rikord nom tu Manb prezan ek tu desizyon Lasanble.
(3) Dan ka divizyenn-of-vot dan Lasanble uswa Komiti Lasanble antye, minits la bizin inklir nonb ki finn vote pur, ubyin kont enn kestyon, ubyin finn abstenir ubyin pa vote, e osi nom Manb ki finn vote uswa deklinn pu vote.
Rapor Ofisyel (Hansard)
16. Enn Rapor Ofisyel ki kontenir enn rapor osi fidel ki posib ar verbatim, tu diskur dan tu siting, pu prepare su sipervizyon Spiyker e pibliye su Lotorite Lasanble.
Azanda pu Travay Lasanble
17. (1) Travay Lasanble pu sak siting bizin fini etablir dan Order-peyper, e fode avanse dan lord swivan:-
(a) Prestasyon Serman ubyin Afirmasyon ubyin Deklarasyon nuvo Manb.
(b) Mesaz Prezidan Repiblik.
(c) Lanons.
(d) Prezantasyon papye, inklir rapor depi komiti, par depoz lor Latab.
(e) Prezantasyon Petisyon.
(f) Kestyon, apar pu seki etabli dan Stennding-orderz 10 (11) ek 24(3).
(g) Steytmennt Minis.
(h) Reket pu mosyon pu Azurnman Lasanble pu rezon linportans piblik irzan.
(i) Sulev enn kestyon konsernan privilez.
(j) Explikasyon personel.
(k) Premye Riyding Bil.
(l) Nerport ki mosyon, Bil ubyin lot travay Lasanble ki, dan lopinion Spiyker, bizin pran presedans lor travay restan dan lord dizur.
(m) Mosyon ki finn deza donn preavi.
(n) Bil
(2) Spiyker kapav, nerport kan, permet sanzman dan Lord Dizur ki finn etabli lor Order-peyper, par rapor ar enn siting ubyin plizir siting.
(3) Malgre nerport ki zafer ki finn ekrir dan Stennding-orderz la, enn Minis kapav, san preavi, dimann letan Lasanble pu enn travay Parlmanter irzan, e sa kestyon la bizin deside san amandman ubyin deba.
Mesaz
18. (1) Spiyker pu, avan nerport ki lot travay apar Pret Serman ubyin Afirmasyon/Deklarasyon enn nuvo Manb, lir Lasanble nerport ki Mesaz depi Prezidan Repiblik ki Prezidan finn livre kot li.
(2) Enn Mesaz depi Prezidan Repiblik, si enn Minis prezant li ar Lasanble, kapav sulve nerport ki moman avan kumansman ubyin kan pe terminn travay piblik Lasanble, e pu konsider Mesaz la anplas-anplas swa enn lot zur deside par Minis la.
(3) Mesaz, lor nom Lasanble, kapav introdir, avek permisyon Spiyker, nerport ki moman pandan enn siting.
Papye
19. (1) Enn lalis tu papye ki oblize dapre lalwa depoze divan Lasanble, ek osi lezot papye ki inklir -
(a) rapor ek lezot dokiman prezante par Minis; ek
(b) rapor depi Silek Komiti, sesyonel ubyin pa sesyonel,
bizin distribye ar Manb ler sak siting, ansam avek papye apropriye, exepte si li dokiman orizinal ki finn depoze.
(2) Papye ki enn dokiman versyon orizinal bizin depoze dan libreri Lasanble.
(3) Prezantasyon tu papye bizin inskrir dan minits.
(4) Nerport kan, si Lasanble inn azurne pu plis ki de zur, e si nerport ki Silek Komiti ki ena puvwar pu syeze kanmem kit azurnman, finn deza tom dakor lor enn rapor, sa rapor la kapav, avek permisyon Spiyker, sumet ar Klark, e sa pu kumadir li finn prezante divan Lasanble. Rapor la bizin teybul kan Lasanble syeze prosenn kut.
(5) Provizyon paragraf (4) de sa Stennding-orderz la li aplik usi pareyman a dokiman Guvernman ki enn Minis anvi met lor latab avan prosenn siting Lasanble. Sa kalite dokiman la bizin teybul kan Lasanble syeze prosenn kut.
(6) Kan nerport ki papye inn teybul dan Lasanble, okenn lopinyon pa pu exprime, okenn deba pa pu ena, okenn kestyon pa pu poze.
Petisyon
20. (1) Tu demand vizavi Lasanble bizin dan form enn petisyon, e sak petisyon bizin prezante par enn Manb ki pu responsab pu draftaz diyn e respektye sa petisyon la.
(2) Si ena sinyatir afixe ar plis ki enn fey, seki pe demande dan petisyon bizin re-repete kumansman sak fey. Dimunn ki pa konn lir gayn drwa met zot mark dan prezans 2 temwin.
(3) Dan petisyon pena drwa fer referans ar nerport ki deba Lasanble ni lor nerport ki mosyon ki ena lintansyon mete.
(4) Enn Manb pa gayn drwa prezant enn petisyon ki emann depi limem, me enn petisyon depi enn Manb kapav prezante par enn lot Manb.
(5) Sak petisyon, avan prezant li, bizin siyne lao kot lantet petisyon la par enn Manb ki pe pran sarz petisyon la, e bizin depoz li omwin enn zur klir avek Klark ki, kan li finn etidye petisyon la, li sumet li ar Spiyker pu li apruv, e okenn petisyon pa gayn drwa prezant san sa lakorite Spiyker, ki pu mark lor la “Lasanble Nasyonal. Rekonet par Spiyker.”
(6) Avan li prezant enn petisyon, Manb ki ansarz la pu asire, e pu ekrir lao petisyon so kumansman la, nomb sinyatir ki afise ar li, e li pu asire ki pena okenn parol ki reprezant enn mank direspe anver Lasanble.
(7) Nerport ki Manb kapav met enn mosyon ki nerport ki Petisyon li pa resevab lor grawn ki li pa pe respekte prosedir ki spesfye dan sa Stennding-orderz la, ubyin lor nerport ki lot grawn, e si enn tel mosyon segonde, gayn mazorite, petisyon la pa pu resevab.
(8) Enn Manb ki prezant enn petisyon divan Lasanble kapav fer enn deklarasyon dan enn fason presi e kurt ki bi petisyon la.
(9) (a) Enn manb kapav met enn mosyon pu enn tel petisyon lir a otvwa. Kan li propoz enn tel mosyon, li bizin dir klerman e dan enn fason presi e kurt ki rezon ki li ule ki lir li a otvwa.
(b) Okenn deba pa pu permet lor enn tel mosyon, ni okenn lot Manb pa pu kapav koz lor la ubyin an-relasyon ar enn tel petisyon, apar pu segonn mosyon la formelman.
(10) Enn petisyon, apar enn petisyon pu enn Prayvet Bil, ki rezir par Stennding-orderz 66 (3) aplike, kan Lasanble finn resevwar li, pu refer li a Minis ki konserne prinsipalman ar size petisyon la, e li pu raport ar Lasanble ki aksyon, si ena aksyon, li rekomande ki Lasanble pran.
Kestyon a Minis
21. (1) Veritab bi enn kestyon se pu gayn linformasyon lor enn size faktyel lor lekel Minis konserne ena enn konesans privilezye.
(2) Kapav poz kestyon enn Minis konsernan zafer piblik ki liye ofisyelman ar sa Minis la, uswa nerport ki size administratif ki tom su responsabilite Minis la.
(3) Kestyon ki ena relasyon avek enn statueri-bodi bizin restrenn li ar size ki tom su responsabilite Minis la.
(4) Kan enn kestyon inn refize uswa amande, ek Manb konserne la anvi avans kit argiman ar Spiyker lor size la, sa bizin suleve an prive ar Spiyker, e li pa pu kapav fer atraver enn pwindord dan Lasanble.
(5) Klark ena tu puvwar pu rediz kestyon.
