06.08.2004
Prezan dan konferans de pres yer 11.15a.m., G.R.N.W., ti ena Cindy Clelie, Ally Hosenbokus, Lindsey Collen, Devianand Narrain ek Rajni Lallah. Ti ena MBC TV ek reporter Le Socialiste prezan.
Konferans de pres ti prezide par Ally Hosenbokus. Li finn anonse ki manb Komite Santral Lalit, Alain Ah-Vee an-se moman dan Freedom March (Lamars Laliberte) dan Palestinn. Zot pe marse depi enn but miray dan Jenin, ek pe fini 200 kilomet distans, dan Jerusalem. Li finn dir ki sa Lamars Laliberte, se pu proteste kont miray ki Leta Israel finn, pe ek pu konstrir. Li finn osi expoz rol Leta US dan sutenir Leta Israel dan lokipasyon ek konstriksyon ilegal sa miray-la. Li finn osi koz lor kimanyer dan Moris ena enn sutyin profon pu dimunn ki viktim Leta Israel, me ki sa sutyin la li pasif. Seki Lalit pe viz fer atraver nu partisipasyon dan Lamars Laliberte se pu permet dimunn exprim zot sutyin pli uvertman. Li finn anonse ki plizyer lorganizasyon finn exprim zot sutyin a partisipasyon manb Lalit, Alain Ah-Vee dan Lamars Laliberte. Parmi ena ex-Prezidan Repiblik, Cassam Uteem (get let ki Lalit finn resevwar dan seksyon news lor nu sayt), ek osi manb Komite Solidarite Palestinn.
Rajni Lallah finn dir ki Lamars Laliberte li organize par International Solidarity Movement (ISM), enn muvman non-vyolan ki fer aksyon direk pu sutenir dimunn kont lokipasyon ilegal Leta Israel. Dimunn partu dan lemond partisip dan zot bann aksyon depi 2001. Sa lane-la, zot pe amenn enn kanpayn lor 56 zur, enn zur pu sinboliz sak lane lokipasyon Leta Israel. Se dan kad sa kanpayn-la ki ISM finn organiz Freedom March.
Li finn dir ki sa aksyon-la kwinsid avek enn seri evennman: enn mwa desela, Zizman Lakur Internasyonal La-E ki finn dekret miray Leta Israel ilegal. Finn ena osi rezolisyon Lasanble Zeneral Nasyon Zini pu ki Leta Israel demoli miray swit a Zizman-la. Ena osi Zizman Lakur Siprem dan Israel kont miray dan kes Konsey Vilaz rezyon Beit Surik ki dir ki sa miray la separ peizan depi zot later, anpes liberte muvman dimunn, ek pu tuf lavi ordiner dimunn laba. Sa trwa evennman-la finn donn aksyon Lamars Laliberte enn sinifikasyon istorik inportan.
Rajni Lallah finn fer plizyer pwin lor miray Leta Israel:
* Miray-la pe deposed peizan de zot later ek met li su-posesyon Leta Israel;
* Ena bann anklav pe kree, anserkle net ar miray dan lekel Leta Israel ena lintansyon instal Zonn Frans. Peizan deposede de zot later pu oblize al travay ladan ek gayn enn-tyer lapey ki travayer gayne dan Israel. Zot mem pa pu tom su lalwa travay Israel. Alor zot pu su lokipasyon militaro-indistriyel;
* Dan lokipasyon ek kontriksyon miray, Leta Israel finn servi dimunn dan Israel kuma "cannon fodder" - setadir avoy zot delibereman pu okip teritwar, expoz zot lavi kan zot res laba lerla avoy solda pu siperviz konstriksyon miray;
* Leta Israel finn gayn sutyin Leta US ki demontre ankor enn fwa kimayer Leta Zini servi Israel kuma enn pyon dan rezyon Mwayin-Oryan pu ki US kontrol lasurs petrol.
Rajni Lallah finn osi donn detay lor partisipasyon Alain Ah-Vee dan Lamars Laliberte. Partisipan dan Lamars Laliberte finn resevwar enn treyning spesyal parski evidaman, bizin enn preparasyon kan pe fer aksyon dan enn plas kot ena larme. Treyning-la osi explik aksyon non-vyolan ki ISM finn devlope. Tulezur, Alain Ah-Vee dir, zot fer reinyon, manze ansam, ek organize dan diferan lekip dan lamars-la. Ena enn 80 partisipan depi partu dan lemond ki form nwayo lamars, ek vilazwa dan Palestinn, ek dimunn ki vini depi Israel dan bis, organizasyon dan Israel kuma Rabbi's for Human Rights vinn zwenn lamars. Seki fer ki lamars la vinn byin gran dan sertin moman. Kot ena baryer ek chekpoynnt kot larme anpes dimunn de kote zwenn, zot ed abitan dan aksyon pu travers baryer. Kuma finn arive avek sikse dan Jabara yer swar. Sa vedir ki kan zot fer aksyon non-vyolan, zot rant an-konfrontasyon ek solda Israel suvan. Alain Ah-Vee dir gaz lakrimozenn enn zafer ordiner ki fer fas laba. Ena osi enn lot gaz ki fer enn son efrwayab pu fer dimunn disperse. Si sa pa marse, solda tir kut bal kawtsu.
Lalit an-kontak avek Alain Ah-Vee 3-4 fwa par zur. Nu pe difiz nuvel ki nu gayne depi li lor nu web-sayt www.lalitmauritius.com. Pu nu, partisipasyon dan Lamars Laliberte, li enn privilez rar. Nu byin fyer ki Alain Ah-Vee pe partisip ladan pu Lalit.
Swit a kestyon reporter Le Socialiste ki finn dimande sipa sutyin parti politik tradisyonel a lakoz Palestinyin li pa pu bann rezon pu gayn enn parti elektora, Rajni Lallah finn reponn ki wi, suvan zot pran pozisyon pu sa kalite rezon-la. Me osi, li finn dir, sutyin popiler kont lokipasyon ek agresyon Leta Israel dan Moris ek lezot pei lemond obliz bann guvernman pran pozisyon de prinsip. Reporter finn osi dimande si pa nu anfaver kup lyin diplomatik avek Israel. Nu finn dir wi. Li finn dir eski nu dakor ki kup lyin avek Lamerik ek Langleter ki pe sutenir Leta Israel. Rajni Lallah finn reponn ki se Leta Israel ki pe fer lokipasyon ilegal. Ek nu swete ki dan US, lepep obliz zot guvernman retir sutyin ek konplisite a Leta Israel. Sa enn fakter ki finn ena enn linportans kle dan demantelman aparteid dan Sidafrik. Reporter finn dir eski nu pa krwar ki Zizman Lakur Internasyonal, vot Lasanble Zeneral Nasyon Zini li pa pu sanz nanye. Lindsey Collen finn dir ki par li-mem, li vre ki li pa pu sanz nanye, me li donn muvman kont lokipasyon Leta Israel enn lafors moral ek politik imans, ek se sa lafors la ki pu ena lefe.