07.03.2018
Press communique from Ledikasyon Pu Travayer announcing the translation by its members of the Standing Orders of the National Assembly in Kreol. This represent a major step in the way forward for the introduction of Kreol language in the Parliament.
LEDIKASYON PU TRAVAYER
KOMINIKE A-LOKAZYON 50 AN LINDEPANDANS
Lirzans de-koloniz langaz ki legal dan Parlman
50 an finn pase depi ki Moris finalman gayn so Lindepandans depi Gran Bretayn. Langaz Kreol, langaz ki tu dimunn koze – dan bis, dan lopital, dan lapos, dan labank, lor laplaz, dan brek lekol, lor sayt travay, pandan tut-long kanpayn elektoral – e ki buku dimunn osi ekrir – dan lekol, dan MIE, dan tu Minister, dan tu Departman, dan tu Lasosyasyon, dan preske tu SMS dan pei, dan let lamur, dan poezi, dan pyes teat, dan ekrito partu, dan reklam lor pano piblisiter, lanseyn dan lopital, dan Stasyon, kot Komiser Elektoral – li tuzur interdi dan Parlman. Sa vedir, dan linstans siprem demokrasi nu pei, polisi langaz pankor dekolonize. Seki Angle inn dikte, sa-mem. Gayn drwa koz zis de langaz dan Parlman, tulde langaz kolonizater: Angle li langaz Lasanble, dapre Konstitisyon, e Franse pa interdi, setadir “kapav adres Cher an Franse”. Seksyon 49 Konstitisyon lir: “49. Official language: The official language of the Assembly shall be English but any member may address the chair in French.” Dan Minisipalite, MMM ti introdir langaz Kreol apartir 1977 kan Kader Bhayat ti Lemer. Me, avan sa, osi boner ki 7 Fevriye 1922, Mamode Ellam finn pran laparol an Kreol dan Konsey Minisipalite Port Louis, dapre resers zurnalist Henri Marimootoo.
Etan done ki Premye Minis Pravind Jugnauth finn anonse dan Parlman ki, dapre li, ena zis “enn-de pwin teknik” pu rezud, avan ki kapav amand lalwa pu permet Depite ek Minis ki ule koz Kreol dan Parlman gayn drwa koz Kreol dan Parlman. Setadir, li pa kont. Alor, nu fer apel ar li pu ki, dan Kad Selebrasyon 50 an Lindepandans, li met dibut enn Komite Teknik pu donn enn Rapor lor sa bann problem teknik la, si anfet ena, dan prosenn 3 mwa.
Minis Jhugroo finn deza pran enn bon pozisyon anfaver langaz Kreol, e nu ti kone ki Roshi Bhadain, kan li ti Minis, ti sel Minis ki ti pran pozisyon kont langaz Kreol. Zordi, li zis Depite ML, Ravi Rutnah, ki so prop parti ena enn apelasyon an bon Kreol ekrit, Muvman Liberater ki pran pozisyon kont. Me, etan done suvan li koz nerport lor tu size, nu pa tro pran so lopinyon kont. Depite Alan Ganoo, Mouvement Patriotique, inn deza pran pozisyon anfaver, e finn mem montre so kuraz dan lapratik, par koz an Kreol dan Parlman. Spiyker, Maya Hanoomanjee, inn interonp li, e finn dir pa, “No, Mr. Ganoo”, me plito, “Not yet, Mr Ganoo!” Depite Rajesh Bhagwan pe prepar enn Kestyon Parlmanter pu larantre. Lider Lopozisyon Xavier Duval inn deza pran pozisyon anfaver. E … mem Minis Menntor, Aneerood Jugnauth, an 1977 ti deza prezant enn Private Member’s Bill pu introdir Kreol kuma enn parmi bann langaz ofisyel dan Parlman. Sa vedir, alepok, mem li, li ti ena volonte politik. E zordi, si Pravind Jugnauth pe lev koze “teknik”, li plito enn siyn ki li pu bizin devlop so prop volonte politik pu amenn sa dekolonizasyon la, e al delavan ar li. Li pu mark listwar.
Kote teknik, ala bann devlopman ki deza aki: Ena enn lortograf ki Kabine Minis ti adopte e ki servi par MIE, e lekol Primer ek Segonder dan pei. Ena enn gramer ki Leta finn aksepte. Tu transkrayber Lakur finn swiv enn kur Judicial and Legal Institute, pu permet zot transkrir derulman bann ka lakur an bon Kreol. Zot finn briye dan lexame. Ena 30,000 zanfan ki fini aprann Kreol dan Lekol, e 3,000 par an pe vinn adolesan e plitar adilt. Polisye dan stasyon e dan CID, ADSU, etc, pe ekrir an Kreol, e pe bizin re-lir seki finn ekrir plitar dan Lakur. Tu Minister, e tu lezot departman dan Leta, pe tir Kominike inportan an Kreol. Ena enn literatir ki pe vinn deplizanpli anrisi, an Kreol.
Zordi, lavey ki selebre 50 an Lindepandans, enn amandman Konstitisyon pu permet sa dekolonizasyon la, li finn vinn irzan. Li pa fezab ki 50 an apre Lindepandans pankor dekoloniz enn zafer osi elemanter ki langaz ki gayn drwa koze dan Parlman. Sirtu, personn pa pe propoz ki met enn interdiksyon lor Angle, mem Franse.
Permet depite, kan li ule, koz langaz Kreol dan Parlman, li finn vinn dubleman irzan, kan derulman Parlman pe transmet an-direk lor MBC-TV e lor radyo. Sa retransmisyon la li enn gran avanse, potansyelman, pu demokrasi dan pei. Me, represyon langaz Kreol, li vinn flagran kan ena retransmisyon an-direk. Laplipar dimunn dan pei, zot get MBC-TV, me san ki zot konpran byin seki pe arive dan Parlman. Alor mem si pe transmet derulman Parlman an direk, so valer kuma enn letap demokratik, li minim, parski tuzur ena enn mazorite dimunn ki finn vot sa Parlman la, ki pa pe kapav swiv so derulman.
Li finn osi vinn kler ki li vre, e li osi tutafe normal, ki laplipar depite ena enn metriz Angle ek Franse relativman restrin, suvan inpresi. Alor, dan sa moman la, dan kad selebrasyon 50 an Lindepandans, Ledikasyon pu Travayer, pe anons piblikasyon “Stennding-orderz” an Kreol. Li pu enn ti-liv enn 40-50 paz, an 79 diferan Seksyon. Li ena 17,000 mo par la dan versyon Kreol.
Enn grup wit manb ek sinpatizan LPT finn travay ansam pu fer tradiksyon Stennding-orderz la an antye. Travay ti kumans Novam lane 2017. Asterla ki fini fer premye draf tradiksyon an antye, lekip LPT pu travay ansam avek avoka Me. Jean-Claude Bibi, ki osi enn ansyin Depite dan Lasanble Nasyonal, e ansyin Minis Lazistis. So expertiz kuma omdelwa ek so lexperyans dan Parlman pu ed nu buku pu pofinn tradiksyon la anterm teknik, e osi pu gard tradiksyon dan norm lingwistik ki Depite deza servi kan zot pe koz lor derulman Parlman, zot mem, dan zot lavi andeor Parlman.
Lindsey Collen
pu Ledikasyon pu Travayer
6 Mars, 2018.