Konteni Kestyon
22. (1) Sak kestyon, inklir kestyon seplemennteri, pu an konformite avek regleman swivan:
(a) dan nerport ki enn kestyon, pa pu ena plis ki enn size ladan, e Spiyker ena puvwar rezet nerport ki kestyon ki li konsidere exsesivman long;
(b) okenn kestyon pa pu fer referans ar nerport ki deba ki finn deza ena ubyin nerport ki repons ki finn deza done pandan sesyon an-viger la;
(c) okenn kestyon pa pu poze si pe rod linformasyon ki deza ena dan piblikasyon ofisyel, liv lalwa, ubyin lezot liv referans ki aksesib;
(d) okenn kestyon pa pu rod linformasyon lor nerport ki size ki, par so natir-mem, li sekre ubyin konsern deliberasyon ant Minis;
(e) okenn kestyon pa pu poze konsernan prosedir dan enn Komiti avan ki sa Komiti la finn fer so rapor dan Lasanble;
(f) okenn kestyon pa pu poze si li analiz desizyon enn Lakur Lazistis ubyin si li drafte dan enn tel fason ki li pre-ziz enn ka kot ena enn desizyon zidisyer ki pennding;
(g) okenn kestyon ki pe rod gayn enn kit lopinyon, ubyin pu rod solisyon enn kestyon legal abstre, ubyin enn propozisyon ipotetik, setadir an teori;
(h) okenn kestyon pa pu inklir nom dimunn ubyin bann fe, owmin ki zot neseser pu rann kestyon la konpreansib e, dan ka bann fe, fode Manb konserne kapav otantifye zot, ni okenn kestyon pa pu kapav kontenir akizasyon ki Manb ki pe poz kestyon la pa kapav pruve;
(i) okenn kestyon pa pu kontenir argiman, lexpresyon lopinyon, suzantand, alegasyon, kotasyon ni extre lagazet ni piblikasyon regilye, azektif ubyin lexpresyon kontroversab, ironik, ofansan, ubyin ka ipotetik ubyin teorik;
(j) okenn kestyon pa pu poze kan li fer enn suzantand enn akizasyon personel ki enn refleksyon lor karakter ubyin konportman dimunn, apar dan zot kapasite ofisyel ubyin piblik;
(k) okenn kestyon ki reflet lor karakter ubyin konportman nerport ki dimunn ki so konportman kapav selman chalennj dan enn mosyon defon, pa pu poze;
(l) okenn kestyon pa pu poze pu kone sipa kiksoz dan lapres, ubyin parol enn individi ubyin enn lorganizasyon inofisyel, li presi;
(m) okenn kestyon pa pu poze si li renuvle ubyin li repet dan lefon enn kestyon ki finn deza gayn repons ubyin kot enn repons finn deza refize ubyin seki tom dan enn kategori kestyon ki enn Minis finn deza refiz reponn;
(n) okenn kestyon ki lor enn zafer ki tom su zirisdiksyon Spiyker;
(o) pa plis ki 4 kestyon depi enn sel Manb pu mem zur kapav plase lor enn Order-peyper.
(2) kestyon pu poze selman dan siting Mardi e kwestyenntaym pa pu plis ki trwa-zertan e pu alwe dapre lord swivan:
(a) PNQ Lider Lopozisyon pu alwe enn maximem 30 minit, si ena enn;
(b) kestyon adrese ar Premye Minis, si ena, pu alwe 30 minit maximem; e
(c) 120 minit maximem pu alwe pu lezot kestyon.
(3) Repons pu kestyon ki pa ti reysi poze dan ler alwe dan paragraf (2) sa Stennding-orderz la pu sirkile ar tu Manb, e pu inprime dan rapor ofisyel.
(4) Desizyon lor transfer kestyon res ar bann Minis.
(5) Enn kestyon pa kapav deturne an pretex pu enn deba.
PNQ (Prayveyt Notis Kwestyenn)
23. (1) Lider Lopozisyon, ki zame pa met kestyon lor Order-peyper pu repons oral, kapav poz enn kestyon par seki apel avi prive (private notice), seki apel PNQ.
