29.07.2004
Dan so Diskur Bidze, Pravind Jugnauth, finn anonse formelman ki MMM-MSM-FTS-PMSD pe vini avek zot plan Reform Elektoral. Merkredi dernye enn Komite lor reprezantansyon proporsyonel prezide par Premye Minis finn ariv konklizyon ki Parke bizin al delavan drafte enn amandman Konstitisyon Moris. Amandman ki pe propoze li paret sinp (dapre lagazet LExpress): Gard 62 depite eli o-nivo sirkonskripsyon, gard 4 premye Best Loser Kominalo-rasyal-relizye, e azut ankor enn vole 14 "Best Loser" (pa baze lor kominalism sann fwa la).
Li enn veritab katastrof ki sa guvernman-la finn deside pu gard sistem Best Loser Kominal. Rezon ki MMM-MSM done pu sa se li "pa ti dan zot Program Guvernmantal". Me, sa li enn pir pretex. Ogmant TVA pa ti dan Program Guvernmantal me zot finn fer li.
Best Loser enn pwazon
Se sa sistem Best Loser la ki anpwazonn lavi politik dan sa pei la. Se sa sistem la ki fer ki sak depite ariv krwar ki li reprezant pa so sirkonskripsyon, me plito kit lobi kominalo-rasyal ubyen relizye. Se sa sistem Best Loser la ki fer sak Minis krwar ki li pe reprezant pa popilasyon antye kan li get so bann dosye, me ki li la pu rasir enn lobi kominal. Li enn veritab skandal.
Ena buku dimunn krwar ki sistem Best Loser afekte zis sa 8 depite "korektif" la. Ondire zis sa 8 la tusel ki infekte par viris kominalist ek rasist. Me, li pa vre. Sak kandida pu eleksyon zeneral oblize klasifye limem lor so Nominesyenn Peper. Sinon, li pa kapav kandida. Sak kandida bizin swazir enn ant sa 4 "kominote" ki ena dan enn Sedil atase ar Konstitisyon Moris: setadir Hindu, Mizelman, Sino-Morisyen ubyen Popilasyon Zeneral. Lerla, kan sa premye 62 First past the Post inn eli, Komisyon Elektoral syeze, e li alwe enn nomb elekter lor baz so kominote ek kominote bann elekter. Sak sa 62 depite-la reprezant tan elekter depi so prop "kominote". Buku dimunn pa konn sa. Parfwa Paul Bérenger pretann ki li pa konn sa.
Me, avredir li, kuma tu lezot politisyen kominalist, li servi sa. E li osi servi lefet ki buku dimunn innyoran lor ki ete Best Loser pu ki li kapav kit li anplas.
Sa kalite klasifikasyon ki ena dan Best Loser-la, li enn form aparteid, enn krim ki finn reste depi lepok lesklavaz ek kolonizasyon. Li baze lor bann tez fasizant, ki itil pu seki opuvwar, pu zot "divize pu reyne".
Premye Reform Elektoral neseser se tir Best Loser
Seki Lalit pe dir se bizin amand Konstitisyon dabor pu tir sa Sedil ki obliz kominalism rant dan politik.
Zidisyer ki dir?
Sa Guvernman MSM-MMM la, li finn met dibut so Komite Collendavelloo. Bann depite ladan finn ekut enn kantite temwayaz, finn fer tu kalite letid, e finn finalman pran kont propozisyon Leung Shing. Me, dan tusala, zot pa pip enn mo lor seki Zidisyer finn fini dir. Zidisyer finn avoy enn mesaz kler a Kabine Minis.
Lakur Siprem ti bizin statye dan ka ki enn kliyan Yousouf Mohamed ti mete kont kandida Lalit (ek 2 lezot parti) apre Nominesyenn De pu eleksyon 2000, akoz nu ti swazir ki "kominote" pu ranpli dan nu Nominesyenn Peper par tiraz o-sor.
Ala seki Ziz Seetulsing finn dir:
"Some 33 years after the Constitution was drafted one cannot escape the fact that a common way of Mauritian life has gradually and steadily developed in Mauritius which cuts across communal barriers. This makes it still more difficult for a judge of the Supreme Court to determine whether somebody belongs to a particular community by looking at his way of life [which the Constitution requires us to do]. The issue futher arises as to how the judge can determine the way of life of a citizen unless he becomes like Big Brother in [the novel] 1984 and watches how a citizen leads his private life. " Ziz Seetulsing dimann Guvernman vinn avek enn amandman: "We understand that a project of electoral reform is on the cards, and hope that these defects would be remedied in the near future".
Kontakte LALIT, si u anvi organiz enn reynion landrwa ubyen lor sayt travay lor sa size la.
Kumsa ansam nu kapav gete kimanyer fini ar sistem best loser ki pe perverti demokrasi dan sa pei la.