(2) Enn kestyon par prayveyt-notis pa kapav antisip, setadir, viz enn repons oral, pu enn lot kestyon ki deza ena notis e ki deza lor Order-peyper.
(3) Notis pu PNQ bizin servi ar Klark pa pli tar ki 9:00 gramatin zur ki ena siting, size a Stennding-orderz 10 (11) ek 24 (3).
(4) Letan ki alwe pu enn PNQ li etabli dan Stennding-orderz 22 (2) (a).
Notis pu Kestyon
24. (1) Notis pu poz kestyon bizin done dan lekritir lizib e siyne par Manb ki pe donn notis la. Sa notis la bizin remet ar Klark nerport ki moman kan Lasanble pe syeze ubyin kapav avoy notis la ubyin kit li kot biro Klark pa plitar ki 2:00 apremidi, pa mwins ki 4 zur, san kont Dimans ek konze piblik, avan siting la.
(2) Tu kestyon ki Klark fini gayn notis dan dele preskrir dan paragraf (1) sa Stennding-orderz la bizin inskrir lor Order-peyper, amwin Spiyker donn enn ruling kumkwa kestyon la li awt-of-order.
(3) Notis pu poz kestyon, inklir PNQ, pa pu konsidere dan zur kot ena siting swivan –
(a) sesyon luvertir kot pe donn Diskur Prezidan Repiblik;
(b) kan Minis Finans fer Diskur Bidze;
(c) lor nerport ki zur fixe pu konsider Apropriyeshenn Bil ubyin Seplemenntri Apropriyeshenn Bil par Komite Saplay.
(4) Notis pu poz kestyon bizin spesifye size presi lor lekel pe rod linformasyon.
Manyer poz kestyon ek reponn kestyon
25. (1) Repons a enn kestyon li bizin depoz lor latab Lasanble amwin ki Manb ki pe poz kestyon presize li bizin enn repons oral.
(2) Si bizin enn repons oral, kan ariv kot sa kestyon la lor Order-peyper, Spiyker pu anons Manb ki finn inskrir kestyon la lor so nom, Manb la pu leve depi so plas, dibute e poz so kestyon par fer referans a nimero so kestyon lor Order-peyper e Minis ar lekel kestyon la adrese pu donn so repons.
(3) Si ena kestyon ki pa finn gayn repons kan Lasanble azurne, pu avoy repons an-ekri a Manb ki finn poz kestyon la e repons la pu figire dan Rapor Ofisyel.
(4) Pa kapav ekziz repons a enn kestyon si Minis refiz reponn.
(5) Enn kestyon ki enn Minis finn refiz reponn pa kapav adrese a enn lot Minis e enn kestyon ki enn Minis finn reponn pa kapav adrese a enn lot Minis.
Kestyon Siplemanter
26. (1) Kestyon Siplemanter kapav selman poze pu gayn plis eklersisman lor linformasyon ki finn dimande e pu depann lor Spiyker so ruling sipa kestyon la lor size, e depann lor nomb kestyon.
(2) Enn kestyon siplemanter pa kapav lor enn size ki pa dan Kestyon orizinal.
Admisibilite Kestyon
27. Spiyker ki deside sipa enn kestyon admisib ubyin pa admisib su sa bann Stennding-orderz la e li kapav disalaw nerport ki kestyon kan, dan so lopinyon, enn abi drwa poz kestyon ubyin kalkile pu blok uswa ena lefe pu fer ditor travay Lasanble e li pu disalaw nerport ki kestyon si li al alankont nerport lakel sa bann Stennding-orderz la. Kan finn disalaw enn kestyon, li pa pu lor Order-peyper ubyin dan okenn rapor travay Lasanble. Nerport ki notis ki kontenir mo inapropriye uswa komet enn ofans kont nerport lakel sa bann Stennding-orderz la kapav amande par Spiyker e apartir la, li paret lor Order-peyper.
Explikasyon Personel
28. (1) Avek lakorite Spiyker, enn Manb kapav donn enn explikasyon personel mem si pena kestyon ki Lasanble pe gete, me pa kapav amenn size kontrovers, ni kapav ena deba lor explikasyon la.
(2) Konteni presi explikasyon personel ki pe propoze bizin sumet an-avans ar Spiyker pu asire ki li apropriye. Manb ki gayn fever pu fer enn tel deklarasyon fale pa sorti andeor text ki Spiyker finn apruve.
(3) Malgre laranzman mansyone dan Stennding-orderz 17 (1) ek paragraf (2) sa Stennding-orderz la, Spiyker kapav, nerport kan, permet enn Manb donn enn explikasyon personel.
Mosyon
29. (1) Amwin ena lot provizyon kuver par Stennding-orderz, bizin donn notis pu nerport ki mosyon ki pe propoze apart dan ka swivan –
(a) enn mosyon liye a enn kestyon privilez;
(b) enn mosyon ki finn fer dan enn Komiti Lasanble;
(c) enn mosyon pu amand nerport ki mosyon ki Cher fini poz kestyon lor sa mosyon la;
(d) enn mosyon pu sispann Stennding-orderz ki prezante avek permisyon Spiyker;
(e) enn mosyon pu azurn Lasanble ubyin azurn enn deba;
(f) enn mosyon pu lir enn petisyon;
(g) enn mosyon pu retir dimunn etranze depi Lasanble;
(h) enn mosyon pu sispansyon enn Manb, e
(i) enn mosyon liye ar enn item ki fek fini termine avan ki enn nuvo item kumanse.
(2) Si ena enn mosyon no-konnfidenns kont Guvernman, bizin fer so deba osi vit ki posib me pa pli tar ki enn mwa apre ki finn resevwar notis e kapav ena enn sel mosyon kumsa dan nerport ki enn sesyon.
(3) Enn mosyon konsern privilez Lasanble bizin pase zis dan ler ki finn alwe pu li. Kapav interonp derulman Lasanble nerport kan apart kan pe ena divizyenn-of-vot si prezant enn mosyon lor enn kestyon privilez si finn fek ena enn kestyon suleve ki konsern privilez Lasanble.
Notis pu Mosyon
30. (1) Notis pu mosyon pu fer an-ekri ek siyne par Manb ki pe donn notis la. Sa kalite notis la kapav remet a Klark nerport kan ena siting Lasanble ubyin kapav avoye ubyin depoze biro Klark dan dele preskrir pu sa.
(2) Spiyker kapav disalaw enn notis ki dan so lopinyon kontenir mo inapropriye ubyin ki al kont ruls deba, ubyin ki iregilye dan enn lot fason. Spiyker kapav amand nerport ki notis kumsa avek konsantman Manb ki finn donn notis la e notis la apartir la kapav vinn lor Order-pepyer.
(3) Tu mosyon pu lekel Klark finn resevwar notis pa mwins ki sink zur avan enn siting pu sirkile a tu Manb amwin Spiyker fer ruling ki mosyon awt-of-order.
(4) Si enn Manb ule amand enn mosyon ki lor so nom, li kapav fer li par donn Klark enn notis mosyon amande purvi ki dapre lopinyon Spiyker, amandman la pa modifye okenn prinsip ubyin terin kuver par mosyon orizinal dan enn fason fondamantal.
(5) Kapav debat mosyon ki so konteni liye enn dan lot dan enn sel vole amwin ki kikenn dir li kont.
Mosyon Kadik
31. (1) Enn mosyon pu lekel finn donn notis pu vinn kadik si pa prezant li dan ler kot sipoze, amwin Lasanble desid ki li bizin prezante enn lot moman, e si ena mosyon ki dapre Stennding-orderz bizin segonde e li pa segonde, li vinn kadik.
(2) Enn Manb ki ena mosyon lor so nom kapav donn lotorizasyon an-ekri ki mosyon la vinn lor nom enn lot Manb dan so plas: purvi ki mosyon lor nom enn Minis vinn lor nom enn lot Minis.
Balot pu Mosyon
32. Lord dan lekel pu plas Prayveyt Memberz Mosyonn pu deside par vot ki pu derule dan enn fason Spiyker etablir